Ovido
Idioma
  • Inglês
  • Espanhol
  • Francês
  • Português
  • Alemão
  • Italiano
  • Holandês
  • Sueco
Texto
  • Maiúsculas

Usuário

  • Entrar
  • Criar conta
  • Atualizar para Premium
Ovido
  • Início
  • Entrar
  • Criar conta

Rörelse

Rörelseförmåga

Vi människor är ganska medelmåttiga i fråga om de flesta fysiska förmågor jämfört med andra ryggradsdjur. Vi är ovanligt bra på att kasta saker med precision. När det gäller löpning är vi uthålligare än andra arter.
Efter att vi började gå på två ben frigjordes händerna, vilket gjorde att vi nu kunde använda våra händer till det de var anpassade till från början: att klättra och plocka frukt. Vår tumme utvecklades och blev större och starkare när vi började använda redskap.

Våra rörelseorgan består av skelettet och musklerna. Skelettet behövs för att ge kroppen stadga och för att musklerna ska ha något att arbeta med. Musklerna sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettet sitter ihop med leder och fogar som gör att skelettet är rörligt. När en muskel dras ihop böjs en led. Insekter och andra leddjur har ett yttre skelett och måste byta ut skelettet för att djuret ska kunna växa. Ryggradsdjuren har ett inre skelett som växer i takt med resten av djuret

Skelettet

Benvävnad består av benceller inbäddade i en fast substans med kalcium och fosfat. Benen omges av benhinnan som är rik på nerver och blodkärl. De större benen är ihåliga och innehåller en märghåla med gul benmärg. Skelettet har flera uppgifter: ge stöd och stadga, bidra till rörelseförmåga, skydda hjärnan och andra känsliga organ, bidra till andning, tillverka blodkroppar i benmärgen och innehåller ett förråd av kalcium och fosfor.
Hos ett mänskligt foster består skelettet till en början av brosk, som efter hand omvandlas till ben. Skelettet hos en vuxen människa består av 206 ben, men nyfödda barn har fler ben. En del av benen växer ihop under barnets utveckling, som skallens ben

Leder och fogar

Där benen i skelettet har kontakt med varandra finns antingen leder eller fogar. Lederna ger en stor rörlighet och störst rörlighet finns i kulleder som axelleden. I fingrarna finns gångjärnsleder som bara kan böjas i en riktning. Fogarna är inte lika rörliga som lederna. En fog består av bindväv eller brosk som binder ihop två ben utan någon springa mellan dem. I ryggraden finns fogar i form av diskar som ligger mellan ryggkotorna

Muskler

Muskelvävnad innehåller muskelceller som har förmågan att kunna förkortas. Musklerna består av många muskelceller som kan förkortas samtidigt på en given signal. När muskeln slappnar av kan den förlängas igen. I kroppen finns det tre typer av muskelvävnad: skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Skelettmuskulaturen styrs av viljan. Då skickar hjärnan nervimpulser till de muskler som behövs för rörelsen vi vill utföra. Hjärtmuskulaturen liknar skelettmuskulaturen, men den styrs inte av viljan. Hjärtmuskulaturen kan arbeta hur länge som helst utan att bli trött. Den glatta muskulaturen finns i exempelvis blodkärlens väggar och i tarmkanalen. Glatt muskulatur styrs inte heller av viljan utan styrs av automatiska signaler

Böjmuskler och sträckmuskler

Skelettets muskler arbetar ofta i par. En böjmuskel böjer en led och en sträckmuskel rätar sedan ut leden igen

Musklernas energiförsörjning

Arbetande muskler behöver bränsle och syre till förbränningen. Muskelceller har många mitokondrier som utvinner energin. Energin kommer från glukos och andra näringsrika ämnen som finns i maten. Skelettmusklerna kan arbeta hårt en kort tid, sedan börjar det bli svårt att få fram tillräckligt med syre för förbränningen. Vid syrebrist bildar muskelcellerna ämnet mjölksyra, och vi upplever detta som trötthet i musklerna, eller som träningsverk. Vid ansträngning sker flera saker i kroppen som underlättar musklernas arbete: andning och puls ökar för att ge mer syre, blodflödet till musklerna ökar och bränsle hämtas från olika förråd

Bränslen av olika slag

Kroppen strävar efter att hålla blodsockret på en jämn nivå. När musklerna förbrukar mycket glukos sjunker blodsockret. För att motverka minskningen tar kroppen till det förråd av glykogen som finns i musklerna och i levern. Glykogenet spjälkas sedan till glukos som släpps ut i blodet. Kolhydrater ger energi, och efter ett träningspass på cirka en timme finns där inte så mycket energi från kolhydrater kvar. Då börjar kroppen bryta ned protein för att få aminosyror till förbränningen. Om man tränar men inte fyller på med protein och kolhydrater kan det leda till att muskelvävnad bryts ned.

