Betalningar, löner, arbete, varor och tjänster
jämviktspris (?)
naturresurser, arbete/humankapital och realkapital
valutamarknaden och kapitalmarknaden
lägre inflation
politiker ska låta marknaden vara
företagens kostnader ökar
riksbanken sänker styrräntan
jämställdhetsprincipen
arbetskraft, naturresurser och investeringsvaror handlas med
import
högt utbud
bnp skapar mycket konflikter mellan länder
planekonomi
högkonjunktur
stabiliseringsekonomi går ut på att dämpa ekonomin under en högkonjunktur och att stimulera ekonomin under lågkonjunktur
priserna sänks eftersom det är "för lite pengar" i samhället
offentlig sektor och näringslivet/företag
vad ska produceras?
vem ska få del av resultatet?
hur ska produktionen gå till?
företag
minskad efterfrågan samt penningmängden minskar
stabiliseringspolitik
att pengar tappar allt sitt värde
Näringsfrihet, fri konkurrens, många aktörer, privat ägande, fasta spelregler, god information och laissez-faire
aretsgivaravgift
allmän prisökning
tillväxtpolitiken
minskad efterfrågan samt penningmängden minskar
hur staten ska fördela skattepengarna
Produktionsfaktorer är de faktorer som är nödvändiga frö att skapa en bra ekonomisk produktion.
NATURRESURSER, exempelvis järnmalm och trä, men kan även vara halvfabrikat såsom järnstolpar och träbrädor, HUMANKAPITAL eller ARBETSKRAFT: den mänskliga arbetskraften som behövs för att producera saker,
REALKAPITAL som är de maskiner, fordon, och så vidare som också krävs för produktion.
Att behovet av resurser kommer alltid vara större än tillgången till resurserna och att alla behov inte kan tillgodoses
TRANSFERERINGAR: annat ord för bidrag som hushållen får av staten, tex. barnbidrag
SUBVENTIONER: bidrag som företagen får av staten, tex bidrag till företag som installerar solceller så att de kan fortsätta sitt arbete bättre
Hushållssektorn, näringslivet (företagen), offentliga sektorn (staten), finanssektorn (banker) och utlandssektorn
reala strömmar är inte direkta pengar, utan snarare arbetskraft, varor, eller offentliga tjänster (sjukvård, utbildning)
penningströmmar är direkta pengar, exempelvis skatt eller lön
ett annat ord för "ställe som jobbar med att hantera pengar", så typ banker
Privata näringslivet: företag som ägs av en privatperson, exempelvis Tesla
Kooperationen: företag som ägs av dess medlemmar (och alltså inte av en enda person), exempelvis COOP
kommunala bolag: ägs av staten, som exempelvis systembolaget
Produktmarknad: där man handlar med produkter och pengar, där oftast privatpersoner köper produkter från företag
Faktormarknad: där man handlar med arbetskraft/råvaror och pengar, där oftast företa köper arbetskraft eller naturresurser från privatpersoner
1. Vad ska produceras?
2. hur ska produktionen gå till?
3. hur ska resultatet fördelas?
LIKHETSPRINCIPEN: alla i samhället bör få samma lön utbetalad för samma arbete, men här kan dt uppstå problem med att vissa kanske anstränger sig mer på arbetet än andra eller att de bidrar mycket mer än andra, och då är det ju mer rättvist om de får högre lön.
PRESTATIONSPRINCIPEN: de med högre utbildning och mer kompetens (större ansträngning) bör få mer utbetalt än någon med mindre utbildning och kompetens, men här finns problem med att exempelvis en sjuksköterska tjänar fler gånger mindre pengar än en börsmäklare trots att sjuksköterskan räddar liv.
BEHOVSPRINCIPEN: sträcker sig till de som inte tjänar tillräckligt och behöver mer, dessa får då bidrag av staten för att klara sig
MARKNADSEKONOMI: företagen ska va privat ägda, marknaden styrs utifrån efterfrågan och utbud, fri konkurrens, alla får grunda företag och staten bör inte lägga sig i marknaden.
