Cell- och mikrobiologi C2-C8
en cell behöver kunna
avgränsa sig
skydda sig
specialisera sig
reglera transport
signalera till andra celler
anpassa sig till omgivningen
vad gör celmembranet
omsluter/skyddar cellen
bibelhller den kemiska miljön i cellen
cellmembranet är uppbuggt av
lipider(fosfoliper och kolestorol) och proteiner
semipermeabelt
endast vissa ämnen kan passera
fosfolipiderna gör cellmembranet
semipermeabelt. Fosfolipider är amfifila och de polära delarna binder till varandra med svaga van der waals bindingar. Ett dubbeltskikt. Gör membranet böjligt/formbart utan att de sprivker. Gör att endast hydrofoba molekyler kan passera utan hjälp.
glykokalyxen
uppbyggd av kioilhydrater, glykolipider och glykoproteiner. En tät päls som är ett skyddande skikt tillsammans med vatten. Talar om cellens identitet, funktion för andra celler, hjälper till så att de känner igen varandra och främmande/skadliga celler bekämpas. Lim mellan celler. Viktig för brosk, ben och hud.
proteiner i cellmembranets uppgifter
receptorer
transportprotein
enzymer
cellskellettet-kopplar ihop cellerna
glykoproteiner-avslöjar cellens identitet
vart finns proteinern a i cellmembranet
flyter i den hydrofila delen av cellmembranet
vesikel
en blåsa av cellmembranet som hjälper till att transportera ämnen som inte själva kan passera cellmembranet
endocytos
en viss receptor aktiveras, ska transportera in ett vistt ämne. Cellmembranet buktar in och och omsluter partuiklarna som ska tas in. En vesikel bildas. Hamnar i cellplasman.
pinocytos
vanligaste formen av endocytos, vattenlösning med partiklar tas in.
fagocytos
endast vissa celller, makrofager fagocytiserar. fasta ämnen, ofta skadliga/främmande celler
exocytos
partikel omges av en vesikle, den smälter samman med membranet
membranomslutna organeller
endplasmatiskt retikilum, cellkärna, mitokondrier, golgi (även lysosomer och peroxisomer)
receptorer
antenner på cellytan som endast reagerar med vissa molekyler som passar som nycklar med receptorerna. När de binds tillvarandra startas en viss aktivitet inom cellen, på så sätt reagerar cellen på sin omgivning och kommunicerar med varandra.
kommunikation med cellkontakt
glykokalyxen avslöjar cellens identitet. Receptorer på en cell binder till en annancells glykoproteiner på så sätt kan cellen med receptorerna "känna igen" cellen. Leder till att vita blodkroppar kan upptäcka vilka celler som ska bekämpas, sammankoppling mellan cellerna, differnetiering och läkning av skador
öppna kopplingar
"kanaler" genom cellmembranet mellan celler som sitter ihop så att signalämnen kan spridas mellan de
desmosomer
sammankopplar celler mekaniskt med hjälp av intermediära filament för ökad motståndskraft och stabilitet i exempel hud och muskler
tätakopplingar
förhindrar ämnen att ta sig mellan olika vävnader
kopplingar mellan celler
är viktiga för vävnadstillväxt och transport
finns tre typer
signalämnen till celler i närheten
celler sprider signalämnen till närmaste omgivningen som cellerna i närheten tar upp samtidigt för att samordna aktivitet mellan cellerna i en vävnad
signalering via nervceller
för att signaler mellan olika vävnader och platser i kroppen. elektriska pulser (neurotransmitter) skickas genom långa utskott i kroppen från en vävnad till en annan. I slutet av utskottet tar cellernas receptorer i vävnaden som finns där upp det signalämne som skickats.
hormon signalering
hormon bildas i en körtel och transporteras med blod eller lymfa. Binder till rätt receptor som aktiverar en viss aktivitet i cellen, endast specifika recpetorer kan ta upp hormonämnet. Ex östrogen och testosterone som påverkar genuttrycket i cellen. östrogen och testosterone är exempel på hydrofoba signalämnen, de tar sig in till cellplasman och vbinder till receptorer där.
