Motorik

Lillhjärnans funktion och primära uppgift

Lillhjärnan bearbetar och samordnar intryck från hjärnstamen, genom att ta emot signaler från syn, muskler och vestibulära systemet om rörelser som den justerar för att skapa balanserade och koordinerade rörelser. primära uppgift att samordna för balans och koordinera rörelser, men även koordinera synen!

sensomotorik

ett samspel mellan perception och kognition, aktivitet i nerv- och muskelsystem, sinnesintryck

Predeterministiska systemet

Struktur före funktion, utvecklingen styrs genetiskt och det finns tydliga milstolpar

Konsekvenser för barn med försenad motorisk utveckling

klumpigt och dåligt samordnade rörelser, då det blir svårare att justera befintliga rörelser samt lära in nya.
Inlärningsproblem, såsom förmågan att koncentrera sig, vilket främst kommer pga. brist på/outvecklade automatiserade rörelser
Barn kanske ej har kontroll över sina rörelser, då reflexer kan finnas kvar, omedvetna/okontrollerbara rörelser
Sociala problem, t.ex. då motorisk utveckling är en förutsättning för att vara fysiskt aktiv, vilket kan leda att man avstår från sociala aktiviteter med kamrater såsom t.ex. att spela fotboll på rasten.

fylogenetisk rörelse

medfödda rörelser (gripa, gå, krypa)

Redogör för någon nyföddhetsreflex. Beskriv också hur den kan påverka ett barns dagliga liv negativt om den inte är kontrollerad i skolåldern.

Assymetriska toniska nackreflexen, som innebär att när barnet ligger på rygg med huvudet vridet åt höger så kommer även höger ben och arm att ligga utsträckt på höger sida, medan vänster arm och ben böjs (eller det motsatta om huvudet är vridet åt vänster). Vilket är en regleringsförmåga som hjälper barnet att utveckla fokuseringsförmåga, och vid god stimulering kontrolleras den första halvåret.
Är den inte kontrollerad vid skolåldern så kan man få problem med balans, korsa kroppens mittlinje, läsa, skriva, lära sig cykla

Den kan därmed påverka barnets vardagliga liv negativt på så sätt att de håll hen tittar mot kommer hen vända sig åt. T.ex. cyklar man följer ratten med om man tittar till höger/vänster, springer man rakt och tittar åt något håll så följer kroppen med

lärandeområden inom motorisk utveckling och beskriv en konkret övning för var och en av dessa lärandeområde.

Kroppskontroll, vilket handlar om att kontrollera kroppens muskler och leder. Genom att rulla kan man öva kroppskontroll, en konkret övning är därmed kullerbytta

Korslateralt, vilket handlar om att få våra olika (två) kroppssidor att samarbeta, vänster och höger. Alltså öva samspelet mellan våra hjärnhalvor. Exempel på en konkret övning: slå på höger knä med vänster arm och med höger arm på vänster knä, eller med höger arm/hand slå på vänster fot och med vänster arm/hand slå på höger fot (bakom ryggen)

Constraints

Constraints är rambetingelser/begränsning som reducerar komplexiteten i rörelser. Definierar alla aspekter som bidrar till att minska antalet frihetsgrader i en rörelse.
"Constraints" begränsar alltså friheten och variationen i utförandet/rörelsen, vilket inte alltid är negativt.

sensomotorik

sinnesintryck, samspel mellan perception och kogndgion, aktivitet i nerv- och muskelcellen

sensomotorisk-sinne

samverkan mellan sinnesintryck och muskelreaktioner

varför är allsidig rörelseaktivitet viktigt?

det är viktigt för att utveckla motoriska brister

Konsekvenser för barn som har försenad motorisk utveckling

dålig självbild
ångest/nervocitet (stress och oro för de inte håller jämna steg med vänner) sociala problem/social isolering(undvika lekar osv.)
koncentrationssvårigheter

fylogenetiska rörelser

medfödda rörelser, vilka är mognadsbestämda. t.ex. krypa, gå, gripa, kasta

ontogenetisks rörelser

behöver läras in, övas och befästas. finns inga begränsningar för dem, bortsett från skada

lillhjärnan, funktion och primära uppgift

bearbetar och samordnar intryck från hjärnstamen och tar emot signaler från muskler, syn och vestibulära systemet om rörelser som den justerar för att skapa jämna/balanserade rörelser. primära uppgift är då att samordna för balans och koordinera rörelser, men även synen.

motoriska funktioner & färdigheter när vi undervisar i redskapsgymnastik

grov- och finmotorik, visuell och auditiv perception samt kroppsuppfattning. sensomotoriska utvecklingen då rörelserna/övningarna kräver en samverkan mellan sinnen och muskler
Alla motoriska grundfärdigheterna, ex.: boom - hänga, balansera, rulla över, stödja...

implicit lärande

omedveten inlärning då man lär/genomför något utan att ges en beskrivning, eller en metaforsik. t.ex. upprepa rörelser efter varandra i en ring, kom som "flygplan"...

explicit inlärning

tränas avsiktligt för att lära sig något specifikt, man ges tydliga instruktioner om vad som ska läras och hur det ska läras/göras - tekniken.
ex. simning, förklarar och lär ut tekniken steg för steg, allt från kroppshållning till rörelserna (hur man rör armar, ben, etc..)

lärandeområden inon motorisk utvckling

kroppskontroll - kontrollera kroppens muskler och leder. Genom att rulla kan man öva kroppskontroll, övning: kullerbyta

korslateralt - få våra kroppshalvor att samarbeta. Korsrelaterad övningar för att få våra hjärnhalvor att sammarbeta.
(vänster arm- höger ben / vice versa)

Spatialt - rumsuppfattning visuellt och auditivt. övning: dans

"Constraints"

begränsningar som reducerar komplexiteten i en rörelse. definierar aspekter som bidrar till att minska antalet frihetsgrader i en rörelse

Berateins stadier

1. Kroppskontroll - frysa ut alla överflödiga frihetsgrader för att få tillgång till ett kontrollerbart system. rör hela kroppen sig samtidigt, blockrörelse.

2. Frigöra frihetsgrader - man blir mer bekväm och börjar sucesivt frigöra frihetsgrader, vilket gör det svårare att kontrollera kroppen/rörelserna men ger också mycket mer flexibilitet

3. utnyttja extrna krafter - man har kontroll på den aktuella rörelsen, varav avsikten med att använda externa krafter är att använva mindre energi på samma rörelse så att man orkar åka längre, eller använda lika mycket energi och få ut mer av rörelsen

Auditiv perception

förmågan att tolka det vi hör, alltså det vi uppfattar via hördeln (såsom ljudintryck) ex på övning: hitta rytm