Begrepp
Fenomenologi
Forskningsstrategi som har syftet att beskriva grunddragen i vissa typer av persnoliga erfarenheter och at förstå något genom någon annans ögon.
Operationalisering
Operationalisering är en utmärkande fas i positivistisk forskning. Det innebär att man samlar entydiga begrepp och variabler vilka ska ha samma innebörd genom hela arbetet. Dessa ska även göra nytta och förstås av mottagaren, man kan säga att begreppen och variablerna översätts till något mätbart. Man preciserar alltså begreppen.
Paradigm
Det mönster som styr vetenskapligt tänkande. Vilka frågor som bör och inte bör ställas inom ett vetenskapsområde och svaren ska sen betraktas som relevanta eller icke relevanta.
Anomali
Begreppsliga inkonsistenser eller observationer som inte kan passas in i paradigmet.
Hypotetiskt-deduktiv ansats
När observationerna av fakta leder till teorier eller hypoteser och blir testade genom nya expriment eller observationer. Hypotesen kan då stärkas eller förkastas och man får börja om
Validitet
Kvaliteten på arbetet. Rätt typ av datamaterial, korrekt mätning, rätt saker har mätts, undersöks det som har lovats?
Reliabitet
Reliabiliteten hos metoder refererar till om testinstrumentet (som mätare, intervjuinstrument eller liknande) är neutralt i många olika användningsområden. Mätningarna ska göras objektivt och olika mätningar ska kunna ge samma resultat.
Trovärdighet och tillförlighet
För att mäta trovärdigheten för kvalitativa studier finns det fyra kriterier som gäller. Ett av dessa är tillförlighet, pålitlighet, konfirmering och överförbarhet.
Generaliserande anspråk
Innebär att de resultatet som framkommer vid kvantitativ analys anses vara något som blir likafant på andra likvärdiga. undersökningar. Kopplas till trovärdighet, tillförlighet, validitet och reliabilitet.
Intern koherens
Ett kriterium för god hermeneutisk forskning är att det ska vara intern koherens. Detta innebär att de olika delarna tillsammans bildar en helhet utan några motsägelser.