cell-cell signalering
en viss molekyl binder till en receptor. Receptorn ändrar form och en sekundär budbärare aktiveras innanför cellmembranet som i sin tur aktiverar specifika enzymer som styr en viss kemisk reaktion i kroppen. Ex: påverkar reglerande protein i cellkärnan som styr vilka gener som används och hur mcyket, påverkar på sås ätt genreglering
typer av signalering tilll receptorer
signaleirng med cellkontakt
signalering till närliggande celler
öppna kopplingar
singlering via nervceller
hormon signalering
cell-cell signalering
ämnestranportproteiner
bildar kanaler så att hydrofila ämnen passivt kan passera cellmembranet
bildare pumpar så att ämnen kan transporteras mot koncentrationgradienten
typer av ämnestransport
enkel diffusion
proteinmedierad diffusion
osmos
aktiv transport
diffusion
ämnen sprids från hög koncentration till låg, sker passivt/utan energitillförsel
enkel diffusion
cellmembranet är semipermeabelt, det är reglerat vad som kan passera och inte. små oladdade molekyler kan ta sig igenom på grund av koncentratonsgradienten. På så sätt fylls det ständig på med nytt syre med tiden det förbrukas, och koldioxid släpps ut med tiden det bildas mer i cellen.
proteinmedierad diffusion
mindre joner och polära ämnen transporteras genom kanaler i cellmembranet som bildas av specifika kanlaprotein. Varje specifikt knalprotein tillåter ett vistt ämne passera, måste vara rätt ladning, storlek och form.
osmos
vattnets diffusion. Finns många fler kanalprotein som tillåter vatten, akvaporiner, passera än andra ämnen, därför diffunderar vatten lättare genom cellmembranet än andra ämnen
cell i destillerat vatten
cellen spricker, koncentraationen vatten är högre utanför cellen än innanför, vattnet diffunderar in tillslut spricker cellen
cell i koksaltlösning
cellen torkaeer ut, högre koncentration innanför, vatten diffunderar ut
isotont vatten
0,9% koksaltlösning, samma som i cellen, därför trivs cellen bäöst här.
aktiv transport
kräver energi, går emot koncentrationsgradienten. transportpårotein som fungerar som pumpar som pumpar ut ex överflödiga eller skadliga ämnen. ta upp ämnen och sedan anrika de i cellen
transport av makromolekyler
sker med endocytos eller exocytos, kräver energi.
enzymer
styr kemiska reaktioner som sker vid cellmembranet, innanför och utanför cellen. ex tarmens epitelceller som spjälakrdisackarider tilll monosackarider inför cellandningen.
cytoplasman
består av trögflytande vätska, vatten med lösta ämnen i
sker många kemiska reaktioner
innnehåller alla organeller (hos eukaryoter)
cellkärna
förvarar DNA, veckad runt proteiner=kromatin
nukleoplasma-innehåller nukleotider och enzymer
största organellen
omslutet av ett dubbelmembran
nucleolus- där rRNAa och proteiner bilds som sedan ska bilda
ribosomer
små porer i membranet tillåter makromolekyler passera ut i cellplasman
ribosomer
proteinsynthesen
består av rRNA och proteiner
fria ribosomer- bildar proteiner som ska var kvar i
cellen/cellplasman
ribosomer bundna till ER- bildar proteiner som ska till cellmembranet, lysosmer eller utsöndras
endoplasmatiskt retikilum
nätverk av membran från cellkärnan som går ut till resten av cellen
kolhydrater/lipider läggs till på de nygjorda proteinerna.
proteinerna veckas och transporteras med vesiklar till golgi
kornigt ER
omringat av ribosmomer
slätt ER
lipidsynthes, lipder som ska bygga upp cellmebranet
golgiapparaten
postkontor. proteinerna packas och sorteras, address lappar läggs til i form av kolhydrater som talar om vart proteinet ska tranporteras, cellmembran, utsöndring, lysosom. Kolhydraterna kan även ge ytterliggare egenskaper. packas i nya vesiklar och transporteras vidare
om inte golgi fungerar
proteiner ansamlas i cellen, funkktionerna av proteinerna bvlir fel kan leda till alzheimers eller andra neurodegenrativa sjukdomar, hjärt- och krälsjukdomar eller cancer
destruktion
cellen förstör felveckade proteiner, de kommer till golgi, golgi skickar de till en lysosom.
lysosom
avknoppad bit av golgi.
bryter ned -näringsämnen, egna celldelar och felveckade
protein
cellens egna matspjälningsystem.
de nedbrutna delarn används i cellen
lågt pH pga av enzymer funktion
membranomsluten annars kan enzymerna frigöras och bryta ned resten av cellen
makrofager har speciella lysosomer som bryter ned skadliga
bakterier och föråldrade celler=autofagi
autolys
=självdestruktion. lysosmerna läcker ut sina enzymer så att cellens organeller bryts ned
om lysosmerna inte fungerar
skräp anslamlas i cllen, nöringsämnen bryts inte ned och kan inte nvändas leder till olika sjukdomar
peroxisomer
membranblåsa.
