människokroppen
Transportsystem
Det finns två organsystem som har betydelse för transporten av ämnen. Andningsorganen ser till att syre kommer in i kroppen och att koldioxid avges. Cirkulationsorganen transporterar blodet med en mängd olika ämnen till och från alla celler. Det är mycket som behöver transporteras, bland annat syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsämnen och hormoner.
Blodet
Om man tittar på blod i ett provrör kommer man att se två skikt/delar efter en stund. Det övre är en genomskinlig, gulaktig vätska som kallas blodplasma. Blodplasma består till störst del av vatten och lösta ämnen som salt och socker. Blodplasma är alltså den del av blodet som inte består av blodkroppar. Det undre skiktet är en rödfärgad blandning av tre olika blodkroppar: röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Röda blodkroppar transporterar syre och är fyllda med proteinet hemoglobin som binder syre. Hemoglobin innehåller järn och ger blodet dess röda färg. Blodplättar ser till att blodet levrar, alltså stelnar, vid skador. När ett blodkärl går sönder signalerar de skadade cellerna att de är skadade. Därefter bildar blodplättarna ett nätverk av trådar där blodkroppar fastnar och koagler uppstår, alltså en klump av levrat blod. På detta sätt kommer öppningen i blodkärlet att täppas till och det slutar blöda. Vita blodkroppar deltar i kroppens försvar mot infektion. Om man har blodbrist har man ofta för lite järn i blodet. Eftersom att hemoglobin som finns i blodet inte kan bildas utan järn. Att ha blodbrist gör att man ofta känner sig trött eftersom att blodets förmåga att föra sig med syre till kroppens vävnader minskar
Blodkärlen
Blodet rör sig genom tre typer av blodkärl: Artärer, vener och kapillärer. Artärerna är de blodkärl som leder blodet från hjärtat. Venerna leder blodet tillbaka till hjärtat och mellan artärerna och venerna finns kapillärer.
Väggarna i artärerna är tjocka och har ett kraftigt muskellager. När hjärtat pumpar ut blod uppstår en tryckvåg som skjuter blodet framåt. Denna tryckvåg förs vidare genom att musklerna i artärerna utvidgas och dras ihop i takt med varje pumpning.
Artärerna förgrenas till allt mindre blodkärl. De allra minsta blodkärlen kallas kapillärer och bildar ett rikt förgrenat nätverk i hela kroppen.
Kapillärerna övergår till venerna. Venerna har tunna muskellager i väggarna. I venerna finns ingen puls utan blodet strömmar framåt i en jämn fart. I venerna finns klaffar som enkelriktar blodflödet genom att de bara öppnas i en riktning
Lymfkärlen
Den vätska som sipprar ut från kapillärerna rör sig långsamt runt i cellerna i alla vävnader. En del av vävnadsvätskan tas in i kapillärer och förs vidare i blodkärlssystemet. Lymfkärl övergår i allt större kärl tills vätskan töms i en av venerna. På vissa ställen passerar lymfan genom lymfkörtlar. Där finns vita blodkroppar som tar hand om smittämnen som kan ha kommit in i kroppen. Lymfkörtlarna är viktiga för att signalera om en infektion är på gång så att infektionsförsvaret kan aktiveras. Om en infektion pågår någonstans i kroppen kan de lymfkörtlar i närheten svullna. Många lymfkörtlar finns på halsen, i armhålorna och i ljumskarna
Hjärtat och kretsloppen
Hjärtat är en ihålig muskel som pumpar blodet runt i blodkärlen. Hjärtat har fyra rum med muskelväggar och när muskelväggen i ett rum dras ihop pressas blodet vidare. Blodet kommer sedan in i något av de två förmaken och förs därefter vidare till kamrarna. För att inget blod ska kunna ta fel väg finns det klaffar mellan förmak och kammare. Det finns även kladdar mellan kammare och de stora artärerna som leder blodet bort från hjärtat.
Hjärtats muskler arbetar i två steg. Först dras förmaken ihop och pressar ned blodet i kamrarna. Sedan dras kamrarna ihop och pressar ut blodet i artärerna. Hjärtat slår ungefär en gång per sekund, och när man lyssnar på någons hjärtslag är det klaffarnas stängning som hörs
De två kretsloppen
Kroppens två största vener mynnar i höger förmak. Förmakets muskelvägg är tunn och har till uppgift att pumpa ned blodet i höger kammare som sedan pumpar blodet vidare ut i lungartären. Efter att blodet varit i lungorna förs det tillbaka till hjärtat genom lungvenerna. Blodet kommer in i vänster förmak och pressas ned i vänster kammare. Från hjärtat förs blodet ut i kroppens största blodkärl, aorta.
