I Storbritannien på 1700-talet.
Nästan alla arbetade med jordbruk och hantverk.
1. Jordbruket förbättrades - små jordbitar- tegar- slogs ihop till större
2. Befolkningen ökade (från 7 till 30 miljoner på 100 år)
3. Nya uppfinningar kom (spinnmaskiner, vävmaskiner, ångmaskiner)
4. Det fanns naturresurser (ull, järnmalm, stenkol) och kapital (pengar)
Tidigare var alla åkrar i en by uppdelade i långsmala remsor som kallades för TEGAR. En gård ägde en teg i varje åker i byn.
FÖRDELEN: systemet var rättvist, alla fick del av både bra och dålig jord.
NACKDELEN: alla blev beroende av varandra för tegarna var ofta så smala att alla var tvungna att plöja, så och skörda samtidigt.
Tegarna slogs ihop till stora sammanhängande områden.
På det sättet fick varje bonde ett par större åkrar.
FÖRDELEN: Nu kunde alla bönder själva bestämma när de skulle så och skörda.
1. Rika handelsmän och jordägare köpte upp all jord som var till salu eftersom de ville ha den till bl a fårskötsel.
Ullen från fåren var viktig för den framväxande textilindustrin.
1. Man upptäckte att vissa växter, t e x klöver, ger näring till marken. Då kunde man odla den istället för att låta marken ligga i träda.
2. Potatisen infördes från Amerika. Den kräver inte så bördig jord och är näringsrik.
3. Boskapen förbättrades. Genom avel blev djuren större och gav mer mjölk och kött. Man kunde alltså producera mer mat men med färre människor.
Tidigare fick alltid hälften eller en tredjedel av jorden vila, dvs man odlade inget på den.
Anledningen var att om man odlar varje år på jorden så blir den näringsfattig och ger dåliga skördar.
1. Tidigare arrenderade (=hyrde) de jorden de odlade på.
Men när rikemän köpte upp all jord till fårskötsel kunde småbönderna inte längre arrendera jorden.
2. Med modernare jordbruksmetoder behövdes inte heller lika mycket folk i lantbruket .
3. Allmänningarna, dvs jord som byn ägde gemensamt - och där de kunde ha ett litet jordbruk - delades upp vid skiftet.
Småbönderna var därför tvungna att försöka hitta arbete i städernas industrier eller i kolgruvorna istället.
En verksamhet där människor med hjälp av maskiner förvandlar råvaror till färdiga produkter. T ex gör man ull till tyger.
1. När Storbritannien tog kontroll över världshandeln blev många brittiska köpmän rika.
2. Jordbruket blev också lönsamt eftersom man moderniserat det. Godsägarna blev därför rika.
Pengarna som köpmän och godägare tjänat använde de till att satsa på nya verksamheter som industriföretag.
1. Ull 2. Järnmalm 3. Stenkol
1. ULL: viktig för textilindustrin. Av ull spann man ulltråd som sedan vävdes till ylletyg.
2. JÄRNMALM: användes bl a till redskap och verktyg.
3. STENKOL: de behövdes mycket bränsle för att utvinna järnet.
1. Spinnmaskinen
2. Vävmaskinen
3. Ångmaskinen
De producerade mer tyg än man nånsin tidigare kunnat - den mångdubblades.
I början drevs de nya maskinerna med vattenkraft. Därför behövde de första fabrikerna ligga i närheten av en flod.
Men med ångmaskinerna behövde fabrikerna inte längre ligga nära en flod.
James Watt.
1. Först användes den bara för att pumpa upp vatten ur gruvorna.
2. Sedan förbättrade Watt den så att den kunde användas i fabriker.
3. Sedan satte man en ångmaskin på en vagn - vips så hade man ett ånglok.
4. Inte långt efter användes de också för de första ångfartygen.
Marknad = Människor eller företag som vill köpa varor som tillverkas.
Nya marknader:
1) Arbetarna i de nya gruvorna och fabrikerna. Tidigare gjorde de sina egna kläder men det kunde de inte göra nu.
2) Marknader i andra länder - Storbritanniens alla kolonier. De var tvingade att köpa sina varor från Storbritannien.
Det gick lätt att transportera varor från fabriker mm med hjälp av floder och kanaler. Tack vare dem fick man snabbt varorna till hamnstäderna vid kusten, där de sedan transporterades vidare till kolonierna och andra länder.
Lagar och regler skapade trygghet för företag genom att reglera hur PENGAR och ÄGANDE skulle skötas.
De som medvetet slog sönder maskiner t ex bestraffades med dödsstraff.....
Järnvägen och telegrafen (skicka meddelanden gick mycket snabbt).
1. Befolkningen ökade
2. Urbanisering - folk flyttade till städerna
3. Ett nytt klassamhälle uppstod - arbetarklass, medelklass och överklass
4. Orsakar miljö- och hälsoproblem
5. Bidrar till den globala uppvärmningen....
1. Bättre jordbruk - vilket ger mer mat och bättre hälsa
2. Edward Jenner uppfann smittkoppsvaccinet och flera andra framsteg gjordes inom medicinens område. Det gjorde att fler överlevde sjukdomar som tidigare varit dödliga.
Människor flyttade från landsbygden till städerna där det fanns nya jobb. Man flyttade eftersom antalet arbeten inom jordbruket blivit färre.
Urbaniseringen var alltså både ORSAK och KONSEKVENS av industrialiseringen.
Manchester. Där växte befolkningen från 20 000 till 95 000 på 40 år.
1. Både barn och vuxna arbetade långa dagar.
2. Bostäderna låg nära fabriken där de arbetade och var enkla och trånga lägenheter.
3. På söndagar var de lediga men förväntades gå i kyrkan då.
4. Nästan ingen skola för barnen.
1. Man bodde i stora lägenheter som låg långt ifrån fabrikerna.
2. Mannen var företagare eller tjänsteman och frun var hemma.
3. Idén var att frun skulle vara upptagen med bjudningar eller gå på teater.
4. Barnen gick i privatskolor eller hade undervisning hemma av kvinnliga lärare, guvernanter.
1.Arbetsmiljön var dålig och risken för skador var stor.
2. Luften både inomhus och utomhus blev alltmer förorenad.
För att driva maskinerna användes träkol och koks. Detta ökade halten av växthusgaser i atmosfären.
Den klimatkris vi har idag har alltså sitt ursprung i den industriella revolutionen.