Motion och muskeluppbyggnad

Kroppens förmåga kan tränas till att bli bättre. När vi tränar blir musklerna starkare och uthålligheten ökar så att vi orkar träna längre. Styrketräning ger oss starkare muskler. Muskelstyrkan tränas genom att vi belastar kroppen så att musklerna känns ansträngda. Det kan ske genom att vi lyfter tunga saker eller använder kroppens egen tyngd. Om vi tränar musklerna regelbundet kommer styrkan i musklerna att öka. Antalet muskelceller ökar inte vid styrketräning, men de blir större genom att mängden muskelproteiner i cellerna ökar. Även skelettet blir starkare vid styrketräning.
Konditionsträning ger oss bättre uthållighet. Kondition handlar om kroppens förmåga att ta upp syre från luften och föra ut syret till muskelcellerna. Konditionen tränas genom ansträngning som gör att vi andas fortare och får ökad puls. Vid regelbunden konditionsträning kommer konditionen att öka genom flera förändringar i kroppen: volymen blod som pumpas med varje hjärtslag ökar, antalet kapillärer i musklerna ökar och antalet mitokondrier i muskelcellerna ökar. Dessa förändringar gör att vilopulsen går ner eftersom hjärtat inte behöver slå lika ofta

Medvetna och omedvetna signaler:

Vissa delar av vårt nervsystem sköter sådant vi är medvetna om, som till exempel våra medvetna rörelser. Men mycket som sker i kroppen händer utan att vi märker det. Omedvetna signaler ser till att vi andas, att tarmarna rör sig och att kroppstemperaturen ligger på rätt nivå. Hormonerna och stora delar av nervsystemet arbetar utan att vi kan styra dem med viljan. Vi kommunicerar också med varandra. Sinnesorgan och talorgan behövs för de meddelanden vi skickar medvetet. Vissa budskap skickas genom kroppsspråk som vi inte helt styr med viljan

Varför behöver djur nervsystem?

Nervsystemet är viktigt för att hitta föda, samverka med andra djur och för att undvika farliga eller obehagliga situationer. Djurens nervsystem består av hjärnan, sinnesorganen och nerverna som finns i hela kroppen. Sinnesorganen ger information om vad som händer i omgivningen. Nerverna skickar information från sinnesorganen till hjärnan för tolkning. När hjärnan har bearbetat informationen kan djuret reagera. Nervimpulser skickas till muskler som utför rörelser

Nervceller

Vårt nervsystem innehåller nervceller. Dessa specialiserade celler har unika egenskaper som gör det möjligt att överföra elektriska impulser. Nervcellen har en cellkropp där cellkärnan finns. På cellkroppen finns korta och långa utskott som har kontakt med andra nervceller. Vissa utskott leder impulser in mot cellkroppen, och andra leder impulser ut från cellkroppen. Genom alla dessa kontakter fungerar nervsystemet som ett stort nätverk. Miljarder nervceller kommunicerar med varandra och med sinnesorgan och muskler. Nervimpulser kan färdas med en hastighet på 120 meter per sekund. En nervimpuls går genom nervcellen som en elektrisk signal. Mellan nervcellerna finns små mellanrum som kallas synapser. När en nervimpuls kommer släpps signalämnen ut och fångas upp av receptorer på nästa nervcell

Reflexer

Många djur saknar förmåga till medvetet tänkande, men de kan ändå reagera på intryck utifrån. Sådana automatiska reaktioner kallas för reflexer. Ett sinnesintryck fångas upp av en nervcell och förs direkt över till en annan nervcell som styr en muskel. Maneter och många andra ryggradslösa djur har nervsystem som bygger helt på reflexer. Kommer det något ätbart inom räckhåll så öppnas munnen. Även vårt nervsystem har många automatiska reflexer. Andningen och rörelserna i tarmkanalen sköts av reflexer