PLANEKONOMI: företag bör vara statligt ägda och marknaden ska styras utifrån det staten anser är fullt nödvändigt för alla medborgare, det får inte råda konkurrens utan man ska ha typ en enda statligt ägd matbutikskejda som alla handlar från.
BLANDEKONOMI: en blandning mellan planekonomi och marknadsekonomi och kan ha några inslag av grön ekonomi.
SJÄLVHUSHÅLLNING: man odlar sina egna råvaror och skapar sina egna produkter, byteshandel är en del av detta där man byter varor med varandra istället för att betala med pengar.
KRETSLOPPSEKONOMI/GRÖN EKONOMI: gär fokuserar man mest på miljön och hur man ska ha en så hållbar utveckling som möjligt och värna om miljön.
FAKTORMARKNAD: här handlar företagen på olika sätt för att få tag på den produktionsfaktorer de behöver såsom arbetskraft, naturresurser och investeringar.
PRODUKTMARKNAD: här köper hushållen sina produkter
KAPITALMARKNAD: här förmedlas svenska pengar
VALUTAMARKNAD: här förmedlas och handlas utländska pengar
FRI KONKURRENS: företagen ska konkurrera och vara så många att ingen ensam kan styra priserna på marknaden.
MÄRKESKONKURRENS: här konkurrerar företagen med samma produkt fast olika varianter, exempelvis bilföretag av olika märken
OLIGOPOL: marknader som domineras av ett fåtal företag tex banker och bensinföretag
MONOPOL: här dominerar ett enda företag som kan sätta egna priser som oftast är högre än vid fri konkurrens.
EGETINTRESSE LEDER TILL SAMMHÄLSNYTTA: Om alla ser till sina egna behov så kommer samhället bli bättre, tex. bagaren som bakar bröd för att tjäna pengar och grannen som vill käka bröd med maten så han köper bröd osv
DEN OSYNLIGA HANDEN: att om alla i sverige bestämmer sig för att köpa uggs istället för moonboots så kommer automatiskt fler uggs börja tillverkas och färre moonboots kommer tillverkas, och priset på uggs kommer stiga medans priset på moonboots kommer sänkas. Om detta skulle hålla i sig ett bra tag så kan det leda till att moonboots slutar säljas helt då ingen vill ha de och företaget får för stora förluster
SPECIALISERNG OCH ARBETSDELNING: om man delar upp arbetet istället för att en person gör allt så kommer man spara tid och man blir mer effektiv. dessutom kommer varje person specialisera sig på sin arbetsuppgift vilket kommer göra allt ännu snabbare.
MARKNADSMEKANISMEN: genom att se vilken efterfrågan och utbud man har kan man komma fram till ett pris som passar försäljaren och kunden.
PRISBILDNINGMODELLEN: undersöker och visar hur priset varierar efter utbudet och efterfrågan
HUSHÅLLENS EFTERFRÅGAN: Behov, inkomst, kvalitet, smak och marknadsföring
FÖRETAGENS UTBUD: kalkylerat försäljningspris, kostnader, teknik, skatter
NÄRINGSFRIHET (vem som helst ska kunna starta och driva ett företag och därmed delta i marknaden),
FRI KONKURRENS (företagen ska inte samarbeta utan ska tävla mot varann för att pressa priset), många aktörer (det ska finnas supermånga aktörer och köpare att ingen ska ensam kunna styra priset på egen hand, då monopol och oligopol hindrar konkurrensen),
PRIVAT ÄGANDE (utan det så skulle ingen vilja investera pengar på att utveckla nya saker och ideer),
FASTA SPELREGLER (man måste kunna komma överens om avtal och hålla löften, annars kommer ingen våga ingå avtal eller genomföra köp),
GOD INFORMATION (aktörerna bör ha god information om en produkts kvalitet, pris, osv för att kunna fatta bra beslut) och
LAISSEZ-FAIRE (att staten låter marknaden vara ifred och styra sig själv för att inte rubba den).
