Implicita attityder är omedvetna och automatiska associationer mellan olika begrepp eller grupper.
Dessa attityder är ofta svåra att kontrollera eller medvetet ändra.
De kan mätas med metoder som Implicit Association Test (IAT) eller primingexperiment, där reaktionstider och associationer mellan olika stimuli används för att avslöja omedvetna associationer.
Exempel på tillämpningsområden inkluderar studier av fördomar och stereotyper, marknadsundersökningar för att förstå konsumenters omedvetna preferenser och att identifiera omedvetna hinder för att uppnå jämställdhet och inkludering.
Explicita attityder är medvetna och kontrollerade uppfattningar och åsikter som en individ är medveten om och kan artikulera.
Dessa attityder är mer lättillgängliga och kan förändras genom medvetna ansträngningar och argumentation.
De kan mätas med hjälp av enkäter, intervjuer eller direkta frågor där deltagarna uttrycker sina åsikter om olika ämnen.
Exempel på tillämpningsområden inkluderar opinionsundersökningar för att mäta politiska preferenser, utvärderingar av kundnöjdhet inom företag och bedömning av attityder gentemot sociala frågor som klimatförändringar eller invandring.
he attempt to understand how the thoughts, feelings,
and behaviours of individuals are influenced by the actual,
imagined, or implied presence of other human beings.”
(Allport, 1945)
• “... the scientific study of how people think about, influence,
and relate to one another.” (Myers & Spencer, 2006)
• ”...the scientific field that seeks to understand the nature
and cause of individual behaviour and thought in social
situations.” (Barron & Byrne, 2007)
• The list goes on. Definitions abound.
Our memories, perception, thoughts and
emotions govern the way we understand the world around us, as well
as our own actions
Our thoughts, feelings and behaviors are all
influenced by people around us, the groups we belong to, the cultures
we are a part of, and they way we were raised by parents and others,
and so on.
What we consider ”real” is a construction driven by cognitive and social
processes.
Example: We both look at the same object, but do we see the same thing?
We both meet the same person, but do we form the same impression of
them?
As Kant put it; we see things not as they are, but as we are.
Other people always influence virtually all of our thoughts, feelings, and
behavior – even when not physically present. For example: Thoughts
about others’ reactions, social group memberships and personal
relationships, culturally learned beliefs, etc
Striving for mastery (of our social world)
We want to be able to understand and predict events in our (social) world.
Feeling in control of a world that ”makes sense” relieves us from discomfort.
Seeking connectedness
We want to feel liked, accepted, and connected to people (and groups) we care
about. We tend to act in ways that do not jeopardize this connectedness.
Valuing ”me and mine”
We become motivated to see ourselves – and the people we care about – in a
positive light, or even the best possible light. ”Others” are not granted this bonus.
Conservatism
Our views of things/people are slow to change. Perpetuating old ideas is easier, and more comfortable,
than changing views and coming up with new ideas.
Accessibility
Accessible information tends to impact us the most. Of all the information we encounter, we are likely to
consider only the most (easily) accessable information when making judgments or decisions.
Superficiality versus depth
We typically prefer to put as little effort as possible into dealing with information, however if motivated,
we can consciously choose to process more information at greater depth (and at greater cost,
cognitively speaking).
The construction of reality
What we consider ”real” is a construction driven by cognitive and social
processes.
Example: We both look at the same object, but do we see the same thing?
We both meet the same person, but do we form the same impression of
them?
As Kant put it; we see things not as they are, but as we are.
The pervasiveness of social influence (pervasive = genomgripande)
Other people always influence virtually all of our thoughts, feelings, and
behavior – even when not physically present. For example: Thoughts
about others’ reactions, social group memberships and personal
relationships, culturally learned beliefs, etc
TWO FUNDAMENTAL AXIOMS = The construction of reality, The pervasiveness of social influence
THREE MOTIVATIONAL PRINCIPLES = Striving for mastery, Seeking connectedness, Valuing ”me and mine”
THREE PROCESSING PRINCIPLES = Conservatism, Accessibility, Superficiality versus depth
Konformitet innebär att anpassa sitt beteende, åsikter eller handlingar för att överensstämma med normer, förväntningar eller beteenden hos en grupp eller samhälle. Det handlar om att följa eller anpassa sig till vad andra gör eller förväntar sig, även om det inte nödvändigtvis överensstämmer med ens egna övertygelser eller preferenser.
Normer är etablerade regler eller förväntningar som styr beteenden och interaktioner inom en grupp, samhälle eller kultur. Dessa normer kan vara både formella och informella och inkluderar förväntningar på hur man bör agera, tänka eller känna i olika situationer. Normer skiljer sig åt mellan olika kulturer och kan vara både explicita och implicita.
dörröppningstaktiken". Det är en strategi som används för att övertyga någon att utföra en större begäran genom att först få dem att godkänna en mindre begäran. Principen bakom denna taktik är att en person som har accepterat en liten begäran är mer benägen att acceptera en större begäran senare, eftersom de redan har "satt foten i dörren" genom att acceptera den första begäran.
socialt underlättande". Det är en fenomen inom socialpsykologin där människors prestationer förbättras när de utför en uppgift i närvaro av andra. Effekten av socialt underlättande kan variera beroende på typen av uppgift. För enklare eller välbekanta uppgifter kan närvaron av andra öka prestationen, medan för mer komplexa eller nya uppgifter kan närvaron av andra leda till sämre prestation på grund av ökad ångest eller distraherande stimuli.
Frustration-aggressionhypotesen är en teori inom socialpsykologin som föreslår att frustration ofta leder till aggression. Enligt denna hypotes, när en person upplever att deras mål hindras eller att de står inför ett hinder som förhindrar dem från att uppnå det de vill ha, kan de reagera med aggression som ett sätt att lindra den frustration de känner.
Hypotesen föreslår att frustration inte är den enda orsaken till aggression, men det är en av de viktigaste faktorerna som kan utlösa den. Aggressionen som uppstår som ett resultat av frustration kan vara riktad mot en person, en grupp människor eller till och med mot sig själv.
Det är viktigt att notera att inte alla former av frustration leder till aggression, och inte alla fall av aggression är resultatet av frustration. Andra faktorer, såsom individuella skillnader och sociala normer, kan också påverka sambandet mellan frustration och aggression.