Nervsystemets delar

Hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Hjärnan kommunicerar med kroppen via ryggmärgen och alla nerver som löper ut till kroppens olika delar. Nerverna består av buntar av nervcellsutskott. I ryggmärgen skyddas de långa nervcellsutskotten genom att de ligger inneslutna i ryggraden

Ömtålig hjärna:

Hjärnan är ett känsligt organ som skyddas på flera sätt. Den ligger inne i kraniet där den omges av en tjock hinna av bindväv. Ett vätskeskikt fungerar som stötdämpare för att hjärnvävnaden inte ska skadas vid ett slag mot huvudet. Den största delen av hjärnan kallas storhjärna. Under den finns lillhjärnan och hjärnstammen

Storhjärnan och vårt medvetande:

Storhjärnan har en veckas yta som på vissa ställen delas av djupa fåror. De olika delarna kallas lober. Varje område har egna uppgifter och hanterar olika slags information. Det yttre siktet kallas hjärnbark. Det är i hjärnbarken vårt medvetna finns. Där tolkas intryck, sparas minnen och fattas beslut. Minnet kan delas in i två delar. Arbetsminnet behövs för att hantera information just nu. Det kan handla om att minnas hur dags tåget avgår eller att göra en matematisk uträkning. Långtidsminnet används för lagring av information som kan behövas i framtiden

Centra för sinnen och muskler:

Varje sinnesorgan har sitt centrum på en bestämd plats i hjärnan. Syncentrum ligger längst bak i nackloben. Där sker bearbetning av inkommande synintryck. Pannloben är viktig för förmågan att fundera och fatta beslut. Där finns också centrum för kontroll av medvetna rörelser

Storhjärnan

Storhjärnan är uppdelad i två halvor som sköter varsin halva av kroppen. Rörelsecentrum i höger hjärnhalva styr musklerna på vänster sida och tvärtom. På samma sätt fungerar känselcentrum där inkommande signaler från vänster kroppshalva går till högra delen av hjärnan

Lillhjärnan

Lillhjärnan ansvarar för att samordna muskelrörelser så att vi kan hålla balansen och röra oss smidigt. Tack vare lillhjärnan kan vi öva upp rörelseförmågan så att vi blir skickliga på att styra våra rörelser. Ett litet barn har ännu inte lärt sig alla färdigheter utan behöver träna för att rörelserna ska bli automatiska och väl avvägda

Hjärnstammen

Hjärnstammen ligger under storhjärnan och framför lillhjärnan. Här sköts livsviktiga funktioner som andning, blodtryck och hjärtverksamhet. Allt detta fungerar utan vårt medvetande. Genom hjärnstammen passerar nerver som fortsätter ned till ryggmärgen

Sömn

Sömnen växlas mellan perioder med djup sömn och med ytligare sömn. Under sömn städas hjärnan från gifter och avfallsämnen. Djupsömnen är viktiga för hjärnans återhämtning och reparation. En natt med för lite sömn gör att vi fungerar sämre dagen efter, och vid långvarig sömnbrist kan hjärnan skadas. Under perioden med ytlig sömn drömmer vi och då är musklerna avslappnade. När vi sover bearbetas upplevelser och minnen lagras. Människor som sover för lite har svårare att minnas vad de lärt sig

Hjärnans centra:

Pannlob = personlighet, omdöme.

Hjässlob = Känselcentrum.


Nacklob = Syncentrum.


Lillhjärna = Balans.


Hjärnstam = Andning, blodtryck, puls.


Tinninglob = Hörsel, lukt, språk, minne, inlärning


Storhjärna = Består av två halvor. Varje halva har flera lober med centra för olika funktioner.

Sinnesorganen

För att hjärnan ska kunna fatta beslut måste den få information om vad som händer. I sinnesorganen finns celler som är specialiserade på att fånga upp signaler och omvandla dessa till nervimpulser. Sinnescellerna skickar nervimpulser till hjärnan. För varje sinnesorgan finns minnen lagrade. Med hjälp av minnena kan hjärnan tolka nya intryck och dra slutsatser om vad de betyder. Olika delar av hjärnan kommunicerar med varandra. Ett minne av en händelse består av lagrad information från flera sinnen. Ju fler sinnen som är inblandade desto starkare blir minnet. Om du ser ett äpple kan hjärnan minnas andra äpplen och associera till smaken och lukten av äpplen. Tolkningen av det du ser hjälper dig att fatta beslut

Hur reagerar öronen på ljudvågor?

