bedömning och lärande
proximala zonen, socialkonstruktivism
Är skillnaden mellan vad en individ klarar av att göra utan hjälp och vad den kan uppnå med hjälp och stöd.
validitet
hur relevant är mätningen? Efterfrågar uppgiften det som vi vill bedöma? Har vi fokus på rätt aspekter när vi rättar eller värderar? Bedömer uppgiften det som ska bedömas? Får vi ut verkligen vill mäta, de kriterier vi bestämt till uppgiften.
standards
de olika nivåerna: till viss del, relativt väl, väl
assimilation
tillägg till den befintliga kunskapen där eleven till exempel ändrar sina provsvar utifrån den gamla kunskapen med hjälp av den nya ( inte helt nya svar)
ackommodation
elevens gamla kunskap görs om till en ny, till exempel ett nytt svar på en fråga då svaret innan var felaktigt.
alignment
alla delar av bedömningen, mål, undervisning och bedömningsmetoder är i linje med varandra. Säkerställer att de rätta målen och förmågorna bedöms. innehållet i kursplan, undervisning och bedömning följer en logisk ordning.
constructivr validity/ konstruktvaliditet
innebär att det vi mäter verkligen är det vi säger att vi mäter, och att de åtgärder eller instrument vi använder för att möta det faktiskt är tillräckliga och representativa för att fånga de Construct på ett meningsfullt sätt.
constructive alignment
det är en modell för att designa undervisning som säkerställer att lärandemål, undervisning och bedömning är i perfekt, samstämmighet och samverkar för att maximera studentens lärande.
construct underrepresentation
när ett bedömningsverktyg inte tillräckligt fångar hela Construct, det vill säga det koncept eller den egenskap som ska mätas. Det innebär att provet eller testet inte inkluderar alla aspekter eller dimensioner av det kostruktet, vilket leder till att vissa delar av de begrepp man försöker mäta inte blir bedömda.
construct overrepresentation
handlar det om att vissa typer av kunskap eller färdigheter eller förmågor är överpresterande i bedömningssystem eller prov, vilket kan ge en snedvriden bild av en individ eller grupp fakta, kunskap eller förmåga.
construct irrelevant variance
det begrepp som används inom lärande och bedömning och de refererar till den variationer resultaten på en bedömning som inte är relaterat till det Construct som bedömningen egentligen syftar till att mäta. Med andra ord handlar det om variation i bedömningsresultaten som beror på faktorer som inte har något att göra med det som faktiskt ska bedömas.
intrabedömarreliabilitet
en och samma lärare gör en bedömning om intrabedömarreliabilitet är hög så kommer läraren göra samma bedömning flera gånger vid olika tillfällen.
intervedömarreliabilutet
olika lärare ger samma betyg eller bedömning på samma uppgift. Är det samma bedömning från olika lärare är det hög Interbedömarreliabilitet.
holistisk bedömning
en uppgift som vi döms i sin helhet och inte fokusera på enskilda detaljer. Man vill fånga den övergripande kvaliteten istället för att bryta ner den.
analytisk bedömning
bedömningsmetod där bedömare delar upp en uppgift eller prestation i flera specifika och definierade, delar eller komponenter och bedömer varje del separat. Det innebär att bedömaren inte gör en övergripande bedömning av helheten.
Läroplansreformen 1944
kriterier relaterad betygsättning nya kursplaner nytt betygssystem fyra gradig skala. MVG till IG
läroplansreformen 2011
Fortfarande kriterier relaterade betygsättning, nya kursplaner A till F betygssystem. Betyg från årskurs sex istället för årskurs åtta, flera nationella prov. Denna var också svår att förstå för många ord gav utrymme till för mycket tolkning likvärdighet problemet kvarstår.
läroplansreformen 2022
Ceterarelaterade betygsättning, nya kursplaner, nya allmänna råd gällande betygsättning
normrelaterad betyg/relativ betygsättning (1962-1994)
betygen sätts i förhållande till hur andra elever i en grupp presterar i samma uppgift. Betygen fördelas helt beroende på gruppens prestation i helhet.
