Utilisateur
Kostvanorna beror på hälsa och prestationsförmåga. Tex allergi, ekonomi, religion och dieter.
Hur mycket energi kroppen gör av med i viloläge.
Hur mycket energi kroppen gör av med i rörelse.
Genetiskt arv, längd, vikt, kön, ålder, fysiskt arbete.
Man blir lättare sjuk, trött och hängig.
1. Frukt, bär
2. Grönsaker
3. Potatis, rotfrukter
4. Bröd, mjöl, gryn
5. Matfett
6. Mjölk, mjölkprodukter
7. Kött, fisk, ägg
Kolhydrater, fett, protein, mineraler, vitaminer.
Fördelarna är att de hjälper personer som har svårt att få i sig tillräckligt med näring genom maten och det förebygger brist då tex D-vitamin kan vara viktigt för vissa personer. Nackdelarna är att de finns risk för överdosering (för mycket kan vara skadligt) och kosttillskott innehåller inte alla näringsämnen som finns i vanlig mat.
Stärkelse/kolhydrater är den viktigaste energikällan. Stärkelse finns i tex gryn, mjöl, pasta, potatis och ris. Det lagras i kroppen som glykogen i levern och musklerna, de bryts sedan ner till glukos och ger energi.
Kostfibrer hjälper till med matsmältning och tarmfunktion. Finns i frukt, grönsaker och grovt bröd.
Finns i glass, godis, kaffebröd, läsk och saft. Det gör att blodsockerkurvan är ojämn och man blir trött snabbt efter man har ätit de.
Långsamma kolhydrater gör att blodsockerhalten blir jämnare och energin varar längre, finns i stärkelse och kostfibrer. Snabba kolhydrater ger en snabb och kortvarig ökning av blodsockerhalten, man blir trött snabbare och presterar sämre, finns i socker.
Fett är en energikälla, produktion av hormoner. Fett ger skydd åt våra inre organ och skyddar kroppen vid värmeförluster. Vegetabiliskt fett är tex olivolja, rapsolja och solrosolja. Animaliskt fett är tex smör, grädde och kött.
Mättande fettsyror finns i charkprodukter och mejeriprodukter, dem höjer det onda kolesterolet och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Enkelomättade finns i nötter, rapsolja och olivolja och påverkar kolesterolet åt det positiva hållet.
Fleromättade finns i fet fisk, frön, skaldjur, vegetabiliska oljor och livsmedel. Dem höjer det goda kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Vi bör äta protein för de bygger upp, reparerar och underhåller celler. Protein är bra för muskelvävnaden, immunförsvaret, blodproteiner, enzymer och hormoner. Protein är en reservenergikälla. Protein är en reservenergikälla som bränns när kolhydrater och fetter har förbränts. Vegetabiliskt protein finns i sojabönor, sojafärs, linser, ärtor, nötter, frön, Quorn, tofu, spannmålsprodukter. Animaliskt protein finns i fisk, kyckling, kött, ost ägg.
Fluor, fosfor, jod, järn, kalcium, kalium, kobolt, koppar, magnesium, natrium, selen, svavel och zink. Man ska äta mineraler för att de styr kroppens inre processer, uppbyggnad och funktion. Järn och kalcium är extra viktigt för idrottare.
Fettlösliga- A, D, E, K
Vattenlösliga- B, C
Vitaminer är livsnödvändiga, de styr kemiska processer i kroppen. Underskott ger sämre fysisk arbetsförmåga. Vitamin källor är frukt, grönsaker, spannmål.
En vegan äter enbart vegetabiliska livsmedel. En laktovegetarian äter vegetabiliska livsmedel och mjölkprodukter.
Man ska dricka 2–4 liter vätska om dagen, vatten är den bästa drycken.
Vätska ökar prestationsförmågan, reglerar kroppstemperaturen, transporterar näringsämnen och slaggprodukter, förebygger vätskebrist. Vätskebrist leder till minskad blodvolym, muskelkramp, sömnproblem och illamående.
Man ska äta före och efter ett träningspass. Om du tränar flera timmar bör du äta under träningen.
Tiden, temperaturen och hur aktiv man är avgör hur mycket vätska du behöver. Längre än 1 timme bör vätska tillföras.
