UM - Kap 2: Globalisering
Globalisering enligt Unboxing Marketing
— En process där människor, produkter, media, pengar och populärkultur rör sig över gränser. Tex svenskar kan äta jordgubbar året om. Finns dock en mörk sida - barnarbete, tex kakao industrin - hög efterfrågan, slavliknande arbete. Globalisering ökar efterfrågan op varor landet inte har, fattigdomsländer måste använda barn för att kunna svara upp mot denna efterfrågan.
Postiva effekter av globalisering:
+ Konsumenters möjligheter till ett rikt utbud av produkter och tjänster tex kakao, frukt, kryddor, bomull m.m.
+ Konsumenter får tillgång till råvaror och produkter som vanligen inte finns i deras område. Ex jordgubbar, kakao, frukter.
+ Kulturer rör sig över gränserna, människor kan resa mer och ta del av andra kulturer och minska polarisering.
+ Företag kan expandera globalt
+ MArknadsförare: konsumtions sidan - större marknader, billigare arbetskraft
Negativa effekter av globalisering:
barnarbete, ormiliga arbetsvillkor, hälsorisker är en konskevens av globaliseringen.
Två synsätt på globaliseringens effekter
Homogenisering, Heterogenisering
Homogenisering
— alla äter donkens, springer i sina nikeskor och instagrammar med deras telefoner
Heterogenisering
— skillnader mellan länder. IKEA i Kina tycker det är coolt, men i Sverige är det inget särskilt. Refererar till skillnader.
Homogenization – beneficials and detrimentals
Homogenization Beneficial — Handlar om att vi i framtiden kommer så kallade världsmedborgare och var vi än reser så kommer vi känna oss som hemma.
Homogenization Detrimentals — Handlar om att man behöver bevara ländernas kultur och försvara sig mot andra kulturers influenser.
heterogenization – beneficials and detrimentals
Heterogenization Beneficial — Trots att många företag är tillgängliga världen över så ska de alltid anpassa sig efter de lokala kulturerna och smälta samman med befitliga lokala tullar för att skapa unika hybrider.
Heterogenization Detrimentals — Handlar om att man snart kommer behöva fira alla kulturers högtider och att samhället kommer vara en blandning av världens alla hörn och att man förlorar relationen till sina rötter
Arjun Appardurai´s five scapes:
Mediascapes — Globala mediekonglomerat definierar alltmer vad som är värt att uppmärksamma och vad som ska ses som “nyheter”
Finanscapes — Pengar reser sömlöst över gränserna och storfinansernas makt har iallt högre grad haft allvarlig effekt på platser långt borta från finanscentra - inte minst märkbara under finanskrisen 2008
Ideoscapes — vissa ideologiska idéer, kanske mestadels olika versioner av nyliberlaism, formar alltmer debatter och den politiska verkligheten runt om i världen
Ethnoscapes — Flödar upp människor - både frivilligt och ofrivilligt, såsom invandrare, turister och gästarbetare - rör sig runt om i världen och blandas på sätt som börjar se något lika oavsett geografiskt läge.
Technoscapes — Detta betecknar en konvergans där den tekniska infrastrukturen i allt högre grad tillhandahålls av multinationella jättar, vilket i ökande grad ger möjligheterna för de andra flödena att smidigt resa över gränserna
Cunsomptionscapes
— Handlar om hur globala och lokala kunsumptionsstiler interagerar med varandra
Glocalization
— Hybrid mellan globalisering och lokalisering. Globala konsumptionsmönster påverkas av lokala manifestationer och således blir någon typ av hybrid. Exempel Mcdonalds anpassning av meny till lokala förhållanden.
Global structures of common difference
— Handlar om att världen nödvändigtvis inte blir mer homogeniserad utan att det finns en konvergens i de sätt hur vilka skillnader råder. Exempel hur Max slog ut McDonalds i Norrland.
Global value chains
— Globala värdekedjor handlar om hur produkter som säljs idag kan innehålla delar från världen över. En lasagne man handlar i matbutiken kan innehålla kött från Argentina, tomatsås pasta från Italien, ost-såsen från Danmark och vitlöken från Kina. Samma sak gäller en Volvobil där ljus systemet är från USA, ljudsystem från Kina, textiler från Indien, AC från Frankrike, fyrhjulssystem från Sverige osv.
Marketing strategy adaptation at the base of the pyramid
Marknadsföring av produkter och tjänster på grunden av pyramiden kategoriseras av tre element som kräver innovativt tänkande och marknadsföringsstrategier som är anpassat efter detta kundsegment som generellt sätt inte har de finansiella tillgångarna att konsumera och är vana med att handla av personer de känner:
1. Produktutveckling — Utveckla små paket av tvättmedel, schampon eller tandkräm som då gör det prisvärt för personer som lever på en “day-to-day basis”, eller tex tvål som fungerar i kallt flodvatten.
2. Marknadskommunikation och distribution — Lita på traditionella relationsbaserade distributionsoch kommunikationssystem istället för västerländska transaktionsbaserade system.
3. Skapande av handlingskraft — Ge tillgång till kredit inom det formella ekonomiska systemet som möjliggör konsumtion istället för informell penningutlåning med mycket höga räntor.
Enculturation
— Handlar om hur man lär sig om dynamikerna i omgivningens kultur. Vanligast är föräldrar men kan även vara tex lärare som lär barn om värderingar, normer, beteende som är relevant för den särskilda kulturen. Exempel på enculturation är immigranter som handlar Volvo för att visa sin enculturation, eller personer från landet som flyttar till storstäder för att komma ifrån sin bonde-kultur.
Acculturation
— Handlar om personer som har utvecklat en typ av kultur, när de flyttar till en plats med en annan kultur.