Schwann-celler:
- perifera nervsystemet (PNS)
- gliacell (stödjecell)
- myelinisera axon
Oligodendropcyter:
- centrala nervsystemet (CNS)
- gliacell (stödjecell
- myelinicera axon
A: Dendriter (tar emot signaler)
B: Soma (cellkropp)
C: Cellkärna
D: Axon
E: Myelinskida (schwann-cell)
F: Axonnoder
G: Axonterminaler (synaps)
Signalen tas emot i dendriterna och färdas genom soma, axon hillock, längs axonet via schwann-cellerna där dom hoppar över noderna och ner i axonterminalerna för att färdas ut via synapser.
A: Depolarisering (0 mV) (Natriumkanalen pumpas in)
B: Repolarisering (0 mV) (kalium pumpas ut)
C: Tröskelvärde (-55 mV) den spänning som måste uppnås för att utlösa en aktionspotential
D: Vilopotential (-70 mV) Cellens membran är i viloläge
E: Vilopotential (-70 mV) Cellen återgår till vilopotentialen. Natriumkalium-pumpen och läckande kaliumkanalen upprätthåller vilopotentialen.
F: Hyperpolarisering (-90 mV) Cellen har nått ett tillräckligt negativt läge, Kaliumkanalen stängs.
a) mekanoreceptorer
b) ljudvågor
Adaption är en process där sinnesreceptorer, efter en period av konstant stimuli, minskar sin känslighet eller reagerar mindre på detta stimuli.
Snabb adaption: - luktreceptorer
tex att gå mellan mörkt till ljust rum. går snabbt till en början men man vänjer sig.
Långsam adaption: - proprioceptorer i muskler och leder
Tex om man bor vid en flygplats tar det tid innan du vänjer dig vid ljudet.
Somatotopi refererar till den organiseringen i hjärnan där olika delar av kroppen representeras på specifika platser i somatosensoriska cortex. Denna representation är inte proportion mot kroppens storlek, utan snarare baserad på hur känslig varje kroppsdela är. Kroppsdelar med hög känslighet (som händer och läppar) får större plats i hjärnan, medan de med lägre känslighet får mindre plats. Detta gör det möjligt för hjärnan att effektivt bearbeta och reagera på sensorisk information från hela kroppen.
Det som sker i höger sida av kroppen tas om hand i hjärnans vänstra hemisfär och tvärtom.
- Det totala perifera motståndet (TPR).
TPR är den totala motståndskraften mot blodflödet som blodet möter när det pumpas genom kroppens blodkärl.
- Kärlens diameter
1. Bearbeta och reglera näringsämnen från mag-tarmkanalen.
2. Avgifta och bryta ner toxiner och avfallsprodukter innan de når den systemiska cirkulationen och sprids i kroppen.
3. Reglera blodsocker
1. Vaskokonstriktion: Blodkärlens sammandragning
2. Trombocytplugg: Bildning av en plugg av blodplättar
3. Koagulation: Proteinet "fibrin" bildar ett fast nätverk över såret
Hypofysen frisätter för mycket eller för lite hormon
Long-loop feedback: frisättning av hormon;
- Hypotalamus --> hypofysen --> endokrin körtel --> blodet, som i sin tur signalerar till hypofys och hypotalamus att minska frisättning av hormon.
Short-loop feedback: Hypofysen signalerar till hypotalamus att minska sin produktion
Osteblaster: - producerar benvävnad
Osteoklaster: - bryter ner vävnad
Osteocyter: - underhåller benvävnad
Snabb verkan: "peptidhormoner" och "aminhormoner" (t.ex. insulin, adrenalin) verkar snabbt genom signaltransduktion
Långsam verkan: "steroider", fettlösliga, penetrerar cellmembranet och binder till receptorer inne i cellen.
Strukturen i aktin och myosin ger upphov till tvärstrimmigheten i musklerna.
Parasympatiskt: Pupillen blir mindre (ljus) genom kontraktion av cirkulär muskulatur.
Sympatiskt: Pupillen blir större (mörker) genom kontraktion av radiär muskulatur.
inget ATP - ingen muskelkontraktion
Typ I-fibrer: är bra för långvarig muskelaktivitet och uthållighet, som vid långdistanslöpning eller cykling. (hållning och stabilitet)
Typ 2a- fibrer: bra för aktiviteter som kräver både styrka och uthållighet.
Typ 2x- fibrer: De används för explosiva rörelser som kräver mycket snabb kraft, till exempel vid sprint eller tunga lyft.
Tillsammans utgör bägarceller och flimmerhår en viktig försvarsmekanism i luftvägarna.
- Bägarcellerna: producerar slem för att fånga upp partiklar.
- Flimmerhåren: ser till att slemmet, och de partiklar det fångar, transporteras bort från luftvägarna.
Alveolär volym= tidalvolym- (deadspace snorkel+ naturligt deadspace)* andetag/min
0,55- (0,25+ 0,15) * 15/min = 2,25 liter/min
Nej det är ingen bra ide då ett större deadspace gör att en större del av den ninandade luften kommer stanna kvar i snorkeln och inte kommer ner i alveolerna där gasutbytet sker vilket leder till att mindre syra tas upp.
Perifera kemoreceptorer:
- finns i halspulsådern och aortabågen
Centrala kemoreceptorer:
- finns i medulla oblongata
bikarbonatbuffertsystemet på längre sikt, andning för snabb reglering.
Primärurin:
- Bildas genom filtration i glomerulus och är en stor volym, nästan identisk med blodplasma, med näringsämnen som sedan absorberas av blodet.
Sekundärurin:
- det urin som lämnar kroppen när återabsorbtion skett och salt- vatten balansen har reglerats
RAAS-systemet reglerar blodtryck, blodvolym, och vätske- och elektrolytbalans.
- EPO:
Stimulerar produktionen av röda blodkroppar.
- Renin:
Reglerar blodtrycket och vätske-/elektrolytbalansen genom RAAS.
- aktivt D-vitamin:
Reglerar kalcium- och fosfatbalans
Proximala tubulus: vatten, salt, aminosyror
Henlys nedåtgående slynga: vatten
Henlys uppåtgående slynga: natriumklorid
Distala tubulus: Natriumklorid
Samlingsrör: vatten
Matsmältningens huvudprocesser:
- Mekanisk nedbrytning, kemisk nedbrytning, absorption och eliminering.
Makromolekyler som bryts ner:
- Kolhydrater (till monosackarider), proteiner (till aminosyror), fetter (till fettsyror och glycerol), och nukleinsyror (till nukleotider).
Målet med matsmältningen är att bryta ner dessa makromolekyler till enklare beståndsdelar så att kroppen kan ta upp och använda dem för energi och byggstenar.
- fosfatbuffert
- reglering av bikarbonat
- ammoniakbuffert
1. Alfa-amylas
2. Denaturering
3. Fettet emolgeras av gallsalter
4. Absorbera vatten och elektrolyter
- Utsöndring av matsmältningsenzymer (amylas-kolhydrater, lipas-fetter, proteaser-proteiner)
- Utsöndring av bikarbonat