Ytteröronen fångar in ljudvågor och leder dessa in i hörselgången. I slutet av hörselgången finns trumhinnan som sätts i rörelse av ljudvågorna. Rörelsen förs vidare till de tre hörselbenen i mellanörat. Sinnescellerna som skickar impulser till hjärnan finns i den del av innerörat som kallas snäckan. Känslan av “lock för örat” beror på tryckskillnad mellan hörselgången och mellanörat. När vi sväljer eller gäspar öppnas örontrumpeten som har kontakt med svalget. Då utjämnas trycket så att trumhinnan kan röra sig normalt

Balansorganet

I innerörat finns ett organ som kallas båggångar. Inne i de tre båggångarna finns sinnesceller som känner av huvudets läge. Lilla hjärnan använder information från båggångarna och även synintryck för att vi ska kunna hålla balansen. Hos personer som lätt drabbas av åksjuka är balansorganet känsligt för förändringar. Extra jobbigt kan det vara om syn och balans ger motstridiga signaler till hjärnan. Ofta hjälper det att sitta så stilla som möjligt och blunda

Hur reagerar ögonen på ljusstrålning?

ögats yttersta del är hornhinnan som skyddar de inre delarna. Innanför den finns iris, även kallas regnbågshinnan. Irisen reglerar storleken på pupillen så att lagom mycket ljus släpps in i ögat. Linsen kan ändra tjocklek så att ljudet bryts olika mycket beroende på avståndet till det vi tittar på. Längst bak i ögat finns näthinnan med de ljuskänsliga sinnescellerna. Ögat har två slags sinnescellen. De mest ljuskänsliga kallas stavar och gör att vi kan se i svagt ljus. Tapparna ger oss färgseende, Vi har tre typer av tappar som reagerar på blått, grönt och rött ljus.

Hormonsystem

Hormoner bildas i körtlar och avges i blodet. Via blodet förs hormonerna vidare ut i kroppen och påverkar celler i andra organ. De celler som har förmåga att reagera på ett visst hormon har receptorer för hormonet på cellytan. När hormonet binder till receptorn startar en reaktion i den mottagande cellen. Celler som har receptorer för ett visst hormon kallas målceller. Det finns många hormoner med varierande uppgifter. Vissa hormoner påverkar kroppen under kort tid, kanske några timmar. Andra hormoner leder till långsamma förändringar som längdtillväxt och pubertet. Hormonerna kan öka eller minska aktiviteten i olika organ. De kan också stänga av eller sätta igång processer. Det är viktigt att det bildas lagom mycket av varje hormon. Blir det för mycket eller för lite kan sjukdomar uppstå. Hormoner kan bildas som svar på en signal i nervsystemet eller genom att körteln reagerar på en ändrad nivå av något ämne i blodet, till exempel glukos

Hypotalamus och hypofysen:

Mitt inne i huvudet finns en del av hjärnan som kallas hypotalamus. Hypotalamus fungerar som en länk mellan nervsystemet och hormonsystemet. Nervimpulser signalerar olika behov i kroppen till hypotalamus. Vid stress sker mycket av reaktionen via hypotalamus. Strax under hypotalamus finns en körtel som kallas hypofysen. Signaler från hypotalamus påverkar hur mycket hormoner som bildas i hypofysen. Hypofysen bildar många olika hormoner, och vissa av dessa styr hur mycket hormoner som tillverkas i andra körtlar

Skador på hjärna och ryggmärg:

Den vanligaste orsaken till hjärnskada är stroke. Det som händer vid en stroke är att ett blodkärl i hjärnan brister eller täpps till av en blodpropp. Hjärnan kan skadas vid trafikolyckor. Hjärnan kan skadas till följd av syrebrist eller tryck mot hjärnvävnaden, det finns olika symtom, beroende på vart hjärnan skadas. Man kan bli förlamad. Vid olyckor kan ryggmärgen skadas. Om ryggmärgen går av helt förlorar hjärnan kontakt med den del av kroppen som finns nedanför skadan. Musklerna kan inte styras och känseln försvinner