Normrelaterade prov
Högskoleprovet i Sverige, får de sökande poäng baserat på deras resultat jämfört med andra sökanden. Detta gör att betygen inte bara reflekterar hur väl en studentpresterade på provet utan också hur deras prestation jämför sig med hela ansökningsgruppen.
Normrelaterad bedömning
Jämföra prestationer för att få en förståelse för bedömning, väldigt lik normer relaterade betyg. Bedömning jämförs fortfarande med de andra eleverna men ett fast betyg sätts inte utan endast en bedömning.
kriterierrelaterade betyg
bedömningsmetod där ett betygsätts utifrån hur väl en individ uppfyller specifika för definierade, kriterier eller mål för en viss uppgift, prov eller kurs. Istället för att jämföra individens prestationer med andra handla kriterier relaterade betyg om att mäta prestation mot objektiva och fastställda mål.
kriterier relaterad bedömning
Samma som kriterier relaterad betyg, men istället för att fastställa betyg så vill man skapa en förståelse i form av bedömning
High stakes betyg
Betyg eller bedömningar som har stora konsekvenser för individens framtid. Nationella prov i skolan kan betraktas som high stakes betyg då de har stora konsekvenser för betygen numera. NP kan användas för att justera betyg, vilket inte vanliga bedömningar eller prov kan göra.
Low stakes betyg
Som har lite liten påverkan på individens framtida utbildning. Som formar typ bedömning. Betygen används mer som en förståelse för elevens lärande för stunden.
Artimetisk bedömning
Innebär att flera olika prestationer verksamma för att summera ett slutgiltigt betyg eller resultat. Kan skapa ett medelvärde på elevens prestationer vid olika tillfällen.
Formativ bedömning
Bedömning som fokuserar på att stötta och utveckla lärande under hela lärandeprocessen, inte sätta ett slutgiltigt betyg, exempelvis feedback
summativ bedömning
syfta till att summera elevens prestationer för att sätta ett slutbetyg baserat på elevens arbete under en viss tidsperiod. Som till exempel nationella prov som blir ett slutgiltigt prov på vad eleven kan. En elev skriver ett prov i slutet av terminen. Provresultat ger ett slutgiltigt betyg och läraren använder det som en indikation på vad eleven har lärt sig under kursen.
sammantagen bedömning
Prestationer över tid bedöms genom formativ och Summativ bedömning. Syftar till att ge en helhetsbild av elevens utveckling. En elev har deltagit i flera prov, inlämningar, grupparbeten och fått feedback på sitt arbete under hela kursen. Läraren sammanställer denna information.
Sambedömning
fler bedömare gemensamt bedömer en elev prestation med målet att uppnå en mer rättvis bedömning genom olika perspektiv, till exempel nationella prov
samsyn
Vi tolkar och värderar kriterierna på samma sätt. Vi har samma förståelse. Men det behöver inte betyda att vi tycker samma sak.
samstämmighet
Vi tycker samma i slutet och sätta samma omdöme
Överföring
Förmågan att applicera de kunskaper, strategier eller förmågor som man har lärt sig i en kontext till en annan. Exempel en elev lär sig att analysera en text i svenska, kan då överföra sin kunskap och göra densamma på engelska texter.
artefakt
Någon som är människa tillverkat, i skolans värld kan det vara texter arbeten, prestationen som fungerar som bevis på lärande
mediering
handlar om hur lärare använder olika metoder för att stödja sina elever till exempel mindmaps eller diagram
långtidsminnet
Där vi lagrar minnen och hämtar information, för att informationen ska hamna där behöver den användas på ett meningsfullt sätt till exempel genom mindmaps
korttidsminnet eller arbetsminnet
fungerar som en tillfällig lagringsplats som bearbetas och använts i stunden. Den del av minnet som en elev använder för att bearbeta en uppgift provsituation
sociokulturellateorin eller socialkonstruktivism
enligt Vygotskys teori är lärande inte en isolerad individuell process utan sker i samspel med andra människor i en social kontext. Barn och individer lär sig genom att integrera med andra och ta del av den kultur de växer upp i.
