Att materiella aspekter, som föremål och infrastrukturer, är avgörande för sociala fenomen.
Ett ökat intresse för materiella objekts och infrastrukturers roll i det sociala livet.
Den kan vara induktiv, deduktiv eller en kombination, utan strikt krav på ram.
Det syftar till att validera resultat genom att använda flera olika källor eller metoder.
Att undersöka hur politiska ståndpunkter förhåller sig till domänspecifika ideologier.
Verkligheten är konstruerad genom sociala interaktioner, språk och delade betydelser.
Handlingsmönster, vanor och konventioner som följer explicita regler.
Man kan som forskare välja mellan en lång rad olika teorier för studien.
Att undersöka hur språk och kommunikation formar sociala verkligheter och makt.
Den analyserar hur texten påverkar läsaren i nutida sammanhang.
Att teorin fungerar som en samtalspartner för att tolka den insamlade empirin.
De är de sätt på vilka människor gör saker, som handlingsmönster och vanor.
Idéanalys erkänner att problemformuleringar är resultat av historiska och sociala processer.
Att kritisera och utmana befintliga sociala strukturer och maktförhållanden.
De är kollektiva föreställningar där en företeelse begripliggörs i termer av något annat.
Den syftar till att identifiera och utvärdera strukturen och giltigheten i argument.
Den strävar efter att förstå och förändra sociala ojämlikheter och maktstrukturer.
Samtycke från de registrerade, eller legitimt intresse, beroende på studiens art.
Den är eklektisk, vilket innebär att den är metodologiskt och teoretiskt heterogen.
Ett sätt att förvärva kunskap som betonar erfarenhet och observation.
Den menar att sociala fenomen är beroende av historiska och kulturella kontexter.
Teorier är granskade resultat av empiriska studier, medan tidigare forskning är tankar om det som ska undersökas.
Det är användbart för att förstå både individuella upplevelser och samhälleliga fenomen.
Att problemformuleringar är socialt konstruerade och speglar maktförhållanden.
Den undersöker hur politiska ståndpunkter och ideologier förhåller sig till varandra.
Det är alltid syftet med studien, alltså kunskapsmålet, som styr vilken teori som är relevant.
Att utforska hur olika kommunikationslägen (t.ex. bild och text) samverkar.
Produktion av teori genom analys av ett insamlat empiriskt underlag med tolkning.
WPR ser problemformuleringar som socialt konstruerade av värderingar.
Frågor om kunskapens natur och hur den kan erhållas, till exempel genom empirism.
Socialt och historiskt konstruerade och speglar underliggande värderingar och makt.
Att utforska och tolka meningen, kontexten och de underliggande budskapen i text.
Att utforska och tolka meningen, kontexten och de underliggande budskapen i text.
Den betydelse texten hade när den producerades, utifrån avsändarens syfte.
Det behöver inte ovillkorligen vara sant men inte heller nödvändigtvis falskt.
När en bred, snarare än djup, förståelse av textinnehållet är det som söks.
En redogörelse för något som har hänt, antingen i verkligheten eller i fantasin.
Den är ett brett paraply med metoder för textanalys ur ideologikritiskt perspektiv.
Forskaren är sällan helt neutral, och kan påverka datainsamling och tolkning.
Att få någon att göra vad hen annars inte skulle ha gjort genom synliga handlingar.
Att generera nya teorier direkt från empiriska data genom systematisk analys.
Diskursanalys är en bredare ansats, där narrativ analys kan vara en delmetod.
Ja, den kan ofta kombineras med andra metoder för en djupare förståelse av data.
Att målet med forskningen är förståelse snarare än en generell förklaring.
Att påverka människor så att de agerar mot sina egna intressen.
Att analysera statistiska samband i språkanvändning för att hitta objektiva sanningar.
Forskaren kan aldrig vara helt neutral och måste reflektera över sin påverkan.
Tidigare forskning bör vara aktuell (senare tid), medan teorier kan vara relevanta länge.
Hur berättelser konstrueras, fungerar och påverkar individers och gruppers identitet.
Att problemformuleringar är socialt konstruerade och speglar maktförhållanden.
