Utilisateur
Ett slutet blodkärlssystem innebär att blodet hela tiden rör sig i blodkärl och aldrig lämnar dem. Ett dubbelt blodkärlssystem innebär att blodet passerar genom hjärtat två gånger under en cirkulationsrunda: en gång genom lilla kretsloppet (till lungorna) och en gång genom stora kretsloppet (till kroppens organ och vävnader).
Hemoglobin är ett protein i de röda blodkropparna som binder syre och underlättar syrets transport i kroppen. Det är även hemoglobinet som färgar blodet rött.
Blodomloppet reglerar kroppstemperaturen genom att styra mängden blod som passerar genom huden. Där kan blodet kylas ner.
Artärer har tjocka och elastiska väggar för att kunna tåla tryckvågorna som uppstår när blodet pumpas ut från hjärtat, särskilt från aortan.
Skelettmusklerna klämmer på venerna när de arbetar, vilket sätter blodet i rörelse. Klaffarna i venerna gör att blodet bara kan röra sig i en riktning – tillbaka till hjärtat.
Kapillärerna förgrenar sig till nätverk som når alla vävnader och organ. Här sker utbytet av syre, näringsämnen och avfall mellan blodet och kroppens celler.
De största venerna kallas hålvener.
Lungartärerna är de enda artärerna som transporterar syrefattigt blod, då de leder blodet från hjärtats högra kammare till lungorna för att syresättas.
Höger förmak tar emot syrefattigt blod från stora kretsloppet genom hålvenerna.
Stora kretsloppets funktion är att transportera syrerikt blod från hjärtat till kroppens alla organ och vävnader samt att föra tillbaka syrefattigt blod till hjärtat.
Det finns två typer av klaffar i hjärtat:
Segelklaffar som sitter mellan förmaken och kamrarna.
Fickklaffar som sitter mellan kamrarna och artärerna som ansluter till hjärtat.
Svar: Klaffarna ser till att blodet bara passerar i en riktning, vilket styr blodflödet åt rätt håll i hjärtat.
Svar: Ljudet ”dunk-dunk” kommer från att först segelklaffarna och sedan fickklaffarna slår igen.
Svar: Kranskärlen förser hjärtmuskeln med syre och näring, vilket är nödvändigt för att hjärtat ska kunna arbeta.
Svar: Sinusknutan är ett impulscentrum i höger förmaks tak som avger elektriska impulser som får hjärtat att slå med en regelbunden rytm.
Svar: Vid fysisk ansträngning eller stress ökar hjärtfrekvensen. Detta sker genom nervsignaler från hjärnan och hormoner som påverkar hjärtats rytm.
Svar: Vilopuls är antalet hjärtslag per minut när kroppen vilar. För en vuxen är den ca 70 slag per minut.
Svar: Regelbunden träning stärker hjärtat, vilket ökar slagvolymen (mängden blod som pumpas ut per hjärtslag). Det kan också sänka vilopulsen, vilket är vanligt hos vältränade personer.
Arbetstryck (systoliskt tryck): Det högsta blodtrycket som uppstår när hjärtat pumpar ut blod.
Vilotryck (diastoliskt tryck): Det lägsta trycket som uppstår när hjärtat slappnar av mellan hjärtslagen.
Svar: Högt blodtryck kan orsakas av flera faktorer, såsom ärftliga anlag, stress, övervikt, dålig kost, hög alkoholkonsumtion, rökning, brist på motion och hög konsumtion av koksalt.
Svar: Åderförfettning, eller ateroskleros, är när fett och kalcium lagras i blodkärlens väggar och gör dem trånga. Riskfaktorer inkluderar högt blodtryck, rökning, diabetes och en kost med mycket snabba kolhydrater.
”Ont kolesterol” kan fastna i kärlväggarna och bidra till inflammation och åderförfettning.
”Gott kolesterol” hjälper till att transportera bort överflödigt fett från blodkärlen.
Svar: Transfetter bildas vid industriell härdning av fett. De ökar mängden ”ont kolesterol” och minskar mängden ”gott kolesterol”, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Svar: Stroke är ett slaganfall som orsakas av:
Hjärnblödning: Ett blodkärl i hjärnan brister.
Hjärninfarkt: En blodpropp blockerar blodflödet till en del av hjärnan.
Svar: Levern lagrar energi, reglerar blodsockernivån och renar blodet från gifter som ammoniak och etanol. Den utsöndrar även ämnen till gallan som sedan lämnar kroppen med avföringen.
Svar: Vatten är ett universellt lösningsmedel där många ämnen kan lösas. När ämnen är lösta i vatten kan de spridas och transporteras effektivt genom cellmembranen via olika mekanismer, som diffusion och osmos.
Svar: Celler behöver vara omgivna av vatten för att lösta ämnen, som näringsämnen och syre, ska kunna transporteras in och ut ur cellen. Vatten är även viktigt för att upprätthålla cellens form och funktion.
Svar: Diffusion är en långsam process som endast fungerar effektivt över korta avstånd. I större djur skulle det ta för lång tid för ämnen att spridas till alla celler enbart genom diffusion, därför behövs ett effektivt transportsystem som blodomloppet.
