idrott kost
Redogör för vad det är som styr våra kostvanor.
Kostvanorna beror på hälsa och prestationsförmåga. Tex allergi, ekonomi, religion och dieter.
Förklara vad basalomsättning innebär.
Hur mycket energi kroppen gör av med i viloläge.
Beskriv vad energiomsättning innebär.
Hur mycket energi kroppen gör av med i rörelse.
Redogör för vad det är som styr vårt energibehov.
Genetiskt arv, längd, vikt, kön, ålder, fysiskt arbete.
Förklara vad energibrist kan leda till.
Man blir lättare sjuk, trött och hängig.
Redogör för vilka delar kostcirkeln består av.
1. Frukt, bär
2. Grönsaker
3. Potatis, rotfrukter
4. Bröd, mjöl, gryn
5. Matfett
6. Mjölk, mjölkprodukter
7. Kött, fisk, ägg
Ange vilka näringsämnen vi bör äta.
Kolhydrater, fett, protein, mineraler, vitaminer.
Beskriv fördelar och nackdelar med kosttillskott.
Fördelarna är att de hjälper personer som har svårt att få i sig tillräckligt med näring genom maten och det förebygger brist då tex D-vitamin kan vara viktigt för vissa personer. Nackdelarna är att de finns risk för överdosering (för mycket kan vara skadligt) och kosttillskott innehåller inte alla näringsämnen som finns i vanlig mat.
Förklara varför vi bör äta stärkelse, i vilka livsmedel det finns och hur det lagras i kroppen.
Stärkelse/kolhydrater är den viktigaste energikällan. Stärkelse finns i tex gryn, mjöl, pasta, potatis och ris. Det lagras i kroppen som glykogen i levern och musklerna, de bryts sedan ner till glukos och ger energi.
Beskriv varför vi bör äta kostfibrer och i vilka livsmedel det finns.
Kostfibrer hjälper till med matsmältning och tarmfunktion. Finns i frukt, grönsaker och grovt bröd.
Ange i vilka livsmedel det finns mycket socker och varför det inte är bra för blodsockret.
Finns i glass, godis, kaffebröd, läsk och saft. Det gör att blodsockerkurvan är ojämn och man blir trött snabbt efter man har ätit de.
Beskriv skillnaden mellan långsamma och snabba kolhydrater.
Långsamma kolhydrater gör att blodsockerhalten blir jämnare och energin varar längre, finns i stärkelse och kostfibrer. Snabba kolhydrater ger en snabb och kortvarig ökning av blodsockerhalten, man blir trött snabbare och presterar sämre, finns i socker.
Förklara varför vi bör äta fett samt ge exempel på vegetabiliskt och animaliskt fett.
Fett är en energikälla, produktion av hormoner. Fett ger skydd åt våra inre organ och skyddar kroppen vid värmeförluster. Vegetabiliskt fett är tex olivolja, rapsolja och solrosolja. Animaliskt fett är tex smör, grädde och kött.
Ange vilka tre fettsyror som finns, i vilka livsmedel vi finner dem och vilken påverkan de har på vår hälsa.
Mättande fettsyror finns i charkprodukter och mejeriprodukter, dem höjer det onda kolesterolet och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Enkelomättade finns i nötter, rapsolja och olivolja och påverkar kolesterolet åt det positiva hållet.
Fleromättade finns i fet fisk, frön, skaldjur, vegetabiliska oljor och livsmedel. Dem höjer det goda kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Beskriv varför vi bör äta protein samt i vilka vegetabiliska och animaliska livsmedel det finns.
Vi bör äta protein för de bygger upp, reparerar och underhåller celler. Protein är bra för muskelvävnaden, immunförsvaret, blodproteiner, enzymer och hormoner. Protein är en reservenergikälla. Protein är en reservenergikälla som bränns när kolhydrater och fetter har förbränts. Vegetabiliskt protein finns i sojabönor, sojafärs, linser, ärtor, nötter, frön, Quorn, tofu, spannmålsprodukter. Animaliskt protein finns i fisk, kyckling, kött, ost ägg.
Ge exempel på olika mineraler och varför det är viktigt att vi får i oss dem.
Fluor, fosfor, jod, järn, kalcium, kalium, kobolt, koppar, magnesium, natrium, selen, svavel och zink. Man ska äta mineraler för att de styr kroppens inre processer, uppbyggnad och funktion. Järn och kalcium är extra viktigt för idrottare.
Ange vilka vitaminer som är fettlösliga och vattenlösliga samt ge exempel på varför vi bör få i oss dem
Fettlösliga- A, D, E, K
Vattenlösliga- B, C
Vitaminer är livsnödvändiga, de styr kemiska processer i kroppen. Underskott ger sämre fysisk arbetsförmåga. Vitamin källor är frukt, grönsaker, spannmål.
Beskriv vad en vegan respektive laktovegetarian äter.
En vegan äter enbart vegetabiliska livsmedel. En laktovegetarian äter vegetabiliska livsmedel och mjölkprodukter.
Ange hur mycket vätska vi behöver tillföra varje dag och vad som är lämpligast att dricka.
Man ska dricka 2–4 liter vätska om dagen, vatten är den bästa drycken.
Förklara varför det är viktigt att vi får i oss vätska.
Vätska ökar prestationsförmågan, reglerar kroppstemperaturen, transporterar näringsämnen och slaggprodukter, förebygger vätskebrist. Vätskebrist leder till minskad blodvolym, muskelkramp, sömnproblem och illamående.
Redogör för hur du bör äta när du tränar.
Man ska äta före och efter ett träningspass. Om du tränar flera timmar bör du äta under träningen.
Beskriv vad det är som avgör om vi behöver vätska när vi tränar.
Tiden, temperaturen och hur aktiv man är avgör hur mycket vätska du behöver. Längre än 1 timme bör vätska tillföras.