behaviroism
fokuserar på observerbart beteende, snarare än interna kognitiva processer. Inom lärande och bedömning betonar behaviorismen stimulus och respons, samt förstärkning som en nyckelfaktor för att forma beteenden. elever lär sig genom att reagera på yttre stimuli, exempelvis genom upprepning och belöningar. Kunskap ses som något som överförs från lärare till elev genom instruktion och övning. Det finns positivt förstärkning, till exempel genom beröm, betyg, belöningar, uppmuntrar önskat beteende. Det finns negativ förstärkning exempel att slippa en uppgift vid god prestation. Det kan också stärka beteenden. Sen finns det beteendekorrigering och det sker genom bestraffning eller utebliven belöning.
kognitiv konstruktivism
Lärandet ses inte som att information överförs från lärare till eleven utan som en process där eleverna bygger vidare på sina tidigare kunskaper för att skapa ny förståelse
individuell konstruktivism
fokusera på hur individer själva bygger sin kunskap genom sina egna erfarenheter och tolkningar av världen. Den grundar sig på tanken att lärande inte bara är en passiv process där information överförs från läraren till eleven, utan snarare en aktiv process där eleven själv konstruerar och organiserar sin egen förståelse av världen.
Kognitivascheman
grundläggande byggstenar för vad vi vet, dessa schemat kan förändras antingen genom assimilation gör om gammal och kunskap till något bättre med ny kunskap eller ackommodation när vi får ny kunskap och gör om den gamla kunskapen helt med hjälp av den nya. schemat är en övergripande kunskap, en tidslinje
script
ett underordnat schema detaljer på det kognitiva schemat exempelvis epoker.
PDSA cykler
plan, do, Study, act, plan,identifiera ett problem, do - testa den planerade förändringen, Study- utvärdera, har förändringen lätt till förändring, Act -implementera förändringen om den var framgångsrik. Annars testa på nytt. Metod för att förbättra undervisning.
synthesis-utvärdering
en kombination av stand Alone, utvärdering och evolutions system, därför blir det kvalitativ och kvantitativ
evaluation systems:ä/bedömarsystem
mäta elevers prestationer eller framsteg
indirekt mätning
när en elever ombeds att självskatta sina egna prestationer eller utveckling. ex. fylla i en enkät där de bedömer sin egen förståelse eller sina färdigheter, eller att skriva en självreflektion där de beskriver sina lärandeprocesser, framsteg och områden för förbättring.
direkt mätning
flervalsprov eller rätt/fel- uppgifter. kan ses som en form av direkt mätning där eleverna ombeds att välja det rätta svaret från ett antal alternativ. bedömningen baseras på ett klart definierat svar, vilket gör mätningen direkt och objektiv.
stand- alone utvärdering
en typ av bedömarsystem. Om en utbildning består av flera kursmoment, kan en stand-alone utvärdering fokusera på att bedöma just kursmoment utan att ta hänsyn till hur det samverkar med andra moment. man utvärderar alltså bara den aktuella kursen, oberoende av hela utbildningens innehåll eller syfte
tillit
förtroende mellan elever oxh lärare, samt hur elever litar på de bedömningar som görs och på systemet i stort
iterativitet
elever går igenom flera omgångar av att arbeta med en uppgift eller ett problem, där varje gång man återvänder till samma material eller koncept ger möjlighet att förbättra och fördjupa förståelsen. exempel genom feedback
externa utvärderingar
exempelvis skolutvärderingar, objektivy utvärdera på skolverksamheten.
