Utilisateur
Skelettet
1. håller ihop din kropp och ger den stadga och rörelseförmåga
2. skyddar dina inre organ som hjärta, hjärna och lungor.
a) Ledbrosk är en skyddande hinna som täcker benens ändar i en led.
b) Ledvätskan finns inne i leden och smörjer ledytorna så att de lätt glider mot varandra.
c) Ledbanden, LIGAMENT, håller ihop leden och förhindrar att benen rör sig åt fel håll.
Kulleder - finns bl a i höftleden och axelleden - gör att benen kan röra sig i fler riktningar.
Gångsjärnsleder - finns i fingrar och tår - gör att de kan böjas upp och ner.
Vridleder - finns bl a i armbågarna och huvudet- och gör att vi kan vrida på dessa.
Skelettmuskler kan vi styra med vår vilja, medan hjärtmuskeln och glatta muskler (i bland annat magsäcken, tarmarna och blodkärlen) fungerar oberoende av vår vilja.
Musklerna i tarmarna pressar fram maten och musklerna i blodkärlen reglerar blodflödet automatiskt.
När överarmsmuskeln, biceps, drar ihop sig böjs armen, och när triceps drar ihop sig sträcks armen.
När vi tränar blir våra muskler bättre på att ta upp syre från blodet. Det bildas fler energiverk, mitokondrier, i muskelcellerna, och det gör att cellerna kan frigöra mer energi.
Träning gör också att hjärtat blir starkare och kan pumpa större mängd blod per minut. Allt detta bidrar till att konditionen förbättras.
Om vi tränar så hårt att blodet inte hinner transportera tillräckligt med syre till musklerna får de syrebrist. Då bildas mjölksyra, som gör att man blir trött och får värk i musklerna.
Träningsvärk kan motverkas genom att man värmer upp musklerna ordentligt före träningen och genom att man töjer ut musklerna, stretchar, efter träningen.
Snabba muskelfibrer kan dra ihop sig snabbt men orkar inte arbeta så länge, medan långsamma muskelfibrer drar ihop sig långsamt och är mer uthålliga.
Båda finns inuti skelettet.
I den röda benmärgen bildas alla olika blodkroppar.
Den gul benmärgen består mest av fett.
Skelettbenen omges av en tunna benhinna med blodkärl som förser bencellerna med näring och syre.
Benhinnan innehåller också många nerver. Därför gör det så ont när du slår dig på ett ben.
Värk i underbenen i samband med ansträngning. Orsakas ofta av alltför hård eller olämplig träning.
De ersätts av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner ben. Tack vara det kan benet ständigt byggas om och hela skelettet förnyas.
Mellan varje ryggkota finns små elastiska skivor, diskar, som fungerar som stötsdämpare och gör det möjligt att böja och vrida rygggen.
De muskler som fäster på olika ben kallas skelettmuskler. De styr du själv som när du t ex rör en arm.
I vardera änden har skelettmuskeln en kraftig sena som fäster vid skelettets ben.
Hälsenan på underbenets baksida är den största och starkaste senan i din kropp.
En skelettmuskel som böjer en led kallas böjmuskel. Om den sträcker leden kallas den sträckmuskel. När den ena spänns så slappnar den andra av. (De samarbetar.)
Knäskål,menisk, korsband och ledband.
Titta på en bild!
När vi är nyfödda är skelettet mjukt och består till stor del av brosk.
När vi växter ombildas allt mer brosk till hårt ben. Det hårdnar när kalksalter lagras in. De bildas av bl a kalcium som finns i mjölk och ost.
Ca hälften av din kroppsvikt består av muskler.
Käkmusklerna är våra starkaste muskler!
Rörben (armar och ben)
Platta ben (skallen, skulderbladen, bröstet och bäckenet)
Tärningsformade ben (vrister och handlovar)
Ben med oregelbunden form ( t ex kotorna i ryggraden)
206 olika ben. Ca 640 muskler som fäster på skelettets olika delar.
En skelettmuskel består av buntar av muskelfibrer, muskelceller.
Varje fiber är mindre än 0,1 mm bred men längden kan varier från några cm till mer än 30 cm.
I varje muskelcell finns ett par tusen tunna proteintrådar som kan dra ihop sig - muskeln spänns.
Tack vara de många små blodkärlen som finns längs muskelfibrerna. De förser cellerna med näring och syre till cellandningen.
Men musklerna kan också få energi från fett.
1. Arvsanlagen
2. Hur man använder och tränar musklerna.