STORDRIFTSFÖRDELAR: (att producera 1000 tröjor är billigare per styck än att producera 100 stycken, och detta blir en fördel för stora företag som har nytta av att producera 1000 tröjor då dessa kommer säljas, medan mindre företag slås ut då de inte kan producera 1000st och förlorar då mer pengar, och detta leder till färre aktörer på marknaden vilket rubbar konkurrensen),
KOLLEKTIVA NYTTIGHETER: (exempelvis domstolar kan ju inte säljas på marknaden till olika kommuner, utan måste istället köpas gemensamt av befolkningen genom skatt då den behövs av alla gemensamt)
EXTERNA EFFEKTER: (de externa effekterna av till exempel alkohol eller tobak är att många hamnar på sjukhus och behöver vård vilket också kostar pengar. Denna kostnad är inte medräknad i marknadspriset då det inte kan sättas korrekt. Detta betalas istället av vår skatt.)
ASYMMETRISK INFORMATION: (om en säljare vet mer om produktens kvalitet än vad kunden vet så kan det leda till at kunderna inte litar på någon och därför endast köper billiga varor, vilket inte är bra fr att då slås högkvalitativa varor ut och alla köper billigt.)
BNP är ett internationellt mått på ett lands produktion av färdiga varor och tjänster inom ett år. Det kan också användas för att jämföra välfärden mellan olika länder.
1. all produktion är inte medräknad; exempelvis är inte produkter som tillverkas genom självhushållning medräknade, och inte heller de produkter och tjänster som erbjuds på svarta marknaden. Så hembränning och svartbyggen samt svart arbetskraft finns inte med i BNP statistiken
2. BNP visar inte vad som produceras; är det lyxvaror eller nödvändiga varor som produceras? Används resurserna till produktion av livsmedel eller krigsmaterial? Att producera livsmedel ger lika stor BNP ökning som att producera cigaretter.
3. BNP är svårt att använda för att jämföra länder med olika ekonomiska system. Till exempel så kan ju ett land där man har självhushållning leva under superbra förhållanden och med liten fattigfom, men de får ändå ett lägre BNP än ett land där alla lever inne i stan och är rika.
INVESTERINGAR (man satsar på att utveckla humankapitalet, och utbilda människor mer och ge de en kompetensutveckling)
INNOVATIONER (satsningar på forskning och utveckling för att genom då ny produktionsteknik kunna få fram nya produkter)
INSTITUTIONER (strukturerna som finns runt den ekonomiska verksamheter; traditioner, lagar, människor, osv)
Solowmodellen är att man utvecklar tekniken och kan därmed få ökad produktivitet. Romermodellen menar att utveckling av humankapitalet kan bidra starkt till bättre produktivitet.
Att staten bör, för att stärka ekonomin och utvecklingen, skapa lagar och regler för att underlätta och skapa goda förutsättningar för företagen och kunderna som i sin tur ska skapa en god ekonomisk tillväxt.
Högkonjunktur är då ekonomin växer kraftigt och det finns mycket pengar i omlopp och alla vill handla mycket. Företagen kan då öka produktionen och anställa fler, vilket gör att fler kan få jobb och inkomsterna ökar vilket gör att folk kan köpa ännu mer.
En minskad efterfrågan leder till att ekonomin får en lägre tillväxt, vilket då är lågkonjunkturen. Detta resulterar i att företagen inte har råd att ha kvar anställda och tvingas sparka dem, vilket leder till fler arbetslösa och lägre inkomster vilket leder till att folk köper mindre och folks efterfrågan minskar då de inte har lika mycket att spendera.
Lönerna bestäms genom kollektivavtal mellan löntagar- och arbetsgivarförbund. Den svenska modellen innebär att man genom avtal kan behålla fred mellan arbetare och arbetsgivare.
