Utilisateur
Skickar signaler från sinnesorganen till CNS. SKickar signaler från CNS till skelletmusklerna.
Hör till perifiera nervsystemet, är viljestyrt
Delas in i tre underkatergorier. Är ej viljestyrt.
Sympatiska-aktiveras vid stress eller fara
Parasympatiska-aktivt under vila och återhämtning
Enteriska nervsystemet-styr matspjälningens funktioner
Anteograd transport, transporteras av proteinet kinsenier
Retrograd transport, transporteras med hjälp av dyein.
En oligodendrocyt är en typ av gliacell som producerar myelin i centrala nervsystemet.
En astrocyt är en typ av gliacell i CNS som bildar stöd. Den valigaste gliacellen i cns. Deltar i näringsförsörjning och kan sägas utgöra en länk mellan blodbanan och neuronen. Deras utskott bidrar till blidandet av blodhjärnbarriären.
Blod hjärnbarriären är en struktur som gör att ämnen inte kan komma in i centrala nervsystemet och nå hjärnan. På så sätt skyddas hjärnan från skadliga ämnen.
Detta åtstakoms genom att endotelcellersitter väldigt tight sammanfogade i ryggmärgen och hjärnans kapillärer.
En immuncell, käkar upp virus, bakterier eller andra döda celler.
Överför informartion genom ellektriska eller kemiska signaler, aktionstpotential för elektriska och neurotransmittorer för kemiska.
Sensoriska nervceller, för information från pns till CNS
Motoriska nervceller, skickar signaler från CNS till PNS. Ex signal om att vi ska röra en muskel.
En koppling mellan afferenta och efferenta neuron.
Den grå hjärnsubstansen innehåller nervcellskroppar, dendriter, omyeliniserade axon, gliaceller och synapser. Den är ansvarig för informationsbearbetning och signalöverföring i hjärnan och ryggmärgen.
Den vita hjärnsubstansen innehåller myeliniserade axon som kopplar samman olika delar av nervsystemet och möjliggör snabb signalöverföring. Den innehåller även gliaceller, såsom oligodendrocyter, som producerar myelin.
se bild
se bild
Utskott från cellkroppen, tar emot signaler från andra celler och leder dessa in till cellkroppen
Det långa smala utskottet från cellkroppen. Kan vara antingen omyoliniserat eller myoliniserat. Skickar elektriska signaler
Kontaktpunkten mellan två nervceller, eller mellan en nervcell och målcell.
Scwanska celler.
En nervvtråd är en liten tråd av en nervbunt. En nervbunt består av massvis av nervtrådar. En nerv består i sin tur av massvis med nervbuntar.
Samma sak som mebranpotential i en vilande cell. Elektriska potentialen över membranet är typiskt -70 mv. Beror främst på jonskillnad mellan cellens ut och insida. 3 Natrium pumpas ut, 2 kalium in
Den membrapotential som behöver uppnås för att utlösa en aktionspotential. Ofta - 55 mv. Uppnås genom att en nervcell får en tillräcklig stimulering, vilket öppnar jonkanaler
Snabba tillfälliga förändringen i membranpotential som gör att en nervsignal kan färdas längs axonet. Delas in i olika faser
Den fasen när det blir mer plusladdat inne i cellen under aktionspotentialen. Brukar ligga på +30 mv
En skillnad av fördeling av joner över ett membran
Natrium framförallt, men även klorid
Framförallt Kalium
Genomsläppligheten över ett membran för olika joner. Bidar till att skapa membranpotentialen.
Bildas genom att ämnen går över membranet med diffusion. Olika laddningsgradientet attraherar varandra.
Då ämnen vill jämna ut koncentrationsskillnaden går ämnen över cellmembranet med hjälp av diffusion. Då skapas en koncentrationsgradient eftersom laddade partiklar (joner) går över membranet. Då skapas en elektriskt grandient som drar tillbaka positivt laddade partiklar. Jämnviktspotentialen både den elektriska graidenten och kemiska är "nöjda" och därmed gör att både elektriska och kemiska är nöjda, vilket stoppar nettorörelsen av joner.
Olika joner har olika jämnviktspotential.
Spänningsstyrda natrium kanaler öppnas och natrium joner flödar in i cellen.
Spänningsstyrda K+ kanaler öppnas och Kalium flödar ut ur cellen, cellen går då från positivt laddad till att återigen bli negativ, dvs cellen repolariserar sig.
Efter en aktionspotential håller kaliumkanalerna öppna längre än natriumkanalerna, det gör att cellen vänder på -90 mv.
Den period som sker under en aktionspotential, under den perioden KAN INTE en ny aktionspotential utlösas. Varar under depolarisation och repolarisation.
