hjärna och ryggmärg
allt utanför hjärna och ryggmärg
12 par
31 par
somatiska - kan du styra
autonoma - det vi inte kan styra
sensoriska nervsystemet skickar signaler från perifera nervsystemet (pns) till centrala nervsystemet (cns)
motoriska nervsystemet skickar signaler från centrala nervsystemet (cns) till perifera nervsystemet (pns)
signalöverföring mellan två celler. signalöverföringen kan stimulera eller hämma målcellen. noradrenalin, serotonin, dopamin.
transmittorsubstanser = signalmolekyler
1.skydd mot tryck och skador
2.nutrition - bidrar till nervcellernas näringsförsörjning
3.isolering - hindrar att nervimpulser överförs till intilliggande nervfiber
4.ökar ledningshastigheten
dura mater - hårda
araknoidea - spindelvävshinnan
pia mater - mjuka
ibland arbetar ryggmärgen genom reflexer utan att hjärnan i första skedet är inkopplad.
en reflexbåge är impulsens väg till omkopplingsstationen (ryggmärgen) och tillbaka till perifera nervsystemet (allt utanför hjärna och ryggmärg) utan att rådfråga hjärnan först.
överföringspunkten av en nervimpuls. här omvandlas den elektriska impulseb till en kemisk impuls för att sedan omvandlas till en elektrisk impuls när den når nästa nervcell.
1.nervsystemet gör att kroppens olika delar snabbt kan få kontakt med varandra och fungera ihop. 2.nervsystemet tar också emot och registrerar information från olika delar av kroppen. det gör att du blir medveten om vad du ser, hör och känner. 3. nervsystemet skyddar också kroppen genom reflexer.
samlingsterm och diagnos för en rad symtom som orsakats av hjärnskador. intellektuell och känslomässig försämring. minnesstörningar finns alltid. försämring av intellektuell, kognitiv förmåga, känslomässig kontroll samt försämring av deb praktiska förmågan att köara det dagliga livet.
1.långsamt insjuknande 2.koncentrationssvårigheter 3.oförmåga att uttrycka sig utmärkande 4.närminnet försämras först sen långtidsminnet 5.svårt att hitta i när miljö 6.svårigheter med praktiska saker
1.förändring i personlighet 2.distanslös (svårt med socialtbeteende) 3. aggressiv (långtframskriden)
1. medvetandenivån skiftar 2. sover mycke dagtid 3. svårt att hålla balansen (faller ofta) 4. hallucinationer 5. talar utan sammanhang
1. plötsligt insjuknade 2. symtomen kopplade till där skadan finns 3. personligheten ofta förändrad 4. konkret tänkande/ svårigheter med abstrakta begrepp 5. uttalad trötthet 6. förlångsammat rörlsemönster 7. ofta medveten om sim situation
man röker, hög ålder, diabetes och upplevd isolering
vaskulär demens.
högt blodtryck. blodpropp eller blödning.
andra orsaker- tumörer, vattenskalle, underfunktion av sköldkörtlarna, infektioner, parkinsons sjkd och alkoholism
anamnes. kontroll av ärftlighet. kontroll av personlighet och tidigare skador. *neurologstatus. blodtryck. blodprov som vita, koagulationsstatus, blodsocker. EEG. EKG. DT. MR. lumbalpunktion.* (- för att utesluta annat)
minnesutredning
symtomatisk läkemedelbehandlning ska ges om personen är deprimerad, har oro eller ångest. vissa läkemedel kan fördröja utvecklingen. lättare träningsprogram, aktivering, socialkontakt. stöd och info till anhöriga är viktigt.
personlighet
hörsel och lukt
tal och syn
inåtledande impulser
1.blodcirkulation som kontrollerar hjärtfrekvens och kärldiameter 2. andning som kontrollerar andningsrytm 3. flera reflexer (kräka, nysa, svälja, hosta, hicka)
ryggmärgen slutar vid den första lumbalkotan L1
skyddar hjärnan och ryggmärgen
ANAMNES. kontrollera yttre skada. puls och blodtryck. andningsfrekvens. nerulogstatus. medvetandegrad? huvudvärk? omtöcklad/förvirrad? motorisk oro? pareser? nack styv?kontrollera reflexer. är pupillerna lila stora, reagerar de på ljus, är ögonen ljuskänsliga. CT. (eventuellt lumbalpunktion)
glasgow coma scale. medvetshets skala. internationell.
svensk motsvarighet till GCS. medvetshetsskala
orsakas oftast av benbrott i skallbasen. kan även bero på ansiktsskador - bruten näsa eller brutna kindben
skada som uppstår direkt i hjärnan - primär skallskada
uppstår en tid efter skadan - sekundär skallskada
hjärnskakning
stöt och krosskador
djup medvetslöshet.
stroke, både vid propp eller blödning. trafikolycka. hjärntumör. infektionsrelaterade hjärnskador som ger meningit eller encefalit. förgiftningar av tabletter, alkohol, narkotika preparat. ep anfall. diabetes- inslinkoma
medvetandegraden
blödning ca 15-20%
trombos eller emboli ca 80-85%
transitorisk ischemisk attack.
tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl som orsakas av en liten propp som löses upp efter en kort tid. symtomen är samma som vid en stroke. symtomen går ofta tillbaka snabbt inom några minuter/timmar men kan även ta upp till 24 timmar.
de första symtomen brukar vara yrsel, ostadig i gången. illamående pga kraftig huvudvärk som påminner om migrän. medvetslös eller sänkt medvetandegrad. hängande mungipa. halvsidig koordinationsproblem och/eller förlamning. ev förvirring
anamnes. neurologisk status (GCS, kontrollerar medvetandegrad, tilltal, motorisk reaktion och ögonöppning) DT. puls. blodtryck. EKG. Ev mäter blodflöde i a.karotis om det inte är nåt synligt på DT. blodprov av blödningsstatus (trombocyter och koaguleringsfaktor)
blodpropp - trombolysbehandlning. ev trombetomi / emolektomi
blödning - operation för att stoppa blödningen, ifall det inte är möjligt ges läkemedel för att hjälpa kroppen stoppa blödningen (mindre blödningar, inte operabelt)
kontroll av medvetande, tilltal, ögon och motorisl reaktion och koordination
hemiplegi. dysfagi. facialpares. hemianopsi. afasi. apraxi. neglekt. inkontinens. obstipation. depression. personlighets förändring. koordinationssvårigheter. förlorad tidsuppfattning. ljus och ljudkänslig
A - ansikte, kan personen le
K - kroppsdel, kan personen lyfta armarna i 10 sek
U - uttal, kan personen säga en enkel menning
T - tid, ju fortare personen får behandlning desto mindre bli skadorna
vanligast okänd. andra orsaker - medfött. skallskada. hjärntumör. ärrvävnad. påfrestningar. ansträngningar. stress. förgiftning tex alkohol. (sällsynt stroke)
anamnes. neurolog status. EEG ev sömnEEG. CT. MR. PET-kamera undersökning. blodprover för att utesluta andra sjukdomar tex blodsocker. SPECT undersökning.
antiepileptika, evt operation eller NVS (nervus vagus stimulering)
fånga personen i fallet. lägga nåt mjukt under huvudet. inte lämna själv. ta tiden. stabilt sidoläge. om anfallet inte slutar 112
a.karotis interna
1. transporterar näring 2. avlägsnar slaggprodukter 3. stötdämpare som skydd vid fysiskt trauma
omkopplingsstation
ofrivillig rörelse som utlöses av potentiellt skadligt stimuli
slick, svälj och host reflexerna
viljenässigt inlärda tex cykla