bildas genom delning
bryter ned giftiga ämnen som väteperoxid, som bildas vid
nedbrytningen av fettsyror, och etanol
viktig för njur- och leverceller
om peroxisomerna inte fungerar
gift i cellerna leder till att cellerna dör
mitokondrie
cellandningen
molekyler med energi i form av ATP
egna ribosmer, DNA i form av plasmider, stödjer
endosymbiosteorin
cellskellett
proteintrådar
tre typer- mikrotubili, intermediära trådar och aktin filament
ger stdga och cellens form, kan ändra formen
cellrörelse
strukturerar organeller
hjälper till vid transport
binder celler till varandra
mikrotubili
kraftigaste trådarna
sträcker sig genom hela cellen, centrisom till cellmembran
styr cellrörelser, flageller och cilier med hjälp av
dynein(trasportprotein)
bildar transportleder där transportprotein dynein kan
promenera med vesiklar längsmed
organiserar organellerna
bildar kärnspolen vid celldelningen
intermediära filament
mellan trådar
fiberproteiner, ger elasticitet och stor draghållfasthet
gör cellen tålig mot yttre påverkan, mekanisk styrka
keration viktigt hos hudceller, gör hudennelastisk och hållbar
binder samman vävnader genom desmosomer
aktin filament
tunnaste trådarna
består av proteinet aktin
finns extra mycket runt cellmembranet, särskilt vid utskott, där de sträcker sig ut och ger mer yta till cellmebranet för att det effktivt ska kunna ta upp ämnen utifrån ex tarmens epitelceller
kan förlängas/förkortas, tex muskelkontraktion, myosin
vandrar åt olika håll, filamenten dras ihop och
cellmigration(cellrörelse)
celler behöver bytas ut pga
cellerna blir gamla eller skadade
celldelningen är strikt
reglerad av proteiner som kkan bromsa celldelning om det behövs
replikationen blir lätt fel pga
komplicerad process, yttre faktorer
säkerhetssystem som förhindrar att cellen blir fel
kan reparera DNA eftersom dubbelhelix, apoptosis, immunförsvarets makrofager
apoptosis
programmerad celldöd
cancer uppsår
då många samverkande mutationer skett utan att någon av säkerhetssystemet åtgärdat det och cellen börjat dela sig okontrolerat
cellförändringar
cellen har tappat sin funktion och slutat kommunicera med omgivningen
invasiv cancer
cellerna invarderar angränsande vävnader
metastaser
dotter tumörer, cancern har spridit sig via blod och/eller lymfa
benigna tumörer
godartade, sprider sig inte till närliggande vövnader, ofarliga om de iinte stö annan funktion i kroppen
maligna tumörer
elakartade, sprider sig till närliggande vävnader. Beror på fel på glykokalyxen. kan även bilda metastaser och avge toxiner
orsker till cancer
genetiska faktorer
rökning
UV-ljus
radioaktiv strålning
övervikt
alkohol
vissa virus
fysisk inaktivitet
kostvanor
behandling
kirurgi
strålning
systematisk terapi
exempel på systematisk terapi
kemoterapi
hormonterapi
immunterapi
målsökande terapi
---oftast används kombinationer
stamceller
odifferntierade celler, kan differntieras till olika typer av celler
totipotent
kan bli alla typer av ,mänskliga celler, även moderkaka och fosterhinnor
plutipotent
kan bli alla typer av mänskliga kroppsceller, iinte moderkaka, fosterhinnor
embryonala stamceller
totipotenta stamceller
"drömmen"
skapa mänskliga organ från embryonala stamceller. ES kan dela obegränsat många gånger utan att differntieras om man odlar de i näringslösningar. Om man behandlar med spcifika signalämnen skulle man kunna differentia cellerna till önskvärada cellltyper
etiskt dilemma
rätt använda sig av ES från provrörsbefruktning, liv eller inte?
problem med ES
tillhör inte patientens egna celler, immujnförsvaret känner int eigen de och stöter bort ES
Vuxna stamceller
multipotenta, kan bli många av de celletyper som finnns i kropppen. Används naturligt för att reparera vänvader
vuxna stamceller inom sjukvården
används för att bota leukemi, vill använda patientens egna stamceller, immunförsvaret borde då inte stöta bort cellerna.
nackdel med vuxna stamceller
delar sig långsamt och begränsat antal gånger
IPS-celler
inducerade pluripotenta celler. Tar vanliga celler avdifferentierar de så blir de plutiåpotenta stamceller. löser problemet med bortstöttning och minskar behovet av embryonala stamceller