Utilisateur
Pengar som staten eller kommunen ger till individer eller verksamhet för att stödja ekonomin eller en viss aktivitet. Exempel är barnbidrag,studiebidrag och bostadsbidrag
Ett ekonomiskt system där både staten och privata företag styr ekonomin, med en mix av planekonomi och marknadsekonomi.
En modell där familjen och frivilliga organisationer tar stort ansvar för välfärden, medan staten ger stöd när familjen inte kan.
En modell där staten endast hjälper de mest behövande, medan individer själva ansvarar för sin välfärd genom privata lösningar.
En modell där staten tar huvudansvaret för välfärden och erbjuder stöd till alla medborgare, finansierat genom höga skatter.
Mängden av en vara eller tjänst som konsumenter vill köpa till ett visst pris.
Effekter av en aktivitet som påverkar andra, utan att dessa effekter syns i priset på varan eller tjänsten. En negativ externalitet kan vara utsläpp av växthusgaser vid produktion av varor.
Den del av ekonomin som hanterar pengar, lån banker och investeringar.
Ett system där företag och resurser ägs privat, och vinsten styr ekonomin genom fri konkurrens.
Ett ekonomiskt system där priser och produktion styrs av utbud och efterfrågan på en fri marknad.
Den del av ekonomin som drivs av staten, kommunen eller regionen, t.ex. sjukvård, skola och polis.
Välfärdstjänster som staten eller kommunen erbjuder, som sjukvård och pensioner, finansierade av skatter.
Ett system där staten styr ekonomin genom att bestämma vad som ska produceras, i vilka mängder och vilket pris.
Välfärdstjänster som erbjuds av privata företag, som privata skolor eller sjukförsäkringar.
Någon som tillverkar en vara eller tjänst, exempelvis ett företag.
Mängden av en vara eller tjänst som företag är villiga att sälja till ett visst pris
System som hjälper människor med t.ex. sjukvård, skola, pension och bidrag för att skapa trygghet i samhället.
Ett samhälle där staten, marknaden och ibland familjen ser till att invånarnas grundläggande behov som utbildning och vård tillgodoses.
Välfärdssamhälle är när staten försöker bygga ett samhälle med olika trygghetssystem som ger stöd till människor.
Ekonomisk trygghet (t.ex. bidrag)
Social trygghet (t.ex. utbildning)
Hälsa (t.ex. sjukhus)
Skatten betalar för välfärden.
Generella bidrag: Bidrag som delas ut generellt till alla som har rätt till den.
Sökbara bidrag: Bidrag som måste sökas och som ofta ges beroende på vilken inkomst den sökande har.
Barnbidrag: är en fast summa pengar som vårdnadshavaren får, fram till att barnet har fyllt 16 år.
Studiebidrag: finns den för den som studerar, högskola gymnasiet eller universitet.
Även den som blir sjuk får stöd av samhället. När man blir sjukskriven och inte kan jobba, utbetalas från och med andra sjukdagen ersättning från arbetsgivaren. Den första dagen man är sjukskriven ges ingen ersättning det kallas för karensdagen.
Skatterna gör så att vi inte behöver betala så mycket för sjukvård själva. Vi betalar patientavgift (100-300kr) om man uppsöker vård ofta, kan man få frikort det betyder att man inte behöver betala patientavgift. Subventionerade mediciner= staten betalar delar av medicinen.
Försörjningsstöd (Socialbidrag)
Samhällsekonomi är hur man fördelar samhällets fördelas.
Pengar är en symbol för arbete. Den som arbetar får pengar i utbyte.
Skatterna är viktiga för samhället för det används för skolor, vård, kollektivtrafik
Hushåll, företagen, offentliga sektorn, finanssektorn.
Hushållen förser företagen med arbetskraft och konsumerar deras varor och tjänster. Medan företagen betalar ut löner till hushållen och erbjuder dem varor och tjänster. Hushållen och företagen är därför själva hjärtat i ekonomin
Hushåll får pengar genom lön den offentliga sektorn får pengar genom skatt från företag och hushåll då köps fler varor (bra för företagen), mer skatt betalas bra för offentlig sektor, man har råd att betala av lån bra för finanssektorn.
Prisbildning hänger ihop med utbud, det vill säga hur stor tillgången är på varan eller tjänster.
Efterfrågan hög, vilket leder till högre priser.
priset ökar
Priset sänks.
Den punkt där priset är mitt emellan företagens och konsumenternas önskan, och där utbudet är helt rätt balanserat, kallad för jämviktspris.
När produktens handling ger en negativ effekt t.ex. sökning.
En liten del av pengarna går till skatten.
Efterfrågan minskas.
Samhällsekonomi handlar om hur samhällets resurser ska användas
Arbetskraft, kunskap, naturresurser, råvaror
Planekonomi och Marknadsekonomi blandekonomi
vem som fattar besluten är företagen
Kommunistiska länder
Politiker/ Staten
De kan råka ut för brist på varor
inte lägga sig i
Utbud och efterfrågan
Jämviktspriset
Blandekonomier som lutar åt marknadsekonomier
Utan lagar hamnar makt hos de som redan är starka
När det finns få företag på en marknad
En blandning mellan planekonomi och marknadsekonomi
Ett land där socialtjänsten tar ansvar för t.ex. skola och sjukvård.
Hushåll
Efterfrågor varor + tjänster bidrar med dn arbetskraft betalar skatt, tar lån.
Producerar varor och tjänster och ger oss jobb, betalar skatt
Ger oss samhällsservice och bidrag
Sköter, utlån och inlån
Bruttonationalprodukt = ett mått på storleken på ett landsekonomi.