Det finns två kretslopp: stora- och lilla kretsloppet
Stora kretsloppet
Resan startar i hjärtats vänstra förmak. Blod från fyra stora vener strömmar in i förmaket. När väggarna sedan dras ihop pressas blodet ner i vänster kammare. Kammarens kraftiga sammandragning trycker blodet ut i aorta. När artärerna börjar dela upp sig i mindre blodkärl minskar hastigheten. När blodet kommit till kapillärerna blir det trångt, men när blodet passerat kapillärerna blir det mer utrymme igen
Lilla kretsloppet
Blodet kommer in i hjärtats högra förmak och förs sedan till höger kammare. De röda blodkroppar vi ser är mörkröda eftersom de är fattiga på syre. Vi åker sedan vidare ut i lungartären. Artärerna blir mindre och övergår i kapillärer i lungorna. Färgen på blodkropparna blir lite ljusare när de har hämtat upp syre. Kretsloppet fullbordas när blodet åker tillbaka till hjärtat genom lungvenerna och åter hamnar i vänster förmak
Puls och blodtryck
Varje gång muskelväggen i vänster kammare dras ihop pumpas 60 - 70 ml blod ut i aorta. Pumpningen ger en tryckvåg som pressar blodet vidare. När blodet pumpas ut från hjärtat uppstår ett tryck mot artärernas väggar. Som en reaktion på trycker kommer artären att utvidgas lite vid varje puls medan trycket är lägre mellan pulserna. Detta tryck kallas för blodtryck och är viktigt för att blodflödet ska fungera.
Om man får ett stort sår och det blöder mycket kan det leda till att blodet inte räcker till för att fylla ut blodkärlen. Då kan blodtrycket falla mycket snabbt vilket leder till att blodet inte kan cirkulera till alla kroppsdelar. När hjärnan får för lite syre svimmar man. Att man får lågt blodtryck kan ha många anledningar. Det kan bland annat vara att man reser sig för fort.
Däremot kan även för högt blodtryck vara farligt på lång sikt. Det är vanligt att man får för högt blodtryck när man blir äldre. En orsak är att artärernas väggar blir stelare och inte kan utvidgas så bra vid pulsslagen. Blodkärlen kan ta skada om blodtrycket är för högt på lång sikt. I de skadade blodkärlen kan proppar som stoppar blodflödet bildas. Blodproppar kan vara livshotande. Hjärtmuskeln får syre och näring genom de blodkärl som kallas för kranskärl. Vid en hjärtinfarkt har en blodpropp bildats i ett av kranskärlen och när en del av hjärtmuskeln inte får syre, minskar pumpförmågan. Om ett stort område skadas kan hjärtat stanna
Blodgrupper
Det finns olika typer av blod. Blodtyperna delas in i fyra blodgrupper som kallas A, B, AB och 0. Alla människor har en av dessa fyra blodgrupper men det går inte att blanda dem. Orsaken till att det finns olika blodgrupper är två olika ämnen, A och B, som kan finnas på ytan av de röda blodkropparna. Om man får i sig en annan blodgrupp än vad man själv har bildas klumpar som kan täppa till blodkärlen, som kan leda till att man dör
Andningsorgan
Genom andningen får kroppens celler det syre som behövs till förbränningen. Vid förbränningen bildas koldioxid som transporteras till lungorna och som vi sedan andas ut. Andningsorganen består av näsa, näshåla, svalg, luftstrupe, luftrör och lungor. Lungorna är känsliga organ som ligger skyddade inne i bröstkorgen
Näsan och näshålan
Den mesta luften drar vi in genom näsan. Näshåren och slemmet som finns i näsan fångar upp damm och smuts och renar luften vi andas in. I näshålan finns en stor yta med en veckad slemhinna som gör att luften blir lite uppvärmd och fuktig. På det sättet blir luften lättare att andas in och skonsammare för lungorna
Luftstrupen
Luftstrupen börjar en bit ner i svalget och ligger framför matstrupen. Öppningen till luftstrupen täcks med en liten flik som kallas struplocket. När vi sväljer stängs struplocket så att ingen föda ska hamna i luftstrupen
Lungorna
Lungorna delar upp sig i två luftrör som leder till vardera lunga. Inne i lungorna förgrenar sig luftrören i allt tunnare rör. De allra minsta luftrören mynnar i lungblåsorna, som är som druvklase-liknande knippen. I lungblåsorna sker gasutbytet som gör att syre tas in i blodet och koldioxid avges till luften.
Luktsinnet
I näsans slemhinna finns luktsinnet. Luktsinnet är viktigt eftersom att det hjälper oss att känna om det finns kemiska ämnen i luften vi andas in. Luktsinnet hänger ihop med smaksinnet och gör att vi kan uppskatta god mat. Luktsinnet kan hjälpa oss avgöra om ett livsmedel börjar bli dåligt, men det kan också varna oss mot andra faror som brandrök
Struphuvudet, stämbandet och talet
Högst upp i luftstrupen finns en utvidgning som kallas struphuvudet. Inne i struphuvudet finns två veck som kallas stämbanden. När vi talar uppstår ljud genom att stämbanden vibrerar när luften pressas genom springan. Genom att stämbanden kan vara mer eller mindre hårt spända kan vi få fram ljud med olika tonhöjd
Hjärnan kontrollerar andningen
Hjärnan känner av mängden syre och koldioxid i blodet. När halten av koldioxid stiger till en viss nivå ger hjärnan en signal om att det är dags att andas. Ju mer koldioxid som bildas desto snabbare andas vi. Signalen fångas upp av diafragman, som är en muskelskiva under lungorna