Utilisateur
Vagel (Hordeolum) är en inflammation i en talgkörtel i ögonlocket. Den kan visa sig både som en yttre och en inre vagel.
Ett typiskt tecken på vagel är att det rodnar och bildas en svullnad i ögonlocket. Det kan påminna om en finne. En vagel kan ge ömhet, klåda, irritation och skavkänsla, samt ökat tårflöde.
Flertalet hudåkommor, såsom exempelvis blefarit, atopi, rosacea mm, har visat öka risken för att få en vagel.
En vagel brukar normal läka av sig själv på 7–10 dagar. Egenvård med värme och massage kan ha en positiv effekt på läkningen. Vid svåra fall, speciellt om blefarit är inblandat, kan en salva med kortison och antibiotika hjälpa (Terracortril).
Ektropion är när ögonlocket vänds utåt. Det kan vara hela ögonlocket, eller bara en del.
Tårflöde, rodnad i ögat, conjunktivit, klåda/torrt i huden runt ögat pga tårarna.
Orsak till ektropion är att bindväven i ögonlocket blir slappare, vilket händer när vi åldras. Kan även orsakas utav skador, tumörer, hudsjukdomar, eller som en biverkning från vissa glaukomläkemedel.
Enda sättet att behandla ektropion är med ett kirurgiskt ingrepp – operation. Man får då en remiss från vårdcentral eller optiker. Smörjande droppar kan lindra besvären till dess att man gör ingreppet.
Entropion är när ögonlocket vänds inåt. (tänk entré)
Ögonfransarna ligger an mot ögonbulben och sveper över hornhinnan när man blinkar. Detta skaver och irriterar ordentligt. Det känns som att man har skräp i ögat hela tiden. Rodnad och tårflöde. Man vill gärna blunda hela tiden för att slippa skavet mot cornea.
Kan ge allvarliga skador på cornea, ökad risk för keratit, ärrbildning och nedsatt syn.
När vi åldras blir muskulaturerna runt ögat mer slappa, därför orkar de ibland inte hålla ögonlocket på rätt plats. Men även Herpesviruset Zoster eller trakom kan ge ärrbildning, som leder till entropion.
Entropion behandlas genom ett kirurgiskt ingrepp - operation. Till dess att man åtgärdar problemet kan man tejpa ögonlocket med kirurgtejp så att det inte viker sig inåt. Även bandagelins kan användas för att inte ögonfransarna ska skava mot cornea. Även smörjande droppar kan lindra besvären.
Conjunktivit (eller ögoninfektion) kan orsakas antingen utav bakterier, virus eller allergi.
Vid bakteriell conjunktivit börjar det ofta på ena ögat, men fortsätter sedan till det andra ögat också. Det bildas ett gult, kladdigt, varblandat sekret runt ögat. Ögonen kletar ihop sig, ffa på morgonen och man kan känna ett lätt skav. Man får en rodnad i conjunktiva, samt en svullnad i ögonlocken.
Vid virusutlöst conjunktivit börjar det även här ofta på ena ögat, för att sedan sprida sig vidare till det andra också. Sekretet som bildas är mer åt det vattniga, lite slemmiga hållet, tårarna är klara. Det svider och blir väldigt rött på conjunktiva, och ger ofta en grusig känsla. Man kan bli lite ljuskänslig och ögonlocken svullnar.
Vid allergiutlöst conjunktivit är symptomen i princip alltid dubbelsidiga. Det kliar mycket och conjunktiva svullnar mycket, ibland så mycket att den sticket ut från ögat. Man får ett ökat tårflöde
Bakteriell conjunktivit läker ofta spontant på 7–10 dagar utan behandling. Besvären brukar minska efter 4–5 dagar. Tvätta runt ögonen med koksalt eller ljummet vatten. Håll god handhygien, då det är mycket smittsamt.
Virusutlöst conjunktivit läker ofta spontant. Man kan använda smörjande droppar för att lindra besvären. Finns ingen vits med att ge antibiotika då det inte hjälper mot virus.
Allergiutlöst conjunktivit behandlas med allergimedicin, antingen som droppar eller tabletter, då en allergisk reaktion är den bakomliggande orsaken.
Bakterier – Stafylokocker, Streptokocker mm.
Virus – Herpes Simplex eller Herpes Zoster.
Svamp - Väldigt ovanligt, framförallt hos patienter med nedsatt immunförsvar.
Acantamöba - Lever i vatten och fuktig jord. Extremt ovanligt, men har en dålig prognos för synen. Kan t.ex. ske vid felaktig/dålig skötsel utav kontaktlinser.