Tillväxthormon

Ett av hypofysens hormoner är tillväxthormon som påverkar kroppens längdtillväxt hos barn och unga. Hormonet är viktigt även hos vuxna och har betydelse för bland annat reparation och vävnader. Nivån av tillväxthormon varierar under dygnet och är högst när vi sover. Bildning av tillväxthormon är en av anledningarna till att det är viktigt att sova tillräckligt

Hormonbildande körtlar:

Alla hormonbildande körtlar bildar ämnen som avges till blodet och har sin effekt i en annan del av kroppen. Målcellerna kan finnas i hela kroppen eller endast på vissa specialiserade celler i ett organ

Sköldkörtel

Sköldkörteln sitter på framsidan av luftstrupen under struphuvudet. Körteln bildar hormoner som styr ämnesomsättningen. Ökad bildning av sköldkörtelhormon leder till ökad ämnesomsättning i kroppens celler. En lagom nivå av sköldkörtelhormon behövs för många av kroppens funktioner. Grundämnet jod är viktigt eftersom det ingår i sköldkörtelhormon. Det enklaste sättet att undvika jodbrist är att använda koksalt som innehåller jod

Binjurar

Binjurarna finns ovanpå njurarna. De bildar flera olika hormoner som bland annat deltar vid kroppens stressreaktion. Adrenalin är ett hormon som sätter kroppen i ett tillstånd av höjd beredskap i en hotande situation. Kroppen förbereds för att antingen kämpa eller fly. Andning, puls och blodtryck ökar. Blodflödet till musklerna ökar. Kortisol påverkar mängden socker i blodet och ger ökat blodsocker vid stress. Halten av kortisol varierar normalt under dygnet och är högst på morgonen. Hormonet ser till att blodsockret höjs när vi ska stiga upp och komma igång med dagens sysslor

Äggstockar

äggstockarna tillverkar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Östrogen är viktigt för de förändringar som sker i kroppen vid puberteten. Båda hormonerna medverkar vid ägglossning och graviditet och behövs för att ett barn ska utvecklas

Testiklar

I testiklarna tillverkas det manliga könshormonet testosteron. Vid puberteten gör testosteron att kroppen förändras. Hormonet behövs också för bildning av spermier. Testosteron ger en ökad muskelmassa. Idrottare och muskelbyggare kan känna sig frestade att öka effekten av träningen genom att ta preparat med testosteron. Att använda hormonpreparat för dessa syften är både farligt och förbjudet

Droger och beroende:

Droger som alkohol och narkotika orsakar hälsoproblem som borde vara lätta att undvika. De flesta som använder droger känner till riskerna, men har ändå svårt att sluta. Orsaken till att det är svårt att sluta hänger ihop med hur drogerna påverkar hjärnan och nervsystemet. Impulser överförs mellan nervceller med hjälp av synapser. I synapserna skickas signalämnen ut från en nervcell som binds till en receptor på en annan nervcell. Olika delar av nervsystemet har olika signalämnen i synapserna, och droger påverkar oss genom att likna dessa signalämnen

Hjärnans belöningssystem:

Vissa delar av hjärnan aktiveras när vi gör sådant som i biologisk mening är bra för oss. Systemet som brukar kallas “belöningssystemet” får oss att känna välbefinnande. Dopamin är ett signalämne som används i belöningssystemets synapser. Känslan av njutning kan uppstå genom att vi är förälsakde eller har sex

Två orsaker till diabetes:

Diabetes innebär att kroppen har en nedsatt förmåga att reglera nivån av glukos i blodet. Blodsockret blir för högt genom att hormonet insulin inte finns i tillräcklig mängd. Vid diabetes typ 1 har de celler i bukspottkörteln som bildas insulin blivit förstörda. Orsaken är en autoimmun reaktion där immunförsvaret ger sig på kroppens egna celler. För att glukos ska kunna tas in i cellerna behöver insulin tillföras som injektion flera gånger om dagen, till exempel vid varje måltid. Dosen av insulin anpassas genom att blodsockret mäts då och då. Om blodsockret blir för lågt kan det höjas med druvsocker eller något annat sött. Vid diabetes 2 kan insulin bildas i bukspottkörteln, men det räcker inte till. Övervikt och stillasittande ökar risken för diabetes typ 2. Behandlingen går ut på att förbättra livsstilen och ta läkemedel som ökar cellernas känslighet för insulin. Behovet av insulin kan minskas genom att undvika mat med mycket socker

