Kemi 1
kemi
vetenskapen om ämnen & deras egenskaper
materia
allt som är "något"
partiklar
små byggstenar (atomer, joner, molekyler osv) som materia består av
aggregationstillståns
hur partiklar i ett ämne är ordnade (s, l eller g)
fasövergångar
övergångar mellan aggregationstillstånden
energiomsättning
energi som tas upp eller avges när ett ämne byter fas
rena ämnen
består av ett ämne med konstanta egenskaper
blandningar
består av flera ämnen
homogen blandning
ämnena är jämnt fördelade & inte enskilt synliga
heterogen blandning
man kan se de olika ämnena
separationsmetod
sätt att skilja ämnen i en blandning
karaktäristisk egenskap
egenskap som utmärker ett ämne
kemisk förening
ämne som består av flera grundämnen i en kemisk bindning
kemisk reaktion
en/fler nya ämnen bildas från andra ämnen
reaktant
utgångsämnet
produkt
resultat ämnet
naturvetenskap
ett arbetssätt för att förstå världen genom systematiska observationer, experiment och teoribildning
subjektiv kunskap
bygger på åsikter och upplevelser
objektiv kunskap
är mätbar och oberoende av individ
modell
förenklad beskrivning av verkligheten som hjälper oss att förstå och förklara fenomen
hypotes
ett antagande om hur något fungerar, som kan testas
teori
en väl underbyggd förklaring som stämmer med många observationer och experiment
experiment
en kontrollerad undersökning för att testa en hypotes
felkälla
något som kan ha påverkat resultatet, så det blir missvisande
dokumentation & laborationsrapport
anteckningar och rapporter som gör resultaten möjliga att följa och upprepa
atom
den minsta byggstenen i ett ämne, består av kärna och elektroner
proton
positivt laddad partikel i atomens kärna
neutron
oladdad partikel i atomkärnan
elektron
negativ partikel som rör sig runt kärnan
elektronskal
områden där elektroner rör sig, med bestämt maxantal elektroner
valenselektron
elektron i det yttersta skalet, viktig för kemiska reaktioner
ädelgasstruktur
ett stabild tillstånd med fullt yttersta skal
atomnummer
antal protoner i kärnan; visar vilket grundämne det är
masstal
antal protoner + neutroner; anger atomens ungefärliga vikt
isotop
en variant av ett grundämne med olika antal neutroner
bohrs atommodell
modell där elektroner rör sig i bestämda banor
modern atommodell
beskriver elektroner som sannolikhetsmoln
periodiskt system
tabell där grundämnen är sorterade efter egenskaper
grupp
lodrät kolumn, ämnen i samma geupp har lika många valenselektroner
period
vågrät rad, visar antal elektronskal i atomen
valenselektroner
elektroner i ytterska skalet
ädelgasstruktur
stabil elektronfördelning med fullt ytterska skal
jon
en atom som har lämnat ifrån sig eller tagit upp elektroner och därmed fått en elektrisk laddning
atomjon
en jon som består av en enda atom, till exempel Na+ eller Cl-
sammansatt jon
en jon som består av flera atomer som sitter ihop, till exempel NO3- eller SO42-
formelenhet
den minsta enheten av ett ämne som visar förlållandet mellan jonerna i en förening, som NaCl
kristallstruktur
hur jonerna är ordnade i ett fast ämne, till exempel i ett salt
kovalent bindning
en bindning där två atomer delar ett eller flera elektronpar
elektronparbindning
kovalent bindning
ädelgasstruktur
ett stabilt tillstånd där en atom har ett fullt yttersta elektronskal
molekyl
en grupp atomer som sitter ihop med kovalenta bindningar
enkelbindning
när ett elektronpar delas
dubbel/trippelbindning
när två eller tre elektronpar delas
Kalottmodell, elektronformel, streckformel
olika sätt att rita molekyler
