demokrati och diktatur
Vad är typsikt för en diktatur? Vilka olika typer av diktaturer kan du räkna upp? Är diktatur samma sak som en totalitär stat?
En diktatur innebär att makten är hos en erson eller en mindre gruppering. Det är oftast en liten politisk frihet samt protest och deras yttrandefrihets är rätt så limiterad. Diktaturer använder sig ofta av kontrolloch övervakning samt propaganda för att kunna kontrollera information. Deras rättsystem är inte fristående och de mänskliga rättigheterna förolämpas ofta. Människorna har även mycket sällan en chans att kunna ha en inverkan på olika beslut genom valfrihet. Några olika typer av diktatur som jag kan räkna upp är:
Autokrati vilket är när en person har hela makten.
Oligarki som är när en liten grupp styr som ofta är rika eller som har mycket makt.
Totalitärt diktatur som innefattar en stor kontroll över livet och ofta med hjälp av propaganda.
Militärdiktatur där militären styr efter en kupp.
Teokratisk diktatur där religösa ledare har all makt.
En diktatur och en totalitär stat är inte samma sak. Diktatur är ett mycket mer utbrett begrepp där makten är mer fokuserad på en specifik person eller en grupp. En totalitär stat å andra sidan är en mer särskild typ av diktatur som har fullständig styrning över alla faktorer av livet och brukar propaganda samt undertrycks för att kunna hålla kvar makten. Man kan säga att alla totalitära stater är diktaturer men dock är inte alla diktaturer totalitära.
Vad kännetecknar ett demokratisk styrelseskick? Vad kan vara problem med demokratin?
Ett demokratiskt styrelseskick defineras av flera olika betydelsefulla aspekter som exempelvis:
Folkets makt där befolkningen har en rätt att rösta samt vara delaktiga i processer där beslut fattas.
Rättstaten där lagarna gäller lika för alla människor och där det finns ett skydd kot planlös maktutövande.
Mänskliga rättigheter som handar om respekt för människans rättigheter ovh frihet som exempevis åsiktsfrihet och även samlings frihet.
Pluralism vilket är en stor mängd av synpunkter och politiska partier är accepterade och är mycket uppmuntrande.
Transparens och ansvarighet där regeringen är mycket öppen i sina ageranden samt tar ett ansvar inför befolkningen.
Problem som kan förekomma med demokratin:
Maktkoncentration: Det kan vara att vissa grupper eller en människa kan få alldelles för mycket makt ibland vilket kan resultera i en ojämlikhet och diskriminering.
Desinformation: Som innebär spridning av fejkad information som då kan ha en påverkan på valresultat och befolkningens egna tankar och känslor.
Politisk apati: Många av befolkningen kan känna sig oengagerade eller känna sig hjälplösa vilket kan minska medverkandet i olika beslut samt val.
Korruption: Om politiker exempelvis inte hålls ansvarig så kan mutning och omoraliska beteenden kunna bli mer frekventa.
Polarisering: Starka åsiktsskillnader kan resultera i en spricka och en dispyt i världen.
Alla dessa problem som jag tog upp kan ha en påverkan på demokratins sätt att fungera och även produktiviteten.
Skapa ditt eget styrelseskick. Hur skulle ditt ideal se ut? Utgå från individ, grupp- och samhällsperspektiv.
Från individsperspektiv skulle varje människa ha en rätt att kunna uttrycka sina tankar och åsikter samt att kunna medverka aktivt i olika beslut som har en påverkan på sina egna liv. Det skulle finnas olika funktionssätt för att kunna försäkra att alla röster faktiskt hörs oavsett vad man har för socioekonomisk situation eller ens rötter. Ur grupperspektiv skulle nog styrelseskicket motivera till ett samspel mellan olika typer av samhällsgrupper och uppmuntra en diskussion. Det skulle exempelvis finnas plattformar för att kunna samtala om frågor som rör olika typer av intressen samt behövligheter vilket verkligen skulle resultera i ett mer inkluderat beslut.
Från ett samhällsperspektiv så skulle det finnas en mycket stark markering på varaktighet och även social jämlikhet. Det politiska besluten skulle grunda sig på forskning samt faktiska bevis och det skulle finnas framåtanda för att kunna undervisa befolkningen om sina individuella rättigheter och sin skyldighet. Allt detta skulle kunna skapa en mycket mer medvetenhet och passionerad befolkning som tillsammans arbetar för att kunna skapa en mer jämlik och inkluderande värld.
Vad menas med medias demokratiska roll i Sverige? Vad är pressetiska regler?
Medias demokratiska roll i Sverige betyder att media informerar befolkningen om exempelvis händelser som är aktuella, analyserar olika typer av makthavare, bildar plattformar för olika disskussioner, har inverkan på andras åsikter samt pushar till en demokratisk medverkan. Det är avgörande för att kunna stödja och bevara folkmakten.