Quiz
ämnesomsättning
människokroppenlol
hållbar utvecklinglol
ekologi
Engels Vocabulairy 2.1 t/m 2.4
tiktok pov Donner 114 pov tiktok de femme des prophète et femme des compagnons eDonner 114 pov tiktok de femme des prophète et femme des compagnons et femme des amis de mes copine islam
HGE 2
SkogsbrandskunskapI den här Quizen har jag försökt täcka de viktigaste frågorna i utbildningen som tar upp skogsbrandens beteende. OBS! Jag frånskriver mig allt ansvar från eventuella felformuleringar, fel information...
completer un schema du coeur
.00important
unit 8 test
Chapter 6 - Chemical Reactions
Chapter 5 - Chemical Energetics
Chapter 4 - Electrochemistry
prostodoncia total parcial 1
Construction terms
Nuclear weapons
The Girl with the Dragon Tattoo
Female protagonists
Olympic records
Revolutionary Technology
Cloud Providers
inelegibilidad e incompatibilidad
Bitcoin and blockchain
FAR Fair Value Measurement.
Ekologi
tyska prov
CHAPTER 6: Erik Erikson Psychosocial Stages of Personality Development
CHAPTER 5: KAREN HORNEY
CHAPTER 4: MELANIE KLEIN OBJECT RELATION THEORY
CHAPTER 3: CARL JUNG “ANALYTICAL PSYCHOLOGY”
anatomi
Bedrijfskunde
preposition
AK AW 3
Anatomie
psykologi
Immunite inné
l'immunite inné et adaptative
strophe
rimes
comptage pied
forme fixe poesie
pollution
Pteridófitas
Briofitas
Figuras de linguagem
fysik
Light- Rarefraction and Snell's law
Light- color and polarization
Light- concave and convex mirrors
Light- reflecton and light
PONR SECTOR 1
과일 🍓🍏🍌
history quiz
Construction Solving looksfam
HGE 1
Chapter 10 Muscle tissue
Social Psychology
history 2
SDR Objection handlingh
Metod och statistik psykologi 2
Tarea para
révision espagnol femme
232 Changing Weight & Body CompositionWeek 10
Collection de joaillerie, rose des vents de la maison Christian Dior
rose des vents dior joaillerie
So-begrepp (12 sista)
So-begrepp (12 första)
spaans pww
Evolution
Begrepp
functionalism
roles, status & stereotypes
sociology
Glosor 2/4
chem test
cours 7 semestre 2 droit civil
competencias
POH R22
GS TOETS AW 3
Traitement du LE : modélisations et évaluation
inglese giulia
crpe
cyber security 13
cyber security 12
cyber security 11
it management 8-9
232 HydrationWeek 9 lectures
WW1
Transition metal ion colours
lessico inglese
Näringslära
260
Engels Vocabulairy 1.1 t/m 1.4 - copy
FAR Leases
Filipino
economie
segnaliflashard segnali
Cardiology Drugs
Osteologia
Biology Unit
cardiovascular syatem
health
physical educ.
Engels Vocabulairy 1.1 t/m 1.4
biologia
American Gov Vocab
artspls
musicsir cassi f u
english
10 theories
Romantismo Brasileiro
Arcadismo
Economia, política e religião da grécia antiga
Economia persa, evolução política persa e religião persa
Hebreus
Fenícios
Egito antigo
Mesopotamia
Período Neolítico
Período Paleolítico
anglais aeroportuaire
International Appetizers
Appetizers
Definition of Terms
Chaussant du pied diabetique
Bio 112L Urinary System
Latinska namn
Income from other sources
capital gain
week 10-acne trts
b
Vocabulaire de la semaine 12
anglverbes irréguliers
Modalities Final Theory Exam Review
Modalities Midterm
Acustica
français
Apparato Gastrointestinale
crime and law modern studies national 5
modern studies national 5
Gs hs 4
RECRUTAMENTO INTERNO,EXTERNO E MISTO