Keratit är i princip alltid ensidig. Det är extremt ovanligt med dubbelsidig keratit – ex. Kraftigt nedsatt immunförsvar. Symptomen vid keratit är bland annat skav och värk. Rodnad, framför allt runt cornea, men kan vara hela ögat senare i förloppet. Det kan synas en liten vit/grå fläck på cornea (infektionshärden, alltså där keratiten startade). Tårflöde, ljuskänslighet och svullnad i ögonlock.
Akut handläggning på ögonklinik! Behandling beroende på orsak (antibiotika, antiviral, läkemedel mot svamp eller acantamöba).
Fotokeratit är keratit orsakad av skador på corneas epitel, pga UV-ljus.
Det kan till exempel ske om man svetsar utan svetsmask/skyddsglas, åker skidor i snö vid solsken utan solglas, eller om man är ute på sjön i soligt väder utan solglasögon.
Gör oerhört ont, man kan ha svårt att hålla ögonen öppna. Det blir rött, ögonen tåras, och man få en liten svullnad på ögonlocken.
Fotokeratit läker av sig själv och det går rätt snabbt. Använd rikligt med smörjande droppar eller salva i ögonen. Man får normalt inga bestående men utav det.
Cornealerosion innebär att man får ett “skrapsår på ögat”. Exempelvis om man fått en pinne i ögat, råkat peta sig i ögat med en mascaraborste, handduk osv.
Det gör oerhört ont, men är i regel ofarligt. Man kan uppleva viss ljuskänslighet, tårflöde och svårt att öppna ögat pga smärtan. Det har blivit en skada i det yttersta epitelet.
Normalt läker Cornealerosion snabbt och ger inga bestående men. Redan efter 1–2 dygn känner man en markant förbättring. I vissa fall, om det blivit en djupare skada som påverkat stroma, kan det ge ärrbildning. Det blir en ökad risk för keratit då ögats skyddsbarriär är skadad. Det kan även bli recidiverande, så att det nya epitelet inte fäster optimalt och då lätt dras upp igen.
Behandlas med rikligt med smörjande droppar/salva. Detta får man fortsätta med i flera veckor, trots att ögat känns bra, för att minska risken för recidiv.
Irit är en inflammation i iris. Involverar nästan alltid ciliarkroppen.
Den vanligaste varianten är akut irit, och denna är ofta idiopatisk, alltså av oklar anledning/ingen bakomliggande orsak. Dock kan Psoriasis, Ulcerös colit, Crohns sjukdom, artrit, HLA 27-gen och Behcets sjukdom ge en ökad risk. Även herpes, borrelia, sarkolidos mm.
Vid kronisk irit bildas en långvarig irit som kräver lång behandling med kortison. Man kan ha större risk att drabbas vid exempelvis juvenil idioptisk artrit, sarkoidos eller tuberkulos, men den kan även vara idiopatisk.
Irit är i de allra flesta fall ensidig. Det bildas en rodnad, mest uttalad runt iris, men den kan även ge rodnad på övriga ögat. Tårflöde. Man blir ljuskänslig, eftersom pupillen drar ihop sig i ljusa miljöer, och då iris är inflammerad gör det väldigt ont. Ackommodation gör ont. Man kan jämföra med att använda en muskel vid muskelbristning.
Irit behandlas med kortisondroppar som dämpar inflammationen. Man får även pupillvidgande droppar för att iris ska få slappna av. En vidgad pupill = avslappnad iris. De pupillvidgande dropparna minskar även risken för sammanväxning mellan iris och den främre linsytan (“synechier”).
En subconjunktival blödning innebär att man fått en liten blödning under conjunktiva (precis som namnet säger). Blodkärl som brustit. Man kan säga att man fått ett litet blåmärke på ögat. Det är helt ofarligt och gör inte ont. Det uppkommer ofta utan att patienten ens märker av det själv. Det upptäcks av att man ser sig i spegeln eller att någon påpekar det.
Subconjunktival blödning är vanligare hos personer som äter blodförtunnande. Och även om det i princip alltid är helt ofarligt, ska man utesluta trauma. Om patienten fått blödningen pga ett hårt slag eller liknande, måste man kolla så att inget annat tagit skada.
Läker av sig själv. Blödningen absorberas på 1–2 veckor. Man kan ge smörjande droppar vid gruskänsla.
Pterygium är en sammanväxning av conjunktiva och cornea. Fibrovaskulär vävnad som växer i en trekantig form, med spetsen in mot mitten av cornea.
Vanligaste orsaken är UV-ljus, och därför är pterygium betydligt mycket vanligare runt ekvatorn, även om det förekommer globalt också. Men även dammiga miljöer och torra ögon kan ha bidragande orsak.
Små pterygium ger varken symptom eller besvär, men en mer uttalad förändring kan ge skav, rodnad, tårflöde eller ändrat synfel (ffa astigmatism). Pterygium kan utvecklas och växa in och skymma pupillen, vilket ger nedsatt syn. Vid risk för synpåverkan eller om pterygiumet har blivit för stor, krävs kirurgisk åtgärd.