TJÄNSTESAMHÄLLE: man jobbar med tjänster såsom sjukvård, skola, osv
INFORMATIONSSAMHÄLLE: man jobbar med information mellan platser både sverige och utlandet, exempelvis journalistik och tidningar
INDUSTRISAMHÄLLE: man arbetar inom industrin (bönder, gruvor, trä)
Strukturomvandling innebär att man ändrar sättet man arbetar på. Exempelvis skedde en stor strukturomvandling när svenskarna slutade jobba inom industrin och började jobba med tjänster istället
Arbetslöshet kan bero på konjunkturella orsaker, men också strukturella orsaker.
KONJUNKTURELLA: man kan bli arbetslös på grund av att samhället är i en lågkonjunktur och därför har företagen inte råd att ha kvar sina anställda. Säsongsarbetslöshet beror på just säsongen, exempelvis blir en snöplogare arbetslös under sommaren och en glassäljare blir arbetslös under vintern.
STRUKTURELLA ORSAKER: på grund av ny teknik och teknologi så har människorna börjat ersättas med robotar som kan utföra deras jobb snabbare och bättre, vilket också leder till arbetslöshet.
Arbetsmarknadspolitik är de åtgärder som samhället gör för att minska arbetslösheten.
För att minska arbetslösheten kan samhället ta selektiva åtgärder, där man kan hjälpa till med bidrag, arbetsförmedling, eller omskolning.
Man kan också ta generella åtgärder där staten ger företagen bättre förutsättningar så att de kan stimulera ekonomin.
1. utför tjänster (sjukvård, polis, försvar, skola, osv)
2. omfördela pengar (skatt, ta från de som har mycket och ge till de som behöver)
Inkomstskatt (den som dras från lönen)
Konsumtionsskatt; Moms (mervärdeskatt som är en skatt på alla varor som säljs) och punktskatt (skatt på vissa varor såsom alkohol och tobak)
Sociala avgifter (pension och sjukpenning, dessa dras från lönen och betalas av arbetsgivaren, dessa kallas arbetsgivaravgifter)
Kapitalskatt (betalas på inkomsterna man får av sin förmögenhet, typ ränta på sparpengar, eller sålt aktier eller bostad)
En statsbudget är en budget som staten varje år sätter upp som ska spenderas på sjukvård, skola, och annan välfärd. För att skapa årets statsbudget lämnas en vårproposition in till finansdepartementet under våren, och under hösten så bestäms budgeten och vi har en ny statsbudget.
Då står staten i skuld och måste låna pengar. Detta sker genom att ge ut skuldebrev, och dessa stadspapper köps ofta av företag och banker, som då lånar ut pengarna till staten.
Finanssektorn består av olika aktörer som förmedlar pengar till finansmarknaden. Finansmarknaden består av kapitalmarknaden (där förmedlas krediter/lån och aktier) och valutamarknaden (där förmedlas valutor)
Finanssektorn förmedlar betalningar (förser samhällsekonomin med pengar i olika former och hjälper hushållen betala saker)
Ger lån (samlar upp överskott av pengar som de lånar ut till folk som behöver)
Hanterar risker
Sveriges centralbank heter riksbanken och har i uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningssystem, och att upprätthålla ett stabilt penningvärde (se till att inflationen ligger på 2 procent per år så att inte pengarnas värde sjunker, detta görs genom att styra räntan)
man vill få en hållbar utveckling och att pengarna fördelas jämnt
TILLVÄXTPOLITIKEN: man vill få ekonomin att växa men också vara hållbar på längre sikt. Exempelvis kan man bygga ut mobil och bredbandsnäten, se till att konkurrensen mellan företag och ge bidrag till forskning
STABILISERINGSPOLITIKEN: man vill få en jämn och balanserad utveckling av ekonomin genom att gasa i lågkonjunktur och bromsa högkonjunktur genom exempelvis höja räntan.
FÖRDELNINGSPRINCIPEN: försöka jämna ut de allra största skillnaderna i människornas livsvillkor genom att ge ut bidrag osv.
Penningpolitik är när man använder styrräntan för att förändra kurvan på en konjunktur.
Finanspolitik innbär att man använder statens pengar för att stabilisera ekonomin.
Stabiliseringspolitik är den politik staten använder för att kontrollera ekonomin.