öppna uppgifter
uppgifter som har flera möjliga lösningar och inte bara ett rätt svar, t.ex öppna skrivfrågor där eleven kan analysera och tänka mer fritt. använda för att främja kreativt tänkande, problemlösning och djupare förståelse
slutna uppgifter
uppgifter där det finns ett specifikt, förutbestämt svar som anses vara korrekt. dessa uppgifter har ett fast rätt/fel- format, vilket innebär att det inte finns någon tvetydlighet eller öppna tolkningar i svaren. kryssfrågor
omdöme
bedömning av en elevs prestation, förmåga eller utveckling, som ofta baseras på både kvantitativa och kvalitativa faktorer
provresultat
en mätning av elevernas prestationer på olika typer av prov och tester. de använda för att bedöma kunskapsnivå, förståelse och färdigheter inom ämnet. hur provresultat tolkas och används påverkar både undervisningen och elevenas lärandeprocess
kunskapsdomän
olika områden som har sina egna principer och teorier. viktigt att veta vilken domän man bedömer i, för metoderna man bedömer i skiljer sig då det finns olika.
konstrukt
en definition av det vi vill testa som är mätbar, ordet konstrukt använder vi bara i testsammanhang. vi använder bara konstrukt i bedömningssituationer
kvantitaiva resultat
mätbara data och siffror som används för att bedöma och analysera elevers prestationer, kunskaper och färdigheter. kvantitativa resultat används ofta för att ge en övergripande bild av elevens framsteg och för att utvärdera effektiviteten av olika undetvisningsmetoder
provtradition
räknar ut vad en person statistiskt sätt kan, måste testas flera gånger för att säkerställa, mäta kunskapen genom valiabla och reliabla sätt.
styrkan: när läraren ska värdera hur väl eleven förstått uppgiften, finns det inget tolkningsutrymme för läraren, alla blir bedömda exakt likadana.
utmaning: mäter man verkligen rätt sak med så stängda frågor?
bedömartradition
inom bedömningstrategier (som ofta innefattar kontinuerlig bedömning genom formativ bedömning, uppgifter, feedback och diskussioner) handlar det om att identifiera och stödja elevernas lärandeprocesser snarare än att bara ge ett betyg på slutet.
styrkan: kommer kunna mäta rätt saker, stor möjlighet att möta det som är relevant.
utmaning: problem när man ska utvärdera kvaliteten. finns ett öppet tolkningsutrymme... är det en likvärdig besömning?
fyra F
i utbildningssammanhang kan de fyra F:en representera olika kompinenter som samverkar för att skapa en effektiv lärandemiljö
Förståelse
Fakta
Förtrogenhet
Färdighet
haloeffekt
vissa egenskaper spelar in hur vi bedömer andra aspekter av en person. t.ex självsäkerhet förknippas lätt med hög kompetens
pygmalioneffekt/rosenthal effekt
bedömarens förväntingar påverkar resultaten/prestationer (t.ex. positiva förväntingar gör att personen också presterar bättre
big fish little pond effekt
oavsett kompetensnivån bedöms kompetensen bättre om man befinner sig i en grupp med lägre kompetens
mentala scheman
när vi lär oss ngt nytt, kopplar vi ofta den nya informationen till redan existerande scheman. Exempel: assimilationoch ackommodation
deklarativ kunskap
kunskap som handlar om fakta och information som vi kan uttrycka i ord eller beskriva för andra. Det är den kunskap vi har om "vad" i världen, snarare än hur man gör ngt.
procedural kunskap
handlar om "hur" alltså kunskapen om hur man gör något, snarare än att bara veta om det (som i fallet med deklaratic kunskap, som handlar om "vad"). Det är den typav kunskap som gör att vi kan genomföra aktiviteter eller lösa problem genom att tillämpa färdigheter och processer.
kognitiv dissonans
Det handlar om den mentala obehag vi upplever när vi har två motsägelsefulla tankar, åsikter eller beteenden. När vi konfronteras med information som går emot våra tidigare övertygelser, skapar det en känsöa av dissonans eller obehag. För att minska denna dissonans försöker vi ofta justera våra tankar eller beteenden för att återställa en känsla av inre harmoni. Att när ngt krockar i hjärnan, ex. när man inte har lärt sig just hur huvudsatser och bisatser fungerar. Alltså att man inte vet att ex bisatser kommer inom en huvudsats och inte innan, och att man senare får lära sig detta kan bli en krock när man inte i sitt tidigare grammatiska undervisning har lärt sig detta.