Keratokonus är en fortskriden hornhinnesjukdom som resulterar i en progressiv förtunning av corneas stroma. Detta leder till en försvagad cornea som inte kan behålla sin form mot det inre ögontrycket, vilket leder till en utbuktning och därmed gen den dess toppiga form.
Har ofta sin debut i tonåren och fortsätter upp till ca 40 års ålder. Vid ärftlighet ökar risken med 15–67 ggr.
Sjukdomar och syndrom med bindvävspåverkan, exempelvis mb Down, Ehler-Danlos, Marfan mm. ökar risken. Om man gnuggar ögonen mycket och ofta ökar risken för keratokonus.
Det är viktigt med en tidig diagnos för en bättre prognos. Då behandlar man med corneal cross-linking, vilket är B-vitamin som droppas på ögat i kombination med UVA-ljus. Detta skapar extra bindningar i stromats kollagen och stärker upp corneas struktur. Vid långt gången keratokonus ses stora synfel, ffa svårkorrigerad, oregelbunden astigmatism, samt disighet i cornea. Då kan cornealtransplantat behövas.
Vanlig astigmatism är regelbunden, alltså två huvudsnitt vinkelräta mot varandra, och kan därför enkelt korrigeras med glasögon eller vanliga kontaktlinser.
Keratokonus däremot, ger en astigmatism som är oregelbunden och svår att korrigera tillräckligt bra med glasögon och/eller kontaktlinser. Då behövs speciallinser som är formstabila, alltså fasta.
Katarakt är en ögonsjukdom där ögats naturliga lins blir grumlig, vilket leder till suddig syn och försämrad synskärpa.
De vanligaste orsakerna till katarakt inkluderar åldrande, långvarig exponering för solens ultravioletta strålar och vissa medicinska tillstånd, såsom diabetes.
Ca. 70% av alla över 75 år har katarakt.
När den påverkar synfunktionen för patienten på en nivå som ger besvär. (Olika regioner kan ha olika krav på vid vilken visus de erbjuder operation)
Kärnkatarakt, kortikal katarakt och subkapsulär katarakt.
Synnedsättning (mild till total),
Färger blir svagare (mer gulbruna),
Bländning,
Fotofobi (besväras av ljus),
Försämrat mörkerseende,
Monokulär diplopi,
Myopisering,
Förvrängning av bilden.
Efterstarr är grumlingar i den bakre linskapseln. Brukar ske inom två år efter en kataraktoperation, hos 5–30%. Vanligare om man är yngre när man gör sin kataraktoperation.
Behandlas med YAG-laser – man gör en öppning i bakre linskapseln med laser, vilket är en snabb och enkel åtgärd.
”Glaukom är en progressiv sjukdom som ger upphov till typiska skador i synnervspapillen, det retinala nervfiberlagret och synfältet. Ögontrycket ingår inte i definitionen.”
Behövs för att upprätthålla ögats form – ögontrycket hjälper till att hålla retina på plats.
Viktigt för att ögats optik ska fungera. Hålla corneas kurvatur jämn. Hålla ett konstant avstånd mellan cornea, linsen och retina. Ger näring till lins och delvis även till cornea.
Bildas i ciliarkroppen.
Flödar framåt, genom pupillen ut i främre kammaren. Avflöde av kammarvatten via Trabekelverket – en struktur i vinkeln mellan iris och cornea. Tas sedan upp vidare i blodcirkulationen.
Ålder, ärftlighet/hereditet – glaukom hos förstagradssläktingar (syskon/förälder).
Härkomst – ökad risk hos icke-kaukasiskt ursprung, framförallt afrikanskt.
Förhöjt ögontryck.
Måttlig till hög myopi.
Svårt att upptäcka, smygande. Tar lång tid innan sjukdomen ger symptom som patienten märker själv. Kan även ha glaukom trots normalt ögontryck.
Endast trycket ger inget svar på om det finns synfältsdefekter och/eller avvikande utseende på papillen. Man kan ha högt IOP utan övriga förändringar – är då inte glaukom.
Nej, då även ett tryck inom normalintervall tyvärr kan innebära glaukom. (även om ett mycket lågt tryck ger mycket låg risk för glaukom). Exempelvis kan man säga att:
“Ditt tryck ligger inom normala värden, men optikern behöver titta på andra faktorer vid undersökningen för att ge svar på att ögat mår bra”, eller:
“Vad som är normalt är ett stort intervall och vad som är ett bra tryck för dig är svårt för oss att säga utan att titta på hur ögat mår i övrigt”
Syftet med behandling av glaukom är att sänka trycket till en nivå där hastigheten för försämring (skada på synnerv/synnervsdefekter) hamnar på en acceptabel nivå.
