Utilisateur
Hållbart värde innehåller ekonomiska, social och miljömässiga fördelar som skapar begreppsmässiga värdeformer.
Hållbara affärsmodeller kräver system för hållbart värde bland olika intressenter, inklusive miljön och samhället.
Hållbara affärsmodeller kräver ett nätverk med nytt syfte, design och styrning.
Hållbara affärsmodeller kräver systematiskt övervägande över intressenters intresse och ansvar för gemensamt värdeskapande
Internalisera externa effekter genom produktservice system (pss), som skapar innovation till hållbara affärsmodeller.
Sustainable start ups — nya organisationer med hållbart företagande
Sustainable business model transformation — den nuvarande affärsmodellen förändras till en mer hållbar riktning
Sustainable business model diversification — utan större förändringar i affärsmodellen eller organisationen, adderas hållbarhet till modellen
Sustainable business model acquisition — en extra hållbarhetsmodell integreras i organisationen.
En modell för att skapa kollaborativ konsumtion mellan produkt och service. Målet är att främja hållbarhet, t.ex. genom att minska material vid konsumtion. Fokus på användarbehov - solution selling.
Funktionsbaserad — adderar nya funktioner för att öka produktens värde, för att få konkurrensfördelar
Värdeadderande — företag adderar nya funktioner/utseenden för att öka värdet av produkten hos konsumenter, för att få konkurrensfördelar
Bevisbaserad service — visa faktiskt sparande baserat på bevis och tidigare prestanda från projekt.
kunden får en lösning som minimerar risker och oro att delar av produkten inte ska fungera
säljaren kan presentera en lösning på ett attraktivt sätt och kan ta högre betalt för en produkt som är superior.
Delande av resurser eller produkter — gemensamt på en gång eller individuellt vid olika tillfällen.
Franchiser — hög konkurrens men tight kontroll, ex uber
Chaperone — hög konkurrens men lägre kontroll, ex airbnb
Principle — låg konkurrens och ett standardpris och tight kontroll, ex tip tapp.
Gardeners — låg konkurrens som låter deltagarna sätta egna priser men mindre kontroll. vinted
Uber, Airbnb, Volvo on Demand, skiduthyrning
kläder - hyra kostym
båtar - investering för ägaren, turister kan hyra på semestern
husvagn
cyklar
bil
Debatten har väckts mot "co-washing"-metoder, där ord och idéer om gemenskap, tillhörighet och genuin delning har kopplats till vinstdrivande företag med själviska intressen. Kritiker menar att detta inte har något med genuin delning att göra, utan att det är företag. som gör vad som är bäst för dem själva. Därför föreslås begrepp som "uthyrnings ekonomi", "gig ekonomi" eller "återförsäljning ekonomi".
Kontrast till linjär ekonomi. Handlar om att råvarorna som produceras återvinns. Istället för att kedjan lyder (råvara-produktion-konsumption-avfall) så ska det vara (råmaterialproduktion-konsumption-avfall-återvinning). Men för att cirkulär ekonomi ska vara 100% hållbar så ska det användas förnybar energi vid produktionen. Kontrast till linjärekonomi. I en cirkulär ekonomi utnyttjar man naturresurser på ett bättre sätt då de återvinns i så hög grad som möjligt.
Företag — Ett exempel är IKEA, som erbjuder återtagning av möbler och återvinner material till nya produkter. Företag kan också designa produkter som är modulära, vilket gör det möjligt att byta ut delar istället för hela produkten.
Konsumenter kan bidra genom att köpa begagnade produkter, reparera istället för att slänga eller delta i delningstjänster (t.ex. bilpooler, verktygsbibliotek). Genom medvetna konsumtionsval minskar de efterfrågan på nya råmaterial och främjar ett cirkulärt system. Seconhandkläder.
Minska konsumtion av nya saker
Återanvänd mer
Designa produkter för en längre livscykel
Återvinn mer material
Dra fördel av resurser som inte kan återvinnas.
hållbar design → tillverkning/återtillverkning → användning/återanvändning → insamling → återvinning ( tillbaka till råmaterial)
Handlar om flexibla, tillfälliga jobb som ofta förmedlas via digitala plattformar, där personer erbjuder tjänster istället för traditionella anställningar.
Kommer från forskning om delningsekonomi, där människor delar, hyr eller byter resurser istället för att äga dem själva. Det handlar om två huvudsakliga motivationer bakom varför människor deltar i collaborative consumption:
1. Heart (hjärtat)
Detta handlar om sociala och ideella motiv. Människor deltar för att: hjälpa andra, bidra till miljön, känna gemenskap, minska överkonsumtion
Exempel: Någon lånar ut sin borrmaskin till grannar för att minska resursslöseri.
2. Wallet (plånboken)
Detta handlar om ekonomiska motiv. Människor deltar för att: spara pengar, tjäna pengar på saker de inte använder, få billigare tillgång till produkter eller tjänster
Exempel: Att hyra ut sitt hem via Airbnb för att tjäna extra pengar.
