Utilisateur
Protoner - positivt laddade (+)
Neutroner - oladdade/neutrala (=)
Elektroner - negativt laddade (-)
- Protoner
- Neutroner
Antalet protoner i atomens kärna
Elektronerna i det yttersta skalet
Ca 100
Till höger (med undantag för väte som finns i grupp 1)
De har samma antal valenselektroner
Grupp 3 - 12 (övergångsmetaller) är tunga metaller med höga smält- och kokpunkter. De är hårda ned hög hållfasthet och goda mekaniska egenskaper. Det beror på de starka bindningarna mellan atomerna.
Övergångsmetaller används för att tillverka bilar, båtar, flygplan, byggnadskonstruktioner osv. De används praktiskt taget överallt.
Flour (F)
Klor (Cl)
Brom (Br)
Jod (I)
Astat (At)
(De har 7 valenselektroner)
Alla har en blank yta
Alla leder värme
Alla leder elektrisk ström
De flesta är tunga och hårda
De flesta kan formas utan att gå av
De flesta har höga smältpunkter
Näst efter silver är koppar den metall som leder elektrisk ström bäst. Men eftersom koppar är billigare än silver, så används koppar i kablar och andra elektriska ledningar.
Processen för att framställa järn ur järnmalm sker i en masugn. I masugnen blandas först järnmalmen med kol och kalksten. Sedan värms blandningen till ca 1 800 *C, samtidigt som varmluft blåses in i ugnen. Kolet reagerar då med syret i varmluften och de bildas koloxid.
Om kolhalten i järnet är mellan 0,1 - 2% kallas det stål.
En Jon är en partikel (en atom eller molekyl) som har elektrisk laddning
Joner bildas när en atom tar upp eller lämnar ifrån sig elektroner.
Om atomen lämnar ifrån sig elektroner blir den positivt laddad.
Om atomen tar upp elektroner blir den negativt laddad.
Cl- kloridion, en negativ laddning (1-)
O2 oxiidjon, två negativa laddningar (2-)
Li+ litiumjon, en positiv laddning (1+)
Mg+ magnesiumjon, två positiva laddningar (2+)
Jonbindning
Ädelgasstruktur innebär att atomen är så stabil at den inte reagerar med andra ämnen. Genom att lämna eller ta upp elektroner kan alla atomerna få ädelgasstruktur.
Na+ + Cl- —> NaCl
Natrium lämnar ifrån sig en elektron och bli en positiv jon (Na+)
Klor tar upp denna elektron och blir en negativ jon (Cl-)
Eftersom positiva och negativa laddningar dras till varandra binds jonerna ihop och bildar natriumklorid (NaCl), alltså vanligt koksalt.
Det är lika många protoner som elektroner
Deuterium är en sorts väte med en extra neutron. Det är inte radioaktivt.
Tritium är också en sorts väte, men har två extra neutroner och är radioaktivt.
Atommassaenheten (ibland kallat u)
Atoner är extremt små, så deras massor blir opraktiska att skriva i gran eller kilogram. Därför använder man en särskild, mycket liten enhet som är anoassad för atomer.
Litium (Li) har en atommassa på ca 6,9 u
Guld (Au) har en atommassa på ca 197 u
Samma antal elektronskal hos all ämnen i perioden
Ökade antal protoner och elektroner från vänster till höger
Ytterelektronerna ökar, vilket gör att ämnenas kemiska egenskaper förändras
Ja, det kan finnas två olika grundämnen med samma masstal.
Masstalet är summan av protoner + neutroner i atomkärnan. Två olika grundämnen har alltid olika antal protoner, men de kan ändå få samma masstal om de har olika antal neutroner.
Atomen av natrium är större än natriumjonen (Na+)
När natrium bildar en jon lämnar den ifrån sig en elektron. Då försvinner det yttersta elektronskalet, vilket gör att jonen blir mindre än atomen.
L-skalet kan innehålla maximalt 8 elektroner
Positivt laddad partikel som finns i atomkärnan
Oladdad partikel som finns i atomkärnan
Negativt laddad partikel som rör sig runt den positiva atomkärnan
Atomnummer är lika med antalet protoner i kärnan.
Elektron i det yttersta skalet. Vid kemiska reaktioner är det mest valenselektronerna som är inblandade.
En sorts tabell där alla grundämnen har sin bestämda plats, beroende på atomnummer, antalet elektronskal och antalet valenselekteoner.
Atomerna i en period har lika många elektronskal. Ordnat horisontellt.
Atomerna i en grupp har lika många valenselekroner. Ordnat longitudinellt.
Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron och bildar därför joner med en plusladdning.
Grundämnena i grupp 17. Saknar en valenselektron för att få fullt skal, och bildar dörför joner med en minusladdning.
Har fullt ytterska elektronskal. Därför reagerar den inte med andra ämnen.
Den bindning som håller samman jonerna i en jonförening.
Elektronparbindning mellan atomer som delar på elektronpar
Bindningen mellan metallatomer. Atomerna "delar" samtliga vakenselektroner, som bildar ett gemensamt "elektronmoln".
Enhet för massan av mycket små partiklar. Enligt definitionen är massan av en kol-12-atom 12 U. En proton och en neutron har båda massan 1 u.
Varianter av ett grundämne. Antalet protoner är samma men antalet neutroner i atomkärnan är olika. Ett grundämne kan ha flera isotoper och de kan både vara stabila och radioaktiva.
Ett bestämt antal atomer, närmare bestämt 6 x 10 (upphöjt till 23) st. 1 mol kolatomer väger 12 g. 1 mol väteatomer väger 1 g.
