intelekt, vrede och begär.
Väktare (filosofer), krigare( polis, militär) hantverkare, producenter
hur staten borde se ut och styraras! stalig uppfostarn: alla ska formas för att främja dygd, morla och samhälling nytta. Alla ska göra det dom är mest lämande för.
en myt i staten för att blida enighet, lojialitet och stabilitet. Grottliknelse genom att alla behöver en vägledning.
Som en metafor: skoggor på vägen repsecenterar illusion eller falsk verklighet. men en perosn kommer ut fårn grottan och få se verkligheten, solen represterar idevärden och sann kunskap. Den frigjorde människan inser att skuggorna var en dålig kopia av verkligheten. Filosoferna tänker såhär, därför är dom lämatade att styra.
Rättfärdig aktoritet- legitim härskare som får förklara krig.
Rättfärdig skäll- motivet bakom hanligen är god
Rättfärdigt avsikt- syftet till handligen är god
samtligen:
sista utväg
proportionelatitet
offentlighet
möjlighet till framgpng
Människans handlingar ska främja liv, fortplantning, kunskap och samhälle
Männikska var lämnat över makten till en ensklid person eller grupp (suveränen). att unvikka kaos och säckar tryggnad. människor avstår från sin frihet till suvärenen och får istälet sävkerhet.
Ett tillstånd av krig "allas krig mot alla". Livet är ensamt fattigt, otäckt, brutalt och kort. det finns inga lagar i naturtillståndet.
Egoistisk nyttimaximerare. Permanent mänsklig natur.
Människan ger upp sin induvuduella frihet för att vinna lika mycket frihet, som en del av allmänviljan.
Stadie 1-Människan lever utan samhällstrukturer. Hirarkier eller ägande.Självständig med en viss förmånga att samarbeta
Stadie 2- Människan börhar spontat att samarbeta( tex. jakt), vilket leder till ojämlikheter mellan rika och fattiga
stadie 3- Fullt utveklat samhälle: Staten och lagar uppstår, men klasskilander och ojämlikheter blir tydliga och instutionernade.
Egoistik med med förmånga till samtbeten och omtanke. föränderlig mönsklig natur.
Roussaeu menar att Allmänviljan- Den gemensama viljan/ intresse för almenhetens bästa
Roussaeu menar att Alla viljans- är allas ensklilda, privata viljor. om man skulle räkna ihop alla
Indevidens frihet är överordnad, så lämge ingen annan skadas. staten ingriper också om det finns risk för driket skada.
Mill menara att man ska maximena största möjliga lycka för atörtsa möjliga antal, med fokus både på mängden kavliten av lyckan.
frihet med tvång
frihet till självförverkligande
Maddison menar att faktioner är oundvikliga i en stat, det finns alltid folk som kommer har olika, åriker, intressen och egendom. och detta kan inte helelr avskaffas för att tvinga folk till en åsikt och inskränka på deras frihet är fel och ogörbart.
bättre skydd den demokrati dör man kan eliminera en minoritet. Flr att bevara frihet och stabilitet flr att drt skudsr mit msjoritetens tyranni.
Enligt Nozick har du rätt tilld et du äger om det har kommit till dig på rätt sätt.
Enligt Nozick så har du också rätt till överförning om du har fått ägandet på ett rättvist sätt.
Nozick menar att fördelningen av rättvis om den uppkommit genom röttmäntiga handlingar- alltså friviliga, utbyten, rättmätiga förvärv eller gottgörelse av tidigare orättvisor.
Nozick menar att frihet går före mönster. (accepera ojämlikhet). Man kan också säga tt det är ovärt att uppofra en del av friheten för att hålla ett rättvisemösnter levade( jämlikhet, välfärd, grundtrygghet). Eller så kompromisar man.
Enligt Rawls är det grundlöggande frihet för alla, ojämlikheter ok bara det gynnar dom som har det sämst ställda.
Alla har samma grundlöggande friheter
Ojämlikheter tilllåtna bara om de gynnar de sämst ställda.
Ralws menar att okunnigheten slöja är att man ska föreställa sig att man utformar samhällets regler utan att veta om sin egna position( till exempel kön, klass, talang eller religion )för att garantera att egna blir rättvisa för alla.
Okina menar att kön perspektivet saknas traditionella rättvist teorier antar könsneutrala individer med så inte fallet. Den får äganderätten om man föder ett barn i det fallet så skulle alla äga alla och ingen äga någon.
Okins menar att det ojämlikhet i hemmet (omsorg hushållsarbete) ignoreras helt. rättvisa tycker hon är lika med relationer plus makt måste betrakta kön maktstrukturer och omsorg.
Habermas att det finns tre sätt att tänka sig kring demokratin och politisk beslutsfattande. Han pratar om majoritet Dh demokrati demokrati. Dativ demokrati är legitimitet vilket betyder att det beslut som formas genom öppen rationell diskustion. också att det är berörda ska kunna vara med och argumentera fokus ligger på kommunikation inkludering och förståelse inte bara på majoritetens eller kompromiss.
Finder= destruktivt, hotar demokratin
Motståndare- kan acceperas inom demokatisn spel.
Habermas antar i en del demokrati leder till rationella diskussioner som i sin tur lider till konsensus.
Mouffe menar däremot att de ignorerar grundläggande konflikter i samhället som värderingar identitet och intressen. och finner där därefter att Habermas syn på delibrativ demokrati I praktiken.