Pressetiska regler är olika normer för jornalister som menar att försäkra rättfärdig och pålitlig redovisning. Det omfattar sanning, rättvisa, respekt för ens privatliv, undersökning av makten samt ändring av felaktiga informationer. Reglerna är viktiga och betydelsefulla för att kunna hålla kvar tilliten mellan medier och folket.
Hur kan vi påverka politiska beslut med hjälp av massmedia/ sociala medier? Går det att på samma sätt påverka folket i en diktatur som i en demokrati? Ge gärna exempel.
Massmedia och sociala medier kan ha en påverkan på politiska beslut genom att bland annat:
Samla medborgare för olika protester samt påverkan.
Skapa en omgående dialog med beslutsfattare.
Bilda åsikter och även öka kännedomen om betydelsefulla frågor.
Undersöka makthavare och forma ett ansvar.
Att kunna påverka människor i en diktatur är mycket svårare än i demokrati med det är dock görbart genom bland annat:
Sociala medier för okänd beredskap som exempelvis under den arabiska våren.
Illegala nätverk för att kunna sprida info.
Världsomfattande stöd med hjälp av sanktioner för att kunna hota styrelsen.
Trots dessa hinder finns det metoder för att faktiskt kunna göra skillnad.
Kan man lita på all information som kommer från medierna? Motivera ditt svar
Nej det skulle jag absolut inte säga, man kan inte hela tiden lita på all den faktan man får från medierna. Anledningar till detta är:
Praktsikhet då många medier har ett syfte som har en effekt på redogörelsen.
Desinformation som falsk information förmedlas vidare snabbt och kan bilda många missförstånd.
Kvalitet i journalistik då inte alla medier följer bestämda normer.
Det är jätte viktigt för oss människor att vi är ifrågasättande och analyserar informationen vi får och att vi använder oss av flera olika källor.
Varför bildades FN? Hur är FN organiserat? Vad gör FN?
FN bildades året 1945 efter att andra världskriget inträffade för att bidra till internationellt partnerskap och även att motverka kommande dispyter. FN har planerat ett flertal huvudorgan som bland annat:
Generalförsamlingen där alla medlemsländer medverkar.
Säkerhetsrådet som ansvarar för global fred och trygghet.
Ekonomiska och sociala rådet som fokuserar på förbättring.
Internationella domstolen som löser olika dispyter mellan staterna,
FN jobbar med frågor som till exemel männskliga rättigheter, förbättring samt miljöskydd för att vi ska forma ett mycket mer harmoniskt samhälle.
Vad är skillnaden mellan individuella och kollektiva rättigheter? Vad kan individen göra om dessa kränks?
Individuella rättigheter omfattar varje människa som rätten till liv och åsiktsfrihet medans kollektiva rättigheter handlar om grupper som exempelvis folkgrupper. Om rättigheterna såras så kan vi människor anmäla en kränkning, söka olika typer av stöd från människorättsorganisationer eller ta vidare ärendet till en domstol. Beredskap genom olika protester kan även det vara ett bra sätt.
Vad är folkrätten? Är det samma sak som den humanitära rätten?
Folkrätten är de regler som styr relationerna mellan staterna och de internationella organisationerna medans den humanitära rätten är en del av folkrätten som har fokus på försvar av civila och även gränser för krigsföring under beväpnade dispyter. Så nej det är inte samma sak men den humanitära rätten tillhör dock i folkrätten.
Varför uppstår konflikter? Undersök några konflikter och se om det går att hitta några mönster när det gäller konfliktens orsaker. Har FN blivit inblandade? Vad skulle man kunna vidta för att få FN att fungera bättre? Varför tror du det inte görs det redan?
Jag har kommit fram till att konflikter uppstår ofta till följd av olika faktorer som konkurrens, brist på resurser, kulturella olikheter, politiska konflikter eller även historiska påfrestningar. Några exempel på olika dispyter omfattar den israelisk – palestinska konflikten som till viss del baserade sig på territoriella och religöra krav och även inbördeskrig i länder som exempelvis Syrien där politiska och sociala missförhållanden har resulterat i brutala och våldsamma handlingar.
Några mönster som kan indentifieras innefattar ofta en sammankoppling av socioekonomiska aspekter en brist på konversation och en flopp med att avsända huvudsakliga mänskliga rättigheter. FN har bland annat blivit indragen i många utav dessa spänningar och ofta genom fredsbevarande prestationer eller försoning.
För att FN ska kunna fungera bättre skulle man kunna öka samspelet mellan medlemsländerna och utveckla resurserna för fredsbevarande arbeten och försäkra att besluten kan fattas ännu snabbare. Orsakerna till att dessa förändringarna inte alltid utförs kan vara politiska engagemang, en brist på samtycke bland medlemsländerna eller problem med att samla tillräckligt med stöd och hjälpmedel.