En ny aktionspotential kan potentiellt utlösas, men krävs starkare stimuli än vanligt. Sker under hyperpolarisationen.
Lokalbedövningsmedel blockerar spänningskäsnliga natrium kanaler vilket gör att aktionspotential inte kan utlösas, därmed går inte signalen upp till hjärnan
Axonhilocken
Elektrisk
(Gap junctions)
Kemisk
Signalöverföringen sker snabbt med hjälp av joner via Gap juctions. Används vid tidskritiskt information, dvs ex reflxer osv. Receptorn är också jonkanalkopplad, därmed sker en direkt förändring i membranpotential och en snabb respons.
Signalöverföringen sker indirekt via neurotransmittorer, sker långsammare än elektriska synapsen. Är den vanligaste typen av synaps. Receptorn är G-proteinkopplad och hastigheten på svaret är långsamt.
Nervcellskropp i pns
Det är nervcellskroppar i centrala nervsystemet.
Kemiska ämnen som frisätts av ett presynaptiskt neuron (nervcellen som skickar signalen) i synapsklyftan och påverkar ett postsynaptiskt neuron (nervcellen som tar emot signalen) direkt genom att binda till specifika receptorer.
Funktionen blir en snabb överföringen mellan nervcellerna genom att skapa en aktionspotential.
Är kemiska ämnen som påverkar FLERA nervceller och förändrar deras respons till neurotransmittorer.
Reglerar och förändrar aktiviteten hos nervceller snarare än att direkt skapa en aktionspotential, ger en mer långvarig effekt. Verkar ofta genom volymtransmission, dvs signalen sprids via extracellulärvätskan och påverkar således flera nervceller.
En process där signaler “hoppar” mellan noderna på myeliniserade axoner. Eftersom myelinet isolerar axonet, kan signalen inte passera där utan depolariseras bara vid noderna där det finns natriumkanaler. Detta gör att signalen fortleds snabbare och effektivare, vilket sparar energi och ökar hastigheten på nervimpulser.
Neurotransmittor:
Snabb och direkt signalöverföring vid synapser.
Frisätts i synapsklyftan och binder till specifika receptorer på postsynapsen.
Kortvarig effekt (millisekunder till sekunder).
Exempel: Glutamat, GABA, acetylkolin.
Neuromodulator:
Påverkar hur nervceller reagerar på andra signaler.
Har mer långvariga, breda och ofta diffusa effekter (sekunder till minuter eller längre).
Kan frisättas över större områden och påverka flera synapser.
Som neurotransmittor verkar den lokalt i synapser för att direkt påverka nervsignaleringen.
Som neuromodulator påverkar dopamin bredare områden i hjärnan och påverkar känsligheten för andra signaler, ex belöningssyetemet
Som transmittorer verkar dopamin genom att sätta igång belöningssystemet och få oss att känna välbehag, exempelvis när vi tränar eller äter något gott.
Som modlatorer påverkar det på längre sikt. Till exempel reglerar känslighet vilket kan leda till beroenden.
Glutamat verkar som både neurotransmittor och neuromodulator i nervsystemet. Som neurotransmittor gör glutamat det mer sannolikt att en nervsignal går fram genom att hjälpa till att orsaka en aktionspotential. Det gör detta genom att binda till receptorer på mottagarcellen, vilket leder till att joner flödar in och cellen depolariseras. Detta ökar chansen för att en signal skickas vidare.
Som neuromodulator hjälper glutamat till att öka känsligheten hos receptorerna, vilket gör det lättare för nervsystemet att svara på signaler. Detta gör att cellerna blir mer anpassningsbara och hjälper till vid inlärning genom att stärka kopplingarna mellan nervceller, så att vi kan lära oss och minnas bättre.
Som transmittor bidrar det till att minska risken för att aktionspotential ska utlösas genom att släppa in kloridjoner i cellen och därmed göra den mer negativ. På så sätt hämmar den signalen, ex smärtsignaler.
Glyocin kan också påveka som neuromodulator genom att ha en hämmande effekt på andra neurotransmittorer och därmed förhindra att effekterna av en neurotransmittor blir för kraftiga.
Som neurotransmittor: GABA hämmar nervceller genom att orsaka hyperpolarisation, vilket gör att cellerna blir mindre benägna att skicka signaler.
Som neuromodulator: GABA hjälper till att reglera känsligheten hos nervceller och påverkar långsiktiga förändringar i nervcellernas kommunikation och aktivitet.
Excitatoriska neurotransmittorer ökar sannolikheten för att en nervcell skickar vidare en signal genom att skapa en depolarisering.
Inhibitoriska neurotransmittorer minskar sannolikheten för att en nervcell skickar vidare en signal genom att skapa en hyperpolarisation.