Glaukom kan antingen behandlas med läkemedel (minska bildandet av kammarvatten eller öka avflödet – kan kombineras vid behov), Laserbehandling av kammarvinkeln/trabekelverk, eller genom kirurgi.
Torr – ansamling av drusen / skador på synceller / skador på RPE. Inga vätskor, blod, svullnad mm. (Åldersförändringar)
Våt – nykärlbildning från choroidea upp mot retina. Läckage av vätska, ödem, blödning
Så bra och ljus bild som möjligt utan att något skymmer i bilden. Om ni ser förändring som kan vara naevus – se till att om möjligt få med hela förändringen på bild.
När vi åldras förändras glaskroppens konsistens och blir mer flytande, den sjunker ihop och det kan tillkomma grumlingar.
Blixtar – snabba ljusblixtar eller blinkningar i periferin av synfältet. Beror på att glaskroppsmembranet drar i syncellerna som då stimuleras.
Stor mängd nytillkomna grumlingar - antingen som mörka prickar, sotflagor eller grumlingar.
Mörka slöjmoln.
Fast skugga i en del av synfältet.
Skada i retina, ex liten ruptur efter glaskroppsavlossning eller trauma där vätska kommer in bakom retina och som leder till att retina lossnar.
En fast skugga/grumling som börjar i kanten av synfältet. Inget som försvinner av sig själv. Ofta skugga nedifrån – innebär att näthinnan lossnat uppifrån, vilket är vanligast.
Trötta ögon,
Känsla av grus/skav/främmande kropp,
Ögonen bränner eller svider,
Svårt att öppna ögonen på morgonen - lättare efter en stund,
Oskarp och ostabil syn,
Irritation,
Sekret - trådliknande,
Röda ögon,
Rinnande ögon.
Lipidbrist. Tårvätskan rinner lättare om lipidlagret inte stabiliserar tårfilmen.
Även torrhet på ögats yta kan ge ökad mängd tårvätska - smörjer dock inte så bra och avhjälper inte torrheten. Torrheten kan komma av ökad avdunstning pga dåligt lipidlager.
Stopp i tårkanalen (mer ovanligt – rinner hela tiden oavsett vad man gör)
Suddig syn,
Dubbelseende,
Blir snabbt trött/ansträngd i ögonen,
Huvudvärk,
Konjunktivit (infektion i conjunktiva),
Mer besvär av solljus och vissa belysningar,
Mer besvärad när det är mycket intryck och rörelser i den omgivande miljön eller när man åker bil.
Större risk för torra ögon.
Större risk för sår och infektioner i cornea.
Ögonmuskelförlamning.
Ökad risk för karatakt i tidig ålder.
Brytkraften i linsen kan påverkas - förändrat synfel.
Ökad risk för glaukom.
Refraktiv kirurgi är en typ av ögonkirurgi som syftar till att korrigera synfel som närsynthet, översynthet och astigmatism. Människor genomgår sådana operationer för att minska eller eliminera behovet av glasögon eller kontaktlinser och förbättra deras synkvalitet och livskvalitet.
Fördelarna med refraktiv kirurgi inkluderar minskat beroende av glasögon eller kontaktlinser, förbättrad synkvalitet och livskvalitet. Det kan öka friheten och bekvämligheten i vardagen och förbättra synen vid aktiviteter som idrott eller göra läsning enklare.
Vanliga refraktiva kirurgiska metoder inkluderar LASIK (Vanlig för personer under 40 år) och RLE (Vanlig för personer över 50 år). LASIK omformar hornhinnan för att korrigera synfelet, medan RLE innebär utbyte av ögats naturliga lins med en syntetisk lins för att åtgärda synproblemet.
*Torra ögon: Ett vanligt problem efter refraktiv kirurgi, inklusive LASIK och RLE. Det kan leda till obehag, kliande ögon och tillfällig suddig syn. Detta åtgärdas ofta med ögondroppar.
*Nattseende och halo-effekter: Vissa patienter kan uppleva nattseende problematik, inklusive haloeffekter runt ljuskällor, särskilt efter LASIK och RLE. Detta kan vara besvärande och påverka nattkörning.
*Över- eller underkorrigering: Ibland kan operationen leda till att synfelet över- eller under korrigeras. Till exempel, efter ICL, laserkirurgi eller RLE kan patienter behöva ytterligare behandling för att justera synen om resultatet inte är tillfredsställande.
Vanligast - Torr
Sämst prognos - Våt
Torr - upplever ofta blinda fläckar i det centrala synfältet.
Våt - Snabbare förlopp, krokseende.
Torr – Går ej att behandla, men går att förebygga genom ex. inte röka, kost med bra mängd antioxidanter, skydda ögonen mot UV-strålning.
Våt – Finns bromsande behandling med injektioner i ögat (anti VEGF).