Russian Revolution
f 4
sam
sammy
módulo 1 Q
french testi need to remember these words
cyber security 12
cyber security 13
cyber security chapter 11
the geography of italy
Hamletthe book 'hamlet' by shakespeare
verifica storia 26/03fascismo in italia
il barone rampante dal capitolo 20 al 30
irish orals 26-31
irish orals 14-2514-25
Comportamentos Éticos e Compliance
Salud
Besöksnäring-Turism
equazioni e disequazioni logaritmiche
Signes cliniques des aphasies, grands tableaux sémiologiques
irish orals 1-13question 1- 13
Déf et étiologies des aphasies
Neuroanatomie fonctionnelle du langage et voies de ttt du langage
hoofdstuk 3
Personen en begrippen HC 4 nieuwe tijd 1
Biologia 1
✩・:*German ⭒✩・:
직업 👮‍♀️👨‍🏫🧑‍🔬
cyber security 10
it management chapter 7
cyber security chapter 9
farmacocinética aplicadaa odonto
biologi prov genetik
Anthro week 10-11
Matemática Financeira
préposition des verbes
Koine Greek Ch. 25 Imperative Mood
English
Noções de Probabilidade e Estatística
vocabulary 1
Anglais
집 🏠🛋️🪑
교실 👩‍🏫📚📝
módulo 1 B
BABY BOOMERSAtividade de Cargo e Salário
Fatores bioticos e abioticosPerguntas sobre oq é biotico e oq é abiotico
digestão
Biologi
Engels Unit 3 Vocabulairy 3.1 t/m 3.4 + Phrases - copy
Spaans: Zomervakantie
attack on the queen
vicab
ss
Hur Sverige styrs
Ethics
GSS35L
Osteoporose
gs
hl bio test pt. 2ha
communicazione interculturale UD 2
bio hl test -- dnahh
L2 S2 : Relations internationales
history
hp morfem + suffix
Biologia 5
Teste de inglêsisso é um flashcard tudo está no livro prestem atenção n ligem pro nome do grupo "história"
Comportamento do consumidor
Laís
Teste de históriaisso e um flashcard Teste de história prestem atençao essa perguntas estão n o livro
help
SRA Principles
indicateurs de temps
féminin ou masculin
Discours direct et indirect
Hypothèses
redes urbanas
définition stss
english
Modalities Week 9-11 Flashcards
biggest countries in the world
upper flags of us
english exam
FAR Impairments
disegno
atendimento bancario
DERECHO DEL TRABAJO
biologie: stofwisseling
Personen en begrippen HC 3 Nieuwe tijd 1
HISTÓRIA GERAL Primeira Guerra Mundial. O nazifascismo e a Segunda GuerHISTÓRIA GERAL Primeira Guerra Mundial. O nazifascismo e a Segunda Guerra Mundial. A Guerra Fria. Globalização e as políticas neoliberais. HISTÓRIA DO BRASIL A Revolução de 1930 e a Era Vargas...
SAE CIRÚRGICA
All kanji
Distinção entre direito federal e direito dos estados
CARDIO
März-April
GINECO
Sudorese
teste
av2
América e África regionalizações e organizações internacionais
Evolução biológica
Reprodução assexuada, mitose e meiose
Reprodução assexuada, mitose e meiose
FAR Intengible Asset
week 13
latn 8
módulo 1 M
practical lab 4
DP-203
AUTOMAÇÃO 2MALHAS, SISTEMAS, CONTROLE, AUTOMACAO,DIAGRAMA DE BLOCOS
AUTOMAÇÃO 2ALGEBRA DE BOOLE, VALVULAS E ETC
kanjikanji p4
Processo Civil
funções da linguagem
ARTE - copy
easter
ARTE
compTIA security
reino plantae
biologia
Esôfago
Cadeia Carbônica
redes urbanas
AIK
Inglês Nivel 1 e 2
biological explanations for schiz
droit notarial exam 1
wiskundekwadraten t/m 25
poliktik och demokrati
duits schrit 1 (4)
duits schrit 1 (3)
duits shrit 1 (2)
duits schrit 1
Intangible Assets
verbs e questions
CHAPTER 5: INTERNATIONAL FINANCIAL INSTITUTIONS AND GLOBAL CORPORATION