instuderingsfrågor
vad innebär patientsäkerhet enligt patientsäkerhetslagen?
patientsäkerhetslagen syftar till att öka säkerheten för patienten så att så få som möjligt drabbas av vårdskador.
ge exempel på skyldigheter som hälso och sjukvårdspersonal har för att hålla en hög patientsäkerhet enligt patientsäkerhetslagen?
hälso och sjukvårdpersonal ska utföra sitt arbete i överenskommelse med vetskap och beprövad erfarenhet. vården ska i så stor utsträckning som möjligt ske i samråd med patienten. vårdskador och riskförhållande ska anmälas.
patientlagen inleds med stt beskriva vad den syftsr till och vilka bestämmelser som lagen innehåller för att tydliggöra denna inriktning. vad finns det bestömmelser om i denna lag?
patientlagen syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning i vården. bestämmelser om tillgänglighet, information, delaktighet och samtycke. Lagen ska främja delaktighet och patientens integritet.
hälso och sjukvårdslagen skriver att "hälso och sjukvård skall bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls" vad innebär det?
målet med lagen är god hälsa och vård på lika villkor för alla. vården dka vara TILLGÄNGLIG, AV GOD HYGIENSK KVALITET och KOSTNADSEFFEKTIV. den ska främja patienters delaktighet, självbestämmande och värna om integritet. den med störst vårdbehov ska ha förtur.
vad är en vårdskada? och vad är en allvarlig vårdskada?
vårdskada-lidande, kroppslig eller psykisk skada eller dödsfall som uppkommit i samband med vården. som hade kunnat undivikas med adekvata åtgärder.
allvarlig vårdskada-vårdskada som är bestående och inte ringa, som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.
vilka skyldigheter har hälso och sjukvårdspersonalen då ni upptäcker en vårdskada eller om det häbt något som kunnat medföra en vårdskada?
vårdpersonalen har skyldighet att skriva en avvikelse samt informera patienten om vårdskadan eller vårdhändelsen.
patientsäkerhetslagen och offentlighets och sekretesslagen, tar upp tystnadsplikt och sekretess. vad innebär tystnadsplikt och sekretessen inom hälso pch sjukvården?
Sekretess innebär att man inte får berätta något om en patient för någon annan en den som deltar i just denna patientens vård. man får inte diskutera om en patient med en kollega som inte är med och deltar i vårdandet även om kollegan har tystnadsplikt. man får inte röja uppgifter om en patient varken muntligt eller skriftligt.
i patientdatalagen finns bestämmelser om att en patientjournal ska föras vid all vård av patienter. informationshanteringen inom hälso och sjukvårf ska vara organiserad för att tillgodose patienters säkerhet och god kvalitet och alla personuppgifter ska behandlas så att patienternas integritet respekteras. A, vem är skyldig att föra en patientjournal? B, vem får ta del av journalanteckningarna?
A, all legitimerad personal och den personal som har särskilt förordnande är skyldig att föra en patientjournal
B, enbart den personal som vårdar och patienten själv.
att screena risker för undernäring är ett prioriterat bedömningsområde för sjuksköterskan. ange ett bedömningsinstrument du kan använda när du ska göra en bedömning av undernäring? redogör för vilka område som bedöms med det instumentet du använder?
MNA.
födointag, viktförlust, rörlighet, psykisk status, neuropsykologisk problem, bmi
fallriskbedömning är ett område som sjuksköterskan har ansvar för. ange vilka faktorer som kan öka risken för fall?
tidigare fallolyckor, medicinering, demens, annan förvirring, nedsatt rörlighet.
ange en skala du kan använda vid bedömning gällande risk för trycksår och ange de olika riskfaktorerna som bedöms?
MNS (modifierad nortonskala)
psykisk status, fysisk aktivitet, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag, inkontinens och allmäntillstånd.
bedömning av ätande och ätsvårigheter kan delas in i tre faser. vilka faser består ätandet av?
intagande av mat-matning, erbjuda hjälpmedel.
sväljproseccen- kall mat/dryck, konsistensanpassning, sväljträning.
ork och aptit-anpassa omgivningen, äta avskilt, uppmuntra och påminna, energiberikad kost eller näringsdryck.
beskriv omvårdnadsproseccen.
omvårdnadsproseccen kännetecknas av en problemlösningsmetod för att ge omvårdnad till patienter. den är föränderlig och dynamisk och man ska vidta kritiskt tänkande.
1. datainsamling (omvårdnadsanamnes) - samlar data och bedömer hälsotillståndet
2.
omvårdnadsdiagnos - värderar hälsotillståndet genom att tolka data.