Svar: Blodkärlssystemet leder blod som innehåller vatten och lösta ämnen som syre, koldioxid, hormoner och näringsämnen mellan olika kroppsdelar. Hjärtat pumpar blodet genom blodkärlen, vilket säkerställer snabb transport.
Öppet blodkärlssystem: Blodet töms från blodkärlen ut i vävnadsvätskan och återgår sedan till cirkulationen. Detta system är mindre effektivt och finns hos insekter och vissa andra smådjur.
Slutet blodkärlssystem: Blodet är alltid inneslutet i blodkärl och pumpas runt i kroppen. Detta system är mer effektivt och finns hos större och mer aktiva djur, som däggdjur och fåglar.
Svar: Insekter har ett öppet blodkärlssystem som är mindre effektivt för ämnestransport. För syretransport använder de istället ett separat system som kallas trakésystemet, där syre leds direkt till cellerna genom små rörliknande strukturer.
Svar: Trakésystemet möjliggör en snabb och direkt transport av syre till insekternas celler, vilket är nödvändigt för deras höga energibehov vid exempelvis flygning. Detta gör att de kan klara sig med ett mindre effektivt blodkärlssystem.
Svar: Ju större djuret är, desto längre avstånd måste ämnen transporteras. Därför behöver större djur ett mer effektivt, slutet blodkärlssystem som snabbt kan leverera syre och näring till alla celler i kroppen.
Svar: Hos vissa djur hjälper kroppens muskler till att klämma på blodkärlen när de rör sig, vilket bidrar till att hålla blodcirkulationen igång. Detta är särskilt viktigt för djur med enklare blodkärlssystem.
Svar: Vävnadsvätska är den vätska som omger cellerna i kroppen. Den fungerar som en mellanvätska där ämnen kan transporteras mellan blodkärlen och cellerna.
Svar: Snabb ämnesomsättning kräver en högre transporthastighet för syre och näringsämnen till cellerna och för borttransport av avfallsprodukter. Ett effektivt, slutet blodkärlssystem är nödvändigt för att möta dessa behov.
Svar: Hjärtat fungerar som en pump som driver blodet genom blodkärlen, vilket säkerställer att syre och näringsämnen snabbt når alla delar av kroppen.
Svar: I ett slutet blodkärlssystem pumpas blodet runt i kärl som inte öppnar sig mot vävnadsvätskan. Detta gör att blodet kan transporteras snabbare och effektivare än i ett öppet system.
Svar: Ryggradsdjur (fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) samt vissa ryggradslösa djur, som bläckfiskar, har slutet blodkärlssystem.
Svar: Förmak tar emot blod som kommer till hjärtat, medan kammare pumpar ut blod från hjärtat.
Svar: Fiskar har ett hjärta med två rum (ett förmak och en kammare) och ett enkelt blodomlopp. Blodet pumpas från hjärtat till gälarnas kapillärer för syresättning och sedan vidare till kroppens kapillärer. Det syrefattiga blodet återvänder sedan till hjärtat.
Svar: Eftersom blodet måste passera två kapillärsystem (gälarnas och kroppens) innan det återvänder till hjärtat, tappar blodet tryck och flödet blir långsamt. Detta är tillräckligt för fiskar eftersom de är växelvarma.
Svar: Ett dubbelt blodkärlssystem innebär att blodet passerar genom hjärtat två gånger under sin kretslopp: en gång till lungorna för syresättning (lilla kretsloppet) och en gång till kroppens vävnader (stora kretsloppet).
Svar: Groddjur och vissa kräldjur har ett hjärta med tre rum: två förmak och en kammare. Syrerikt och syrefattigt blod blandas delvis i kammaren innan det pumpas ut i både lilla och stora kretsloppet.
Svar: Genom att stänga av lilla kretsloppet när de dyker eller är i vatten sparar groddjuren energi, eftersom lungorna då inte används för syresättning.
Svar: Hos fåglar och däggdjur har hjärtat fyra rum: två förmak och två kammare. Syrerikt och syrefattigt blod hålls helt åtskilt, vilket gör blodcirkulationen mycket effektiv.
Svar: Ett fyrarummigt hjärta möjliggör effektiv syresättning av blodet, vilket är nödvändigt för att fåglar och däggdjur ska kunna vara jämnvarma. Detta gör att de kan vara aktiva även i kalla miljöer.
Jämnvarma djur (fåglar och däggdjur) håller en konstant kroppstemperatur oberoende av omgivningens temperatur.
Växelvarma djur (fiskar, groddjur och kräldjur) har samma temperatur som sin omgivning och behöver därför mindre syre för att upprätthålla sin metabolism.
Svar: Krokodiler har ett fyrarummigt hjärta men kan ställa om det till ett trerummigt system när de dyker. Detta gör att de kan spara energi genom att begränsa blodflödet till lungorna.
Lilla kretsloppet: Blodet pumpas från hjärtat till lungorna för syresättning och tillbaka till hjärtat.
Stora kretsloppet: Syrerikt blod pumpas från hjärtat ut till kroppens vävnader och återvänder som syrefattigt blod till hjärtat.
Svar: Genom att hålla blodet åtskilt får kroppens celler en konstant och hög syretillförsel, vilket behövs för att upprätthålla en jämn kroppstemperatur och hög metabolism.