deduktion
slutledningsförmåga. Det innebär att vi utgår från en eller flera premisser som kan konstateras vara sanna och utifrån dessa drar en logisk slutsats kring vad som bör gälla i det allmänna fallet. Att 2+2 är fyra är något vi kan känna oss säkra på utan någon ytterligare observationer. Vi når alltså denna slutsats genom deduktion.
induktion
Inget logiskt resonemang, baserat på fasta sanningar, induktion bygger på egen erfarenhet alltså generalisering. Jag har sett vita svanar därför tror jag att alla svanar är vita.
Evalutionsystem
Återkommande utvärdering som görs utifrån förutbestämda indikationer till exempel Pisa utvärdering eller skolankät
betygsinflation
lärare sätter höga betyg, ex glädjebetyg
likvärdighetsproblem
alla lärare tolkar kriterierna på olika sätt, så även fast det är bra att vi har fasta kriterier så kan de ändå tolkas på olika sätt och då blir det bedömningen ändå likvärdigt.
lösning på likvärdighet problem
Top down strategi - styra tolkningar genom t.ex. kommentarmaterial till ämnesplaner
Bottom up strategi - bygger på förtroende och tillit till lärarens professionella bedömningskompetens
Wikströms modell - process i tre delar, planering- utveckling- utvärdering (konstruktionen av provet)
provspecifikationen
specificerar provets innehåll, den anger vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som kommer att bedömas, samt hur dessa aspekter ska testas och hur provet är uppbyggt.
bedömning
Handlar om att uppskatta kvaliteten i elevens prestation, kontexten, tolkning och värdering på provsvar som identifierats. bedömningen baseras på ett klart definierat svar, vilket gör mätningen direkt och objektiv.
slutna frågor
Styrkor: enkla frågor att rätta för läraren, och då blir reliabiliteten hög. Effektiv tid, användning. Förhindrar, osäkerhet, eleven vet vad som förväntas av dem.
Svagheter: eleven får inte utrymme att formulera och resonera. Främjar ett ytlärande Att eleven bara lär sig ytlig kunskap.
Öppna frågor
styrkor: tolkningsutrymme för eleven, att besvara frågan. Mer avancerad nivå, bättre underlag för bedömning. Hög validitet på grund av större underlag från ett visst Construct. En enklare att testa, kognitiva processer inom konstruktet till exempel analysförmågan istället för bara faktakunskaper.
dominoeffekt
Man måste kunna svara på en fråga för att svara på den andra och om man inte kan svara på den första frågan kommer man inte kunna svara på den andra
Distraktorer
Det är svår alternativ i ett flertal prov som är avsedda att vara felaktiga eller vilseledande. Syftet med distraktorer är att testa om den som gör provet verkligen har förstått frågan och kan skilja rätt svar från plusibla men felaktiga alternativ.
kognitiv konstruktivism
Styrkor: elever får en djupare förståelse för ämnet, eftersom de aktivt bearbetar och reflekterar över information kognitivt. Främjar även självständighet eftersom de löser problem och tänker kognitivt själva.
Svagheter eller utmaningar: långsam inlärningsprocess, kognitiv konstruktivism kräver att elever aktivt konstruerar sin egen kunskap, genom kognitiv reflektion, detta kan ta längre tid. Kognitiv konstruktivism fokus på egna tankegångar, vilket blir en mätning av inre tankeprocesser, vilket är svårt för läraren.
individuell konstruktivism
Styrkor: elever får djupare förståelse, eftersom elever bearbetar och reflekterar huvudet. Eftersom lärandet är baserat på elevernas erfarenhet blir undervisningen mer meningsfull.
Svagheter eller utmaningar: långsam inlärningsprocess, det tar tid att skapa förståelse genom egen reflektion. Behövs mycket resurser för individuell feedback, anpassade uppgifter och stöd. Här gör man inte löning i större grupper.