polär kovalent bindning
en bindning där elektronerna är ojämnt fördelade mellan två atomer
elektronegativitet
ett mått på hur starkt en atom drar till sig elektroner
dipol
en molekyl med en positiv och en negativ ände
Partiell laddning (δ+ och δ-)
liten laddningsförskjutning i en molekyl
dipol-dipolbindning
attraktion mellan positiva och negativa ändar i olika dipolmolekyler
vätebindning
extra stark dipol-dipolbindning mellan väte och flour, syre eller kväve
jon-dipolbindning
bindning mellan en jon och en polär molekyl som vatten
van der Waalsbindning
svag tillfällig kraft mellan opolära molekyler eller atomer
hydratisering
när vattenmolekyler omger joner i lösning
löslighet
förmågan hos ett ämne att lösa sig i ett annat
smältpunkt/kokpunkt
temperaturer då ett ämne övergår från fast till flytande eller från flytande till gas
intermolekykär bindning
bindning mellan molekyler (inte inom dem)
polär/opolär
om laddningarna i en molekyl är ojämnt (polär) eller jämnt (opolär) fördelade
tensid
ämne som har en polär och en opolär del och kan binda till både vatten och fett
kromatografi
en metod för att separera ämnen i en blandning
metallbindning
en typ av bindning där elektroner rör sig fritt mellan metallatomer
delokaliserade elektroner
elektroner som inte tillhör en viss atom utan rör sig fritt i hela metallstrukturen
metallkristall
strukturen i en metall där atomerna ligger ordnat i lager
formbarhet
att ett material kan böjas utan att gå sönder
smältpunkt
den temperatur då ett ämne går från fast till flytande
atommassa
massan hos en enskild atom, anges i enheten u. Hittas i det periodiska systemet
unit (u)
enhet för atomernas massa. 1 u = 1,6605 • 10^-27 kg.
formelmassa
summan av atomernas massor i en kemisk formel
formelenhet
den minsta enheten i ett ämne, t.ex. NaCl
kristallvatten
vattenmolekyler som sitter bundna till joner i ett salt
mol
ett sätt att räkna väldigt många partiklar, som atomer eller molekyler
1 mol = 6,022 • 10^23 partiklar
molmassa (M)
hur mycket 1 mol av ett ämne väger, mäts i gram per mol (g/mol)
substansmängd (n)
hur många mol av ett ämne man har
massa (m)
hur mycket ett ämne väger i gram
halt
hur mycket av ett ämne det finns i en lösning
masshalt
andelen löst ämne i en lösning uttryckt i procent av den totala massan
volymhalt
andelen löst ämne i en lösning uttryckt i procent av den totala volymen
mättad lösning
en lösning där inget mer av det lösta ämnet får plats, det lägger sig på botten
koncentration (c)
hur mycket ämne det finns per volymenhet lösning, ofta mol per kvdm
substansmängd (n)
hur många mol av ett ämne som finns i lösningen
volym (V)
hur mycket lösningsmedel som används, oftast i kvdm
masshalt
hur stor andel av lösningen som består av ett visst ämne, uttrycks i procent (%)
reaktanter
ämnen som reagerar i en kemisk reaktion
produkt
ämnen som bildas i en kemisk reaktion
reaktionsformel
en kemisk beskrivning av vad som händer i en reaktion
koefficient
tal som placeras framför ett ämne i en formel för att visa hur många enheter som deltar
aggregationstillstånd
anger i vilken fas ämnet är i; (s, l, g, aq)
substansmängd (n)
mäts i mol. Anger hur många partiklar (atomer, molekyler, formelenheter) som finns
substansmängdsförhållande
förhållandet mellan antalet mol av olika ämnen enligt reaktionsformeln
begränsande ämne
det ämne som tar slut först i en reaktion och därmed avgör hur mycket produkt som kan bildas
teoretiskt byte
den mängd produkt som kan bildas om reaktionen sker fullständigt enligt formeln