3.
planering - mål och förväntat resultat.
4.
genomförande av åtgärder - genomför omvårdnaden på ett evidensbaserat sätt.
5.
omvårdnadsresultat - utvärdera och dokumentera.
SMARTA mål ska finnas i omvårdnadsplanen. beskriv vad detta innebär och formulera ett smart omvårdnadsmål utifrån vilket du som sjuksköterska kan planera oberoende omvårdnadsåtgärder.
smarta mål ska vara:
s-specifikt
m-mätbart
a-accepterat
r-realistiskt
t-tidsbestämt
( gå upp 4 kilo i vikt under en period av 4 månader )
smittöverföring ska förhindras i all hälso och sjukvård. ange smittöverföringsvägarna och åtgärder för att förhindra smitta.
direkt kontaktsmitta - sker vid fysisk kontakt och kan förhindras genom handdesinfektion, förkläde och handskar.
indirekt kontaktamitta - sker genom material i omgivningen exempel dörrhandtag, säng. förhindras genom basala hygienrutiner och städrutiner.
blodsmitta - exempelvis hepatit och hiv. överförs via kanyler eller sexuell aktivitet. kan förhindras genom handskar, sprit och förkläde.
luftburen smitta - exempelvis vattkoppor och influensa, förhindras genom basala hygienrutiner.
livsmedelsrelaterad smitta - exempelvis magsjuka förhindras genom goda livsmedelsrutiner samt god hygien av den som hanterar maten.
vilken är den vanligaste smittan inom sjukvården? och vilken är därmed den viktigaste åtgärden flr att förhindra smitta?
den vanligaste smittan inom vården är indirekt kontaktsmitta. det viktigaste åtgärden är att personal tillämpar basala hygienrutiner.
det är viktigt att som sjuksköterska inte visa sina negativa känslor för patienten. Lawler 2006 menar att en central fråga utifrån ett etiskt förhållningssätt är att i möjligaste mån åstadkomma "icke-skamlig" omvårdnadssituation. beskriv strategier för stt åstadkomma en "icke-skamlig" omvårdnadssituation.
genom att sjuksköterskan med kroppsspråk, avledande samtal och andra sätt visar för patienten att hen själv inte tycker att situationen är genant eller besvärande. på så sätt förmedlar sjuksköterskan att det inte heller finns anledning för patienten att känna så eller skämmas över sin kropp.
vid kroppslig omvårdnad av svårt sjuka kan vårdpersonal av välvilja ta över de kroppsliga omvårdnadsaktiviteterna. resornera och förklara kort om risker i detta sammanhang.
en risk i detta sammanhang är exempelvis dusch av patienten, vilket gör att man tar över för patienten. detta kan göra att man tar ifrån patientens känsla av att känna sig kapabel till att utföra det i viss mån eller själv.
working touch, connecting touch, comforting touch, social touch är beröring på olika nivåer. beskriv samtliga 4 dimensioner av beröring med egna ord hur de olika nivåerna kan anvöndas i det dagliga omvårdnadsarbetet.
working touch-beröring som ingår i arbetet. mekaniskt.
connecting touch - beröringskommunikation i samband med undersökningar eller behandling. patienten känner sig trygg med att vi finns där exempelvis vid operation eller sövning.
comforting touch - tröstande syfte. kan handla om att avleda smärta hos patienten, lugna en patient med kroppsspråk. förstår/visar medlidande för patienten. ökar välbefinnade och minskar smärta.
social touch - bygger på det sociala, kulturella arvet. känna av att alla människor inte är lika mottagliga för beröring. viktigt att kunna läsa av.
hur definieras vårdrelaterad infektion (vri) enligt socialstyrelsen?
en vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos en patient under slutenvården eller till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg.
beskriv när de basala hygienrutinerna ska tillämpas.
basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra smitta. de ska alltid tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal.
socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner anger de krav som verksamheternas lokala regler ska grundas på. beskriv när skuddshandskar och skyddsförkläde ska användas enligt de basala hygienrutinerna?
skyddshandskar och skyddsförkläde ska användas vid risk för att komma i kontakt med kroppsvätskor (ex blod, avföring, urin eller kräk) eller annat biologiskt material.
skyddsförkläde ska också användas då det finns risk att arbetskläderna kontamineras.
god hygien är ett mått på hod vård. hur ska händerna desinficeras enligt de basala hygienrutinerna?
kupad hand fylld med 2-4 ml desinfektionsmedel (ca 3 pump). gnid sedan in hela händerna, börja med handflatorna, handryggarna, fingertopparna, runt alla fingrar och i tumgreppet. man fortsätter tills händerna är torra vilket tar ca 20-30 sekunder.
basala hygienrutiner. vid vilka tillfällen ska du desinficera händerna i samband med omvårdnad?
före och efter patientkontakt
före rent eller antiseptiskt arbete
efter orent arbete
efter kontakt med patientens närmiljö.
personlig hygien är en grundläggande omvårdnadsåtgärder som beskrivs i vårdhandboken. beskriv vad hjälpen med patienters personliga hygien syftar till. beskriv vad du kan göra för att främja patienters autonomi och integritet i detta sammanhang.
personlig hygien syftar till att ge välbefinnande och bli ren från smuts och andra föroreningar. att behålla sin hygien och lukta gott ger en ökad självkänsla.
det är viktigt att patienten känner sig vän bemött och att det sker i samråd med patienten. det är också viktigt att ta hänsyn till patientens önskemål och få patienten att känna sig delaktig i momentet. informera om vad man ska göra både innan och under tiden.
bäddning/trycksår. hur kan du, nör du bäddar med patienten i sängen minska risk för trycksår?
vara varsam och använda korrekt förflyttning, observera hudkostymen hos patienten för att upptäcka tidiga trycksår (dokumentera), se till att lakanet är slätt och att det är torrt i sängen.
vilka områden på kroppen är speciellt utsatta för utveckling av trycksår? motivera varför.
bla anklar, hälar, knän, sakrum, armbågar och skulderblad. huden är mest känslig vid benutskott. (kontaktpunkter som lätt utsätts för tryck) även öron och näsvingar kan vara utsatta vid användning av medicinsk utrustning som syrgas.
om du matsr en patient kan det finnss risk för aspiration om det föreligger sväljsvårigheter (dysfagi), vilka tecken kan du se på dysfagi? beskriv åtgärder du kan vidta för att minska risken att svälja fel.
tecken på dysfagi kan vara röstförändring, andningsproblem, hosta i samband med måltid, avvikande ätbeteende, sväljer inte undan saliv.
åtgärder kan vara anpassa matens konsistens, sittpositioner, sväljtekniker.
munhälsa kan bedömas utifrån flera faktorer. ange vilka observationer som görs enligt bedömningsinstrumentet ROAG och beskriv hur du undersöker och vad du ser i normalstatus?
röst - bedöms vid första mötet normalt:enkelt att tala obehindrat.
läppar - observeras utifrån. normalt:ljusröda, lena och fuktiga
munslemhinna - bedöms genom att vika ut läppar gärna med lampa. normalt: rosa, fuktiga utan beläggning, rodnader eller sår.
tunga - bedöms genom att patienten sträcker ut tungan om detta är möjligt. normalt: ljusröd, fuktig och med papiller. utan sår och blåsor.
tandkött - bedöms genom att lyfta läpparna. normalt: ljusrött och fast.
tänder - bedöms genom att hålla undan läpparna. normalt: rena, inga synliga beläggningar eller matrester.
protes - bedöms i samband med tönder eller då patienten plockat ut om detta är möjligt. normalt: ren och funktionell.
saliv - bedöms i samband med slemhinnor genom att dra fingret löngs med kindens insida. normalt: glider lätt.
sväljning - fråga om detta eller be patienten svälja. normalt: obehindrad sväljning.
i omvårdnad pp akademisk grund lyfts olika perspektiv på evidens. vilka är dessa perspektiv?
evidensbaserad medicin,
evidensbaserad omvårdnad,
evidens ur ett vårdvetenskapligt perspektiv
evidens ur ett vårdvetenskapligt perspektiv tas upp av samma författare. hon hänvisar till hur begreppet beskrivits av eriksson, nordman, myllymäki i modellen huvud-hjärta-hand. redogör för modellen enligt denna beskrivning.
huvud- logiskt tänkande kopplat till systematik och vetenskap.
hjärta - förstå och veta. refererar till det etiska perspektivet.
hand - utförandet. det praktiska arbetet.
samverkan i team beskrivs av forsberg. hon beskriver tre faktorer som är utmärkande för ett team som fungerar väl. beskriv dessa. vilken roll har sjuksköterskan i teamet?
tydliga mål
uppföljning av målen
nära samarbete (både inom och mellan yrkesroller)
sjuksköterskans roll är att kunna,
medverka till en helhetssyn på patienten.
ta till vara på andras erfsrenheter och kunskap.
motivera arbetslaget och utveckla gruppen.
för att kommunicera säkert vid överrapportering inom hälso och sjukvård används strukturen SBAR. förklara vad bokstäverna står för och varför den bidrar till en säker överrapportering.
s-situation: vad är problemet? anledning till kontakt?
b-bakgrund: kortfattad och relevant sjukhistoria för patienten.
a-aktuellt tillstånd: aktuell status och aktuell bedömning.
r-rekommendation: åtgärd, tidsram, bekräftelse på kommunikation.
sbar strukturerar informationen och presenterar fakta på ett effektivt sätt, den ger förutsättningar stt fokusera på det viktigaste budskapet, ökar patientsäkerheten.
ju fler personer som finns i en arbetsgrupp, som jobbar mot ett gemensamt syfte, desto större påverkan blir det på gruppens resultat. nämn två pricipiella dimensioner som samverkar i en srbetsgrupp, ge också exempel på dessa.
dimension 1: hör till själva uppgiften som ska göras, ex omvårdnad på sjukhus.
dimension 2: relationen mellan personerna i gruppen.
samverkan mellan dimensionerna leder till ett gott arbetsklimat. exempelvis att man som sjuksköterska känner att man gör ett meningsfullt arbete + har ett bra arbetsklimat. bidrar till ett genuint resultat.
att vara delaktig i grupp innebär att anpassa sig. det finns skillnad mellan grupptänkande och grupptryck. förklara skillnaden.
grupptryck: man anpassar sig till gruppen för att unvika konflikter. man behöver inte vara övertygad om gruppens förslag. man väljer medvetet följa gruppens spår för att slippa hamna utanför
grupptänkande: en grupp handlar kollektivt. man handlar på ett sätt som som den enskilda inte vill eller kan göra. ledaren bör motverka detta genom att bidra med ett frispråkigt klimat i miljön, där allas perspektiv vägs in för att motverka grupptänkande. gruppen handlar alltså på ett sätt som är obekvämt för alla.
forsberg listar nio kristerier på universella och intellektuella egenskaper i ett kritiskt förhållningsätt. vilka är dessa kriterier och vilka frågor kan ställas kopplat till kriterierna?
KLARHET-vad är det jag ser ett exempel på?
NOGRANNHET-hur kan jag ta reda på vad som är sant?
PRECISION-hur kan jag vara mer specifik?
RELEVANS-hur kan det jag vet eller ser hjälpa mig med det jag måste göra?
DJUP-vad är det som gör detta till ett komplicerat problem?
BREDD-behöver jag beakta andra perspektiv?
LOGIK-vad finns det för evidens?
BETYDELSE-vilka av dessa faktorer är viktigast?
ÄRLIGHET-besktar jag andras åsikter och ståndpunkter?
forsberg har en modell för att utveckla kritiskt tänkande. beskriv och utveckla modellen.
bestäm dig för att hålla hög standard och utveckla egenskaper såsom ärlighet, rättvisa, kreativitet, tålamod och självkänsla.
ta ansvar för att utveckla din erfarenhetsbaserade kunskap, läs på om teorier, forskning och begrepp som kan förbättra din förmåga till kritiskt tänkande.
utveckla tekniska färdigheter.
utveckla personliga och mellanmänskliga förmågor som teamarbete, konfliktlösning och att företräda din patient.
i gruppdynamiska sammanhang bör man vara medveten om att hantera RINGELMANN-effekten. förklara vad den innebär.
ringelmann-effekten är något som tenderar att uppstå i en större grupp. det innebär att alla i gruppen inte blir lika aktiva och att man kan se att någon i gruppen "åker-snålskjuts" på de andra. man bör va engagerade i samma mål för att motverka att detta sker.
wiklund och gustin beskriver svedbergs uppsättning av standardroller som återfinns i de flesta grupper. beskriv dessa.
monopol på uppmärksamheten: en person som gillar uppmärksamhet och att bestämma. ofta låter gruppen detta ske då det ses som en vinst för gruppen att den personen sköter talan.
den präkige: vet vad som är bäst och påpekar det gärna. mån om att allt går rätt till och lägger ribban högt.
offret: negativ självbild. kan väcka dåligt samvete hos de andra i gruppen genom subtil makt.
buffeln: vill ha bekräftelse och tar plats för att få den. kan använda sig av härskartekniker för att framhäva sig själv och tona ner andra.
syndabocken: får ta det som inte fungerar i gruppen såsom motgångar och problem.
clownen: undrrlättar det sociala samspelet genom att locka till sig skratt. får på så sätt bekräftelse. kan vara svår att ta på allvar.
att arbeta i grupp innebär utmaningar och man behöver utveckla beredskap för stt hantera. den norska socialpsykologen berit ås formulerade 1978 det hon kallade härskartekniker. hon lyfte det i första hand som ett maktspel mellan män och kvinnor. beskriv härskarteknikerna enligt ås och hur dessa kan bemötas.
osynliggörande: att tysta en person genom att låtsas att hen inte finns och att det hen gör inte bidrar med något.
motteknik: ta plats, undvik offerroll och säg ifrån direkt.
bekräftarteknik: lyssna på andra och ge gensvar. visa ditt engagemang.
förlöjligande: en person eller dennes argument framställs som löjliga eller oviktiga. man skrattar "åt" inte "med". kommentarer som "lilla gumman"
motstrategi: ifrågasätt, argumentera utifrån din kompetens. skratta aldrig med och be personen förklara sig.
bekräftarteknik: respektera och bemöt seriöst. intressera dig för personen.
undanhållande av information: effektivt sätt att exkludera en annan person, kan ske genom att man inte skickar inbjudningsr till möten.
motstrategi: kräv korten på bordet, bli klar om det handlar om dålig organisation eller härskarteknik. lyft problemet.
bekräftarteknik: informera och inkludera.
dubbelbestraffning: allt offret gör blir fel, exemplevis nogrannhet tar för lång tid.
motstrategi: bryt mönstret, gör dina prioriteringar klara och va tydlig med dem.
bekräftarteknik: dubbel belöning. utgå från att alla gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar även om det blir fel.
påförande av skuld och skam: få den andre att skämmas för vem hen är eller antyda att det är personens eget fel att hen blir behandlad illa.
motstategi: reflektera över dina egna känslor av skuld och skam för att se vart de kommer ifrån.
bekräftarteknik: bekräfta och stödja varandra. skuld och skam är inre upplevelse och måste mötas med inre motvikter.
Maslow är känd för sin motivationsteori från 1979, ofta illustrerad som en pyramid. han menar att människan är fri och oberoende med förmåga att skapa och förverkliga sitt liv genom att kunna tillfredsställa de mänskliga basbehoven. vilka är dess fem basbehov?
fysiologiska behov: mat, vätska och sömn.
trygghetsbehov: att känna sig trygg, inte ha faror i omgivningen.
behov av kärlek: känna tillhörighet, i form av relationer.
självhävdelsebehov: självrespekt och respekt från andra.
självförverkligande behov: utveckla kunskap och klara av egna mål.
sjuksköterskeyrket är en proffesion. vilka kriterier gäller för en profession?
vilar på en vetenskaplig grund
leder till legitimation
följer etiska regler
är autonomt (sjuksköterskor styr själva forskning om sitt kuskapsområde)
värderas högt av samhället
tillhör en nationell organisation.
etisk och moralisk stress på jobbet uppstår ibland i olika situationer. det kan vara bra att kunna identifiera denna stress för att kunna förhålla sig till den situationsjuksköterskan kan hamna i. den svenska omvårdnadsforskaren kim lützen har tillsammans med kollegor formulerat tre kriterier för att fastställa etisk/moralisk stress bland sjuksköterskor. förklara dem.
1. att sjuksköterskor är känsliga för patienters sårbarhet och bristande anatomi.
2.att de upplever att yttre faktorer hindrar dem från att göra de man tror är bäst för patienterna
3.att de upplever att de inte har någon kontroll över situationen.
i den nya versionen av icn:s etiska kod från 2021 så beskrivs fyra områden som är vägledande för etiska ställningstagande och agerande, namnge de fyra områden och beskriv övergripande innehållet i en av dem.
1: sjuksköterskor och personer i behov av omvårdnad
2: sjuksköterskor och yrkesutövningen
3: sjuksköterskor och professionen
4: sjuksköterskor och global hälsa
sjuksköterskor och professionen handlar om expertis, integritet, vår kunskap, ansvarighet, evidensbaserade riktlinjer, bidra till aktiv forskning samt förberedelser inför nödsituationer såsom pandemier och katastrofer.
inom området global hälsa är tillgänglighet till hälso och sjukvård en viktig faktor. en rad olika faktorer behöver fungera för väl fungerande system. räkna upp tre olika faktorer som kan bidra till bristande tillgång till hälso och sjukvård.
1.ledarskap och styrning - politik och administrativ uppbyggnad som möjliggör ett fungerande hälso och sjukvårdsystem
2.finansiering - för att hälsosystemet ska fungera från styrning till vårdgivare.
3.mediciner och utrustning - som möjliggör adekvat vård utifrån forkning och beprövad erfarenhet.
Hälsa som frånvaro av sjukdom tillhör ett sätt att förstå begreppet hälsa. beskriv kortfattat grunden i detta så kallade patogena synsätt och ge förslag på dess fördelar för människors strävan mot hälsa.
i det biomedicinska perspektivet ligger fokus på den biologiska kroppen och organfunktionsstörning, det vill säga kroppen och själen som separata ting och fokus läggs enbart på kroppen.
(kroppen som en maskin som vid behov kan repareras)
fördelar: det går att behandla medicinskt och är mätbart. bidragit till medicinsk vetenskaplig utveckling som har gjort att en del allvarliga sjukdomar går att bota idag.
hälsa som något annat än frånvaro av sjukdom tillhör ett sätt att förstå begreppet hälsa. beskriv kortfattat detta synsätt och ge förslag på dess fördelar för människors strävan mot hälsa.
det humanistiska perspektivet fokuserar på personen i helhet i förhållande till sin omgivning, det vill säga kroppen och själen ses som en helhet för att bedöma hälsa eller ohälsa. (handlar om mer än kroppsliga faktorer såsom välbefinnande oh meningsfullhet.)
fördelar: man kan må bra och uppleva hälsa trots funktionshinder eller sjukdom. synsättet skapar förståelse för hela personen.
sjuksköterskan skall ta vara på det friska hos alla personer samt identifiera och aktivt förebygga hälsorisker. i enlighet med detta har svensk sjuksköterskeförening tagit fram en strategi för jämlik vård och hälsa. ge exempel på tre olika områden som beskrivs i denna skrift samt i stort vad de innefattar.
1. det ömsesidiga mötet - vikten av att möta patienter på ett jämlikt sätt, för att det ska finnas en ömsesidig öppenhet i relationen som skapas. patienten står i beroendeställning där vården har stort inflytande.
2. goda levnadsvanor - även om utvecklingen av hälsosamma levnadsvanor senaste 10 åren varit positiv är andelen personer med med en stillasittande fritid oförändrad under dessa år.
sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnad behöver tydliggöras i det patientnära arbetet.
3. hälsa för personer på flykt och asylsökande - nyanlända flyktingar behöver få del av samhällets sociala kapital så snabbt som möjligt för att inte marginaliseras och få försämrad hälsa.
enligt gustafsson och willman är begreppet omvårdnad direkt kopplad till våra grundläggande antaganden om tillvaron och synen på människan. ett grundläggande antagande inom disciplinen är att omvårdnad sker på personnivå. argumentera för detta synsätt med två principiella antaganden.
genom att beakta önskningar, emotioner, fysisk miljö och socialt stöd främjas en personspecifik omvårdnad.
samtidigt bör människan ses som en handlande varelse där självbestämmande ligger till grund för att se hälsa som människans möjligheter.
två viktiga hälsoindikationer som används vid resonemang om global hälsa är barnadödlighet och mödradödlighet. varför anses barnadödlighet vara en viktig hälsoindikator i detta sammanhang? och vad kan ha bidragit till sjunkande siffror?
sjukvårdens tillgänglighet är sämre i utvecklingsländer. barnadödlighet visar på hälsoläge, sjukvård, rent vatten, utbildningsnivå och föräldrar och samhällets kunskap om barns behov.
det globala hälsoläget har förändrats under de senaste decennierna och en utbredning av vaccinationsprogram kan vara en bidragande faktor till sjunkande siffror bland barnadödligheten.
människans hälsa kan påverkas positivt eller negativt av den livsstil hen har och flera exempel på sådana så kallade bestämningsfaktorer tas upp i kurslitteraturen. beskriv tre olika faktorer som kan ha negativ inverkan på hälsan samt vilka konsekvenser de kan få.
1. fetma - snackskultur, söt och salt mat aktiverar belöningssystemet. kan leda till bland annat, diabetes, hjärt och kärlsjukdomar, förhöjt blodtryck.
2. rökning - finns ett tydligt samband mellan rökning och för tidig död. leder till lungcancer, KOL, hjärt och kärlsjukdomar.
3. narkotika - preparat som snabbt skapar ett beroende. påverkar oliks organ såsom, hjärna, hjärta, lever och påverkar våra kognitiva förmågor som humör och mental hälsa.
även en risk för spridning av smittsamma sjukdomar om delning av nålar förekommer.
den salutogen modellen för hälsa, känsla av sammanhang (kasam) har enligt aron antonovsky tre dimensioner som bidrar till helheten av denna känsla. studier har visat att patienter med låg kasam kan vara i behov av mer stöd medan personer med hög kasam kan ha bättre prognos vid olika sjukdomstillstånd. redogör för vilka tre dimensioner kasam består av.
1. meningsfullhet - uttrycker i vilken grad en person känner engagemang och motivation i händelser.
2. begriplighet - speglar hur individen förstår och uppfattar omvärlden och dess situationer. det kan va händelser i omgivningen eller som drabbar individen själv.
3. hanterbarhet - speglar i vilken utsträckning individen har verktyg och resurser för att hantera diverse uppkomna situationer.
de globala målen för hållbar utveckling anges i sustainable development goals. genom åren har världens länder genom FN i agenda 2030 satt upp 17 olika mål för förbättrad hälsa, minskad fattigdom, miljö, utveckling mm. ett av dessa mål fokuserar uteslutande på hälsa. vilket är det? ge exempel på fyra delmål som ligger inom detta mål?
mål 3, hälsa och välbefinnande. målet är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.
1. minska mödradödligheten
2. bekämpa smittsamma sjukdomar
3. förebygg och behandla drogmissbruk
4. minska antalet skador och dödsfall i vägtrafiken.
etisk och moralisk stress på jobbet uppstår ibland i olika situationer. det kan vara bra att kunna identifiera denna stress för att kunna förhålla sig till den situation sjuksköterskan kan hamna i. den svenska omvårdnadsforskaren kim lützen har tillsammans med kollegor formulerat tre kriterier för att fastställa etisk/moralisk stress bland sjuksköterskor. förklara dem.
1. att sjuksköterskor är känsliga för patienters sårbarhet och bristande autonomi.
2. att de upplever att yttre faktorer hindrar dem från att göra de man tror är bäst för patienterna
3. att de upplever att de inte har någon kontroll över situationen.
värdegrund för omvårdnad är formulerad av svensk sjuksköterskeförening för att komplettera sjuksköterskans etiska koder. respekt för personen du vårdar är grundläggande för att personen du vårdar ska kunna uppleva tillit, hopp och mening och därigenom lindrat lidande trots ohälsa. i värdegrunden beskrivs fyra grundläggande begrepp som sjuksköterskan ska respektera. beskriv dem.
1. respekt för sårbarhet - i svåra tillstånd är människans sårbarhet påtaglig. biologisk, social och kulturell sårbarhet. genom att respektera sårbarheten som sjuksköterska kan vi få tillit och individens värdighet respekteras.
2. respekt för autonomi/självbestämmande - patienten har själv rätt att fatta beslut för sina egna önskningar. det habdlar om att patienten ska vara självbestämmande och delaktig i vården.
3. repekt för integritet - sjuksköterskan ska respektera patienten som person och vara lyhörd för människors olikheter. ta hänsyn till patientens integritet såsom kropp, värderingar och historia.
4. respekt för värdighet - varje människas värde är lika och ska respekteras. varje individ har rätt att forma sitt eget liv utifrån förutsättningar och val.
i ICN:s etiska kod från 2021 förklaras viktiga termer och begrepp, bland annat personcentrerad vård och mänskliga rättigheter, förklara dessa begrepp.
personcentrerad vård: vård som strävar efter att synliggöra hela personen och prioriterar tillgodoseendet av andliga existentiella, social och psykiska behov i lika stor utsträckning som fysiska behov.
mänskliga rättigheter: rätten till liv, värdighet och att alla behandlas lika. omvårdnaden ska inte påverkas av faktorer som ålder, hudfärg, kultur, etnicitet, funktionsnedsättning, sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet, politisk ställning, språk, religion eller ekonomi.
sandman och kjellström skriver i etikboken att det är viktigt att ta ett samlat grepp om den etik vi bör förhålla oss till inom hälso- och sjukvård i vid bemärkelse. beauchamps och childress fyra principer har haft stort inflytande inom den medicinska etiken och vårdetiken. förklara dessa principer!
autonomiprincipen: principen består av en rättighet och en skyldighet, människor har en rättighet att själva bestämma över sin vård och det är sjuksköterskan skyldighet att respektera självbestämmandet.
göra-gott-principen: sjuksköterskan har en moralisk skyldighet att förebygga skada, minska skada som uppstått och främja det goda.
icke skada pincipen: moralisk skyldighet att inte skada någon, det kan handla om kränkt integritet och fysisk eller psykisk smärta.
rättviseprincipen: alla har rätt till jämlik vård, fördela lika och efter behov.
pliktetiken är en av de grundläggande etiska teorierna.
a, beskriv pliktetikens grundläggande principer.
b, redogör för vad som kan vara en fördel/nackdel med etiken.
c, två inriktningar av etiken beskrivs i etikboken, beskriv dem.
a, pliktetiken handlar om att utföra den rätta handlingen. vad som är den rätta handlingen bedöms utifrån egenskaper handlingen har och de motiv man har för handlingen snarare än de konsekvenser handlingen får.
pliktetiken bygger på att vi kan bestämma vilken handling vi ska utföra och ger därmed kontroll över om vi gör rätt eller fel.
b,
fördel: fokus på handlingen mer än konsekvenserna, hjälper oss att handla rätt och tar ställning för respekten för människan.
nackdel: kan också vara en nackdel att den inte tar hänsyn till konsekvenserna. vissa människor riskerar att falla utanför gruppen av dem som omfattas av respekten då den grundar sig i människans förnuft (barn, demens eller funktionsnedsättning)
c,
regelbaserad plikterik: är uppfattningen om att plikterna är överordnade regler som gäller i alla enskila situationer.
situationsbaserad pliktetik: bygger på tolkningen att varje situation är unik, vilket gör att personen måste bedöma vilken plikt som ska gälla i den enskila situationen.
kant formulerar det kategoriska imperativet, det vill säga en princip för att avgöra vilka handlingar som vi ska utföra oavsett vilken situation vi befinner oss i. förklara innebörden av de två versioner av kants kategoriska imperativ som utvecklas i etikboken.
personrespektformuleringen - handla alltid så att du behandlar andra människor (och dig själv) som mål och inte endast som medel
universaliserbarhetsformuleringen - handla alltid enligt det mottot som samtidigt kan upphöjas till allmän lag
konsekvensetik är en annan av de grundläggande etiska teorierna som beskrivs i etikboken.
a, beskriv konsekvensetikens övergripande princip
b, i etikboken diskuteras tre olika grundfrågor inom konsekvenseriken - förklara dessa!
a, konsekvensetiken - den handling som ger störst möjliga lycka eller nytta till störst möjliga antal människor eller världen totalt är den rätta. är beroende av kortsiktiga och långsikta reflektioner.
b,
1. bästa konsekvenser för vem eller vad: för den som handlar, för gruppen eller alla.
2. bästa konsekvenser på vilket sätt: handlingsutilitarism, regelutilitarism, riktighetskriterium, eller beslutsmetod. objektiv eller subjektiv riktighet.
3. vilka konsekvenser räknas: hedonism, önskeuppfyllelse eller objektiv pluralism.
aristoteles dygdetik är också en av de grundläggande etiska teorierna som beskrivs i etikboken.
a, beskriv dygdetikens övergripande grundläggande princip.
b, beskriv vad en karaktärsdygd är.
c, ange exempel på dygder i vården som stämmer överens med aristoteles beskrivning av karaktärsdygderna.
a, dygdetik - fokuserar på vem jag ska vara, dygder eller karaktärsdrag för att handla rätt. fokus på karaktären istället för handlandet i sig.
b, karaktärsdygd - moralisk dygd är något som utvecklas och kommer genom vana. genom odlandet av våra goda vanor.
c,
rädsla självtillit - modig
att spendera - frikostig
socialt beteende - vänlig
njutning och lidande - måttfullhet
ilska - tålmodig
diskursetiken handlar om samspelet mellan människor och det kommunikativa är inriktat på att uppnå enighet baserat på rationella argument och rationell förståelse. detta kräver att det ställs 5 krav på dialogen. förklara med egna ord dessa krav på dialogen.
1. krav på generell reprensation - alla som berörs av beslutet ska få ta del av diskussionen.
2. krav på fri utvärdering - alla i dialogen ska fritt få uttrycka behov och uppfattningar, det är viktigt att kunna kritisera varandras yttranden.
3. krav på att kunna inta någon annans perspektiv - att vi är villiga att intressera oss för varandras åsikter och perspektiv för att också ifrågasätta vårt eget perspektiv.
4. krav på maktneutralitet - inga åsikter eller argument ska väga tyngre även om en person har en högre roll.
5. krav på öppenhet - innebär att man inte får ljuga, undanhålla information. krav på alla kort på bordet som är relevanta i frågan.
kvinnlig etik har utvecklats efter etiska teorier såsom pliktetik och konsekvensetik.
a, hur motiveras behovet av en särskild kvinnlig etik?
b, ange vad kvinnlig etik betonar?
c, feministisk etik har många likheter med kvinnlig etik men går ett steg längre. förklara skillnaden.
a, att tradionella etiska teorier är fördelaktiga för män och att kvinnliga etiska erfarenheter nedvärderas. den kvinnliga etiken tar till vara på kvinnors erfarenheter och framhäver etik som innefattar omsorg och relationer.
b, betonar en etik som innefattar omsorg och relