Utilisateur
Centrala: Hjärna och ryggmärg
Perifera: Allt utanför hjärna och ryggmärg
Kranialnerver: 12 par
Ryggmärgsnerver: 31 par
Autonoma nervsystemet kan vi inte styra. Detta nervsystemet tar hand om de inrre funktionerna.
Det somatiska nervsystemet är det du kan styra, ex. att du går eller lyfter en arm.
Det sensoriska nervsystemet skickar signaler från perifera nervsystemet till det centrala nervsystemet.
Det motoriska nervsystemet skicka signaler från centrala nervsystemet till det perifera nersystemet.
Kroppens organ gör sig klara för överlevnad genom att slåss eller fly - andningen blir snabbare, pulsen ökar, musklerna spänns osv..
Signalöverföringen mellan 2 nervceller - sker med hjälp av signalmolekyler, transmittorsubstanser. Varje cell kan ta emot synaptisk information från många nervceller Signalöverförongen kan stimulera eller hämma målcellen.
Exempel på ransmittorsubstanser är acetylkolin, noradrenalin, serotonin och dopamin. Dessa transmittorsubstanser påverkar nästa cells dendriter och impulsen blir återigen elektrisk.
Kemiska substanserr finns enbart i synapsblåsorna på axonets ändar och inte på dendriterna.
Skydd mot tryck och skador.
Nutrition - bidrar till nervcellernas näringsförsörjning.
Isolering - hindrar att nervimpulser överförs till intillliggande nervfibrer.
Ökar ledningshastigheten.
Dura mater, pia mter och araknoidea mater.
Ibland arbetar ryggmärgen genom reflexer utan att hjärnan i första skedet är inkopplad. Det kallas reflexer. Reflexer delas upp i medfödda och inlärda reflexer.
En reflexbåge är impulsens väg till omkopplingsstationen (ryggmärgen) och tillbaka till perifera nervsystemet utan att rådfråga hjärnan först.
Om man tex bränner ett finger så går en impuls av smärta till ryggmärgen, som kopplar direkt över till en utåtgående nervbana, som ser till att vi tar bort fingret från det varma.
Överföringspunkten av en nervimpuls. Här omvandlas den elektriska impulsen till en kemisk impuls för att sedan omvandlas till en elektrisk impuls när den når nästa nervcell.
Nervsystemet har flera viktgt uppigfter i kroppen. Bland annat gör nervsystemet att kroppens olika delar snabbt kan få kontakt med varandra och fungera ihop.
Nervsystemet tar också emot och registerar information från olika dela av kroppen. Det gör att du blir medveten om vad du se, hör och känner.
Nervsystemet skyddar också kroppen genom reflexer.
Demens är ett samlingsbegrepp för en rad olika diagnoser där det gemensamma är en försämring av intellektuell, kognitiv förmåga, känslomässig kontroll samt försämring av dne praktiska förmågan att klara av det vardagliga livet. Minnesstörningar finns alltid.
Alzheimer: Långsamt insjuknande. Koncentrationssvårigheter och oförmåga att uttrycka sig utmärkande. Närminnet försämras först, sedan långtidsminnet och personen får svårt att hitta i närmiljöer och har svårigheter med praktiska saker.
Frontallobsdemens: Förändring av personligheten är vanligt. De drabbae kan verka distanslösa och har svårt med socialt beteende. Vid långt framskriden demens kan personen bli aggresiv.
Lewy Body demens: Medvetandenivån skiftar och personen sover mycket även dagtid. Har svårt att hålla balansen och faller ofta. Personen kan ha hallucinationer och tala utan sammanhang.
Vaskulär demens: Personer med vaskulär demens har oftast ett plötsligt insjuknande och symtomen är kopplade till där skadan finns. Personligheten är oftast oförändrad. Personen får ett konkret tänkande och har svårigheter med abstrakta begrepp. Uttalad trötthet och förlångsammat rörelsemönster är andra symtom. Personen är ofta medveten om sin situation samt sina minnesstörningar.
Risken att drabbas av både primär och sekundär demens ökar vid hög ålder, rökning, diabetes, övervikt samt upplevd isolering.
Vaskulär demens. Sekundär demens föregås oftast vid högt blodtryck och sjukdomar i hjärnans blodkärl och orsakas av propp eller blödning. Andra orsaker till sekundär demens är tumörer, vattenskalle, underfunktion av sköldkörtlar, infektioner, parkinsons sjukdom och alkoholism.
För att ställa diagnos är sjukdomshistorian, anamnesen, viktigt. Här kan närstående bidra med viktig information. Ärftlighet, personlighet och eventuella tidigare skador kontrolleras. Andra undersökningar är neurologstatus, blodtryck, blodprov, EEG, EKG, datortomografi, MR och lumbalpunktion. Detta är för att fastställa diagnos och utesluta andra sjukdomar.
Personens psykiska status, koncentrationsförmåga, stämningsläge, upplevelse av minskad förmåga, svårighet att hitta ord, svårighet att räkna och förändrad kontaktförmåga bedöms.
Ibland ser man "head turning sign" vilket innebär att man vid frågor vänder sig till närstående för att få bekräftelse på att man svarat rätt.
Om personen har svårigheter med abstrakta begrepp och att utföra uppgifter så går man vidare med ett så kallat "mini mental test".
Symtomatisk läkemedelsbehandling ska ges om persoen är deprimerad, har oro ellerångest.
Det finns vissa läkemedel för att fördröja utvecklingen.
Det finns läkemedel som personer med framskriden demens kan få för att klara av sitt dagliga liv bättre.
Personen bör få möjlighet att komma ut i dagsljus dagligen vilket kan leda till en förbättrad sömn. Lättare träningsprogram, aktivering och social kontakt bör ges. Stöd och information till anhöriga är viktigt.
God omvårdnad och omsorg är oerhört viktigt. Behandling och omvårdnad individualiseras beroende på typ och grad av demens.
En propp i hjärnan eller blödning i hjärnan. blödning 15-20% medan propp är orsaken 80-85%.
Det är ett plötsligt uppträdande tillstånd där neurologiska bortfallssyndrom visas på grund av syrebrist i hjärnan - försvinner inom 24 timmar. Samma symtom som stroke.
Transitorisk ischemisk attack.
Yrsel, illamående, kräkning, halvsidig ansiktsförlamning, svårighet med talet och att orientera sig. Sänkt medvetandegrad.
Anamnes, kollar neurologstatus, EKG, blodprov, mäter blodflöde i a. karotis, DT
Vid blödning: Operation, läkemedel.
Vid propp: Trombolysbehandling för att lösa upp blodproppen. Trombektomi/embolektomi.
Man mäter medvetandegraden på olika sätt. Tilltal, ögon och motorisk reaktion och koordination
Talstörning - afasi
svårighet att gå - dysbasi
svårighet att svälja - dysfagi
minnesförlust - amnesi
muskelförsvagning -
depression, ångest
ljus- och ljudkänslig
personlighetsförändring
inkontinens, obstipation
Neglekt - oförmöga att uppfatta skada kroppssidan
Ansikte: ber personen att le
Kropp: ber personen lyfta båda armarna
Uttal: ber personen att säga en mening
Tid: Tid är viktig, agera snabbt för att minska komplikationer
Okänd orsak, medfött, skallskada, hjärntumör, operationer i hjärnan, påfrestningar stress, förgiftning tex alkohol, stroke(sällsynt)
Anamnes
neurologisk undersökning
EEG
CT
MR
PET-kamera undersökning
blodprov för att utesluta annat.
Operation, antileptiska läkemedel, NVS
Framstupat sidoläge, mjukt under huvudet. Ha koll på längden av anfallet. Prata med personen och se till så att personen inte kan skada sig av något i närheten.
Pannlob - personlighet
Tinningslob - hörsel och lukt
Nacklob - tal och syn
Hjässlob - inåtledande impulser
Centrum för blodcirkulation som kontrollerar hjärtfrekvens och kärldiameter.
Centrum för anding som kontrollerar andringsrytm.
Centrum för flera reflexer som att kräka, svälja, nysa, hosta och hicka.
En nervretning startar genom att den fångas upp av dendriter och sprids genom nervcellens axon på elektrisk väg. När impulsen når fram till synapsblåsorna frisätts transmittorsubstanser vilka påverkar nästa nervcells dendriter.
Vid första lumbalkotan, L1.
Hjärnhinnorna försörjer nervvävnaden med blod samt innesluter hjärn- och ryggmärgsvätskan.
Metoder att mäta medvetandegraden, det är 3 tester vilket då är ögonöppning, verbala svar och mototriskt svar.
Grad 1: mild där man inte alltid märker hjärnskakningnd. symtom kan bara illamående och huvudvärk.
Grad 2: man kan känna sig förvirrad och intd må bättre inom 15 min.
Grad 3: medvetlös, tydliga symtom. allvarligast.
Balans och samordning gör kroppens muskler. Centrum för jämvikt. Samarbetar med sinnesorganen känsel, hörsel.
skyddar hjärnan, transporterar näring och bort med slaggprodukter.