Utilisateur
de flesta nya lagar blrjar med att regeringen lämnar ett förslag till riksdagen, som kallas en proposition. det kan handla om nya lagar eller ändringar i gamla lagar. Regeringen gör sitt förslag efter att ha utrett och diskuterat frågan.
riksdagsledamöterna (de folkvalda i riksdagen) kan också lägga fram egna förslag, som kallas motioner. Motionerna kan vara alternativa förslag till regeringens propositioner, och ibland är de en kritik eller ett motförslag.
när en proposition eller motion kommer till riksdagen talar talmannen om detta i kammaren. förslagen skickas sedan till ett av riksdagens utskott, som är grupper av riksdagsledmöter som specialiserar sig på olika ämnesområden, (som exempelvis finans, utbildning eller miljö). Utskottet granskar och diskuterar förslaget.
utskottet förbereder ett betänkande, vilket är ett dokument där utskottet redogör för sina synpunkter på förslaget och vad de tycker. Betänkandet innehåller också utskottets rekommendationer om hur riksdagen bör rösta.
innan riksdagsledamöterna röstar om förslaget, diskuterar de ofta frågan i sina egna partigrupper (de politiska partiernas interna möten). Där bestämmer varje parti vad de tycker om förslaget, vilket påverkar hur de kommer att rösta.
riksdagen diskuterar sedan förslaget i en debatt i kammaren. Efter debatten röstar riksdagsledamöterna om lagförslaget, och om de får tillräckligt med röster, fattas ett beslut om att anta lagen eller lagändringen.
efter att riksdagen har beslutat om en ny lag eller ändring, får regeringen reda på vad riksdagen har beslutat genom en riksdagsskrivelse. Regeringen ser då till att lagen träder i kraft, vilket innebär att den börjar gälla och tillämpas i samhället.