Tsunamier uppstår oftast vid kraftig jordbävningar längs plattgränser under havsbotten. När en oceanisk platta pressas ned under en annan sker en plötsligt vertikal förskjutning. Det är denna snabba rörelsen som startar tsunamin.
Den energi frigörs vid jordbävningen överförs direkt till hela vattenmassan ovanför. Till skillnad från vanliga vågor påverkas vattnet från ytan ända ner till botten. Detta gör att tsunamier kan bära enorma mängder energi över långa avstånd.
I djuphavet är tsunamivågor ofta bara någon meter höga och svåra att upptäcka. Däremot kan de färdas i hastigheter på upp till 700 km/h. På öppet hav märks de därför knappt av fartyg.
När tsunamin närmar sig kusten minskar vattendjupet och vågen bromsas upp. Energin pressas då uppår, vilket gör att våghöjden kan öka till tiotals meter. Detta gör tsunami extrema farlig för kustområden
Tsunamin slår in över land som kraftiga vattenmassor snarare än en enskild våg. Hus, fordon, och människor kan svepas med flera km inåt land. Ofta följs den först vågen av flera lika farliga vågor.
Tsunamier kan slå ut hela samhällen genom att förstöra vägar, sjukhus, och elförsörjningar. Många människor blir hemlösa och tillgången till rent vatten kan försvinna. Detta kan leda till sjukdomar och långvariga ekonomiska problem.
Tidiga varningssystem kan registera jordbävningar och snabbt varna kustbefolkningen. Evakulering till högre mark är den viktigaste åtgärden för att rädda liv. Regelbundna övningar gör att människor reagerar snabbare vid fara
Tsunamier orsakar ofta mycket stora ekonomiska skador, ibland på hundratals miljader kr. Till exempel kostade tsunamin i Indiska oceanen 2004 samhället över 100 miljader dollar i skador. De områden som drabbas mest ligger runt Stilla havet eldring, där många plattgränser och tätt befolkade kuster finns
