kognitiv neurovetenskap
Vad är Kognitiv neurovetenskap
koppling mellan hjärna och sinne
Experimentella neuropsykologer
arbetar för att förstå de neurala baserna för kogniation genom vetenskapliga studer som jämför individer med hjärnskador och dom som är neurlogiskt intakta
Kliniska neuropsykologer
Arbetar i hälsovårdsmiöjöer så som sjukhus & kliniker med indiverder med hjärnskador genom trauma eller sjukdom
Kognitiva neuroforskare
Försöker förstå förhållandet mellan hjärnan och sinnet från många olika konceptuella utgångspunkter samtidigt
Framsidan av hjärnan
anterior
Baksidan av hjärnan
posterior
Övre delen av hjärnan
superior
undre delen av hjärnan
inferior
Området mitten av hjärnan
mediala
områden mot utsidan av hjärnan
laterala
Vänstra hjärnan
Språk, logik, motorisk kontroll och analytiskt tänkande
Grundkomponenter i nervsystemet
Neuron (nervceller) & Glia-celler
Vilka tre informations system finns i kroppen?
Imunsystemet
nervsystemet
hormonsystemet
Neuron
Huvudsakliga uppgift att förmedela information via elektriska och kemiska signaler. Ser olika ut beroende på var dom finns och vad deras uppgift är. Behöver ha energi från glia-celler för att fungera.
Pons
Brygga där nervbanor går mellan lillhjärnan och storhjärnan. Viktigt center för reflexmässig kontroll av ögon rörelser.
Cerebro spinalvätska (CSF)
Vätska runt hjärnan som dämpar stötar. Kräver en balans mellan intaget och bortfallet. Ett ökat tryck i hjärnan kan orsaka psykos eller hallucinering.
Ventriklar
Vätske fyllda utrymmen i CNS som innehåller CSF
Huvudstrukturen i hjärnan
Ryggmärgen
Medulla (förlängda rygmärgen)
Pons - Bryggan
Mitthjärna
Hypothalemus
Corpos Callosum (Hjärnbalken)
Lillhjärnan
Storhjärnans bark (Cortex)
Ryggmärgen
Signaler går genom de olika banorna av ryggmärgen.
Dorsala delen - Tar emot sensorisk information
Ventrala delen - Förmedlar motorisk kommandon
Skador på viss nivå kan leda till försämrad känsel och motorisk kontroll
Medulla
Förlängda ryggmärgen. Reglerar alla livsuppehållande funktioner som hjärtrytmen. Skador ger effekter på de basala funktionerna, kan ofta vara dödliga.
Kranialnerver
Hjärnnerver. Kan vara både motoriska och sensoriska. Exemempel: Luktnerven, synnerve, hörselnerv
Cerebellum (Lillhjärnan)
Funktioner för tajming och finjustering av rörelser (Börja och avsluta rörelser i rätt tid). Ligger bakom medulla. Viktig för reglerig av muskler och styrning av motorisk aktivitet. Skador påverkar balans och motorisk kontroll.
Mellanhjärnan
Mellanhjärnan innehåller överlägsen pons och viktiga strukturer som colliculus inferior och colliculus superior. Dessa spelar en roll i att orientera oss till auditiva och visuella stimuli. Colliculus inferior är involverad i ljudlokalisering och reflexmässiga rörelser, medan colliculus superior tillåter oss att uppfatta och orientera oss mot rörliga objekt i periferin.
Mellanhjärnan
Består av Thalamus och Hypothalamus
Hypothalemus
Har uppgiften att kontrollera beteenden som hjälper kroppen att tillfredställa sina behov och upperätthålla balans (Homeostas). När den signalerar så styr den våra beteende. Är en del av det limbiska systemet. Nära koppling till det hormonella systemet. Utsöndrar hormoner.
Thalamus
Center för nästan all sensorisk information som kommer i till hjärnbarken och nästan all motorisk information som lämnar den. Porten för sensorisk information. Region/struktur med neuron som länkar information mellan olika delar av hjärnan. Mönster av kopplingar både till och från thalamus är strukturerade och specifika och möjliggör information när den förmedlas från sensoriska regioner till hjärnan eller vice versa. Filtrerar information vad som ska släppas in och blockas ut för hjärnans informations hantering.
Hur information transporteras mellan neuron
I synapser via neurotransmitter
På vilket sätt Neuroner kodar styrkan hos en stimulans genom avfyringshastigheten.
(A) När en relativt svag stimulans påträffas, avfyrar cellen relativt sällan.
(B) När stark stimulans påträffas, cellen avfyrar många gånger.
Mekanismer för att modulera mängden neurotransmittor i den synaptiska klyftan.
Mekanismer för att modulera mängden neurotransmittor i den synaptiska klyftan.
(1) Neurotransmittor kan tas upp av de presynaptiska neuronerna via speciella transportörmolekyler.
(2) Signalsubstansen kan brytas isär genom enzymatisk deaktivering. (3) Gliaceller kan ta upp
och förstör signalsubstansen. (4) Neurotransmittor kan binda till en autoreceptor. (5) Neurotransmittor
kan diffundera bort från synapsen.
Gliaceller
Fungerar som stödceller för neuroer och håller ihop dom som ett slags klister. Påverkar miljön mellan nervceller genom att förändra den kemiska miljön som omger dom. Guidar neuroner från där dom bildas till deras slutposition. Tar även bort skadade eller döda neuroner. Är avgörande för att upprätthålla barriären mot omgivninge så man inte får in ämnen som inte ska in i hjärnan. Tex droger och alkohol.
Neuroner
förmedlar information från en plats till en annan med elektriska och kemiska signaler. Anpassade efter vilka uppgifter dom ska lösa, ser olika ut beroende på vart dom finns. Formen avslöjar vilken funktion dom har. Behöver ha tillgång till energi för att fungera vilket dom får från glia-celler. Ska kunna formas om, hantera information, varje nervcell är som en kemisk fabrik.
Vilka är huvuddelarna i en neuron
Dendriter
Cellkropp (Soma)
Axon
Dendriter
Tar emot information från andra celler, måste ha ett nätverk av andra nervceller för att fungera
Cellkropp (Soma)
Innehåller cellkräna med DNA och organceller
Axon
Utskott på celler som leder information i form av nervimpulser. Alltså det som leds via axon från dendrit är nervimpulser
Dorsal
(superior) Övre delen av hjärnan
Ventral
(Inferior) Undre delen av hjärnan
Contralateralt
På motsatt sida
Ipsilateralt
På samma sida
Unilateralt
På den ena sidan av hjärnan
bilateralt
På båda sidorna av hjärnan
Proximalt
Nära
Distalt
Längre bort
Limbiska systemet
Det limbiska systemet består av amygdala, hypothalamus, cingulate cortex, anteriora, thalamus, mammillarkroppar och hippocampus. Deras funktion är att bearbeta emotionell information och har en bredare roll i olika funktioner
objekigenkänning
Objektsigenkänningär en kognitiv process där en individ kan identifiera och skilja olika objekt från varandrabaserat på deras egenskaper, som form, färg och textur, vilket gör det möjligt att förstå och hantera omgivande miljön.