Vetenskapsteori som strävar efter säker kunskap. Mål att förklara, tyngdlagen, sensorisk information, kvantitativ data
Vetenskapsteori, tolkande tankegångar, tolka och förstå, individen, omöjligt att uppnå 100% objektivitet, kalitativ
Vetenskapsteori bestående av ihopslgna idealistiska positioner, omvärlden formas av en gemensam världsbild, bygger på mänsklig kommunikation
Vetenskapsteori och metodologisk inrikting med stark kritik mot empirismen och idealismen, ville därför utveckla en tredje position som skulle fungera sen en vetenskapsteoretisk grund för både naturvetenskap och human. Vissa delar är öppna för språklig påverkan medans andra är stabila och motståndskrfatiga.
En forskningsstrategi som har syftet att förstå förhållandet mellan faktorer när de är verksamma inom en viss social inramning
En forskningsstrategi med syftet att identifiera orsaken till något och upptäcka nya förhållanden eller egenskaper i det som undersöks.
En forskningstrategi med syfte att beskriva kulturella traditioner och tolka sociala interaktioner inom en kultur. Direkt kontakt med relevanta människor och platser.
Fokuserar på en viss ålder eller livsfas, undersöka människors upplevelser i dessa faser i livet. Socialkonstrutivismen och kritisk realism då ålder / livsfas avgränsar och möjliggör.
Forskningsstrategi med syfte att lösa praktiska problem och skapa riktlinjer för bästa yillvägagångssätt.
Forskningsstrategi som har syftet att beskriva grunddragen i vissa typer av personliga erfarenheter och att förstå något genom någon annans ögon.
Forskningsstrategi med syfte att få en objektiv överblick och utvärdera effektiviteten i projekt eller innovationer. Ta reda på kunskapläget inom ett område.
Kunskap endast nås genom att observera och sedan dra slutsatser. Att man utan en vetenskaplig teori undersöker data och drar slutsatser, därefter knyter an till teori.
Går hand i hand med rationalismen. Innebär att man utgår från teoretiska antaganden om verkligheten, ställer hypoteser och sedan testar dem. Alltså att man undersöker olika former av data utifrån en given teori.
Försöker kombinera induktion och deduktion genom mer processuellt förhållningssätt till kunskapsutveckling. Paralella processer där insamling av emperiskt material sker samtidigt som teoriutveckling och hypotestestande.
Utmärkande fas i positivistisk forskning som innebär att man samlar entydiga begrepp och variabler med samma innebörd och som kan översättas till något mätbart.
Sambandet mellan begrepp och fenomenet som studeras, ska ha samma betydelse genom arbetet och det ska förklaras vad det betyder så alla har samma uppfattning om begreppet.
Det mönster som styr vetenskapligt tänkande. Vilka frågor som bör och inte bör ställas inom ett vetenskapsområde och svaren ska sen betraktas som relevanta eller icke relevanta.
Begreppsliga inkonsistenser eller observationer som inte kan passas in i paradigmet.
En vetenskapsteori är en avspegling av verkligheten. Förklara eller förstå ett utsnitt av verkligheten. En mogen sammansatt samling påståenden, byggd på rationell logik och flera säkra observationer, som förklarar ett brett spektrum av iakttagelser.
När observationer av fakta leder till teorier eller hypoteser och blir testade genom nya experiment eller observationer. Hypotesen kan då stärkas eller förkastas och man får börja om.
En fråga eller teori som man vill undersöka, man testar sedan sin hypotes för att antingen bekräfta eller förkasta den.
En falsifiering av en hypotes innebär att en observation eller annan verifierad hypotes motsäger hypotesen.
En verifiering av en hypotes innebär att en observation eller annan verifierad hypotes överensstämmer med hypotesen.
Text
Siffror
Undersökning utan forskarens egna åsikter och invändningar → resultatet blir så trovärdigt som möjligt.
Kvaliteten på arbetet. Rätt typ av datamaterial, korrekt mätning av datamaterialet, rätt saker som mätts, undersöks det som lovats?
Om testinstrumentet är neutralt i många olika användningsområden. Objektiva mätningar och samma resultat i olika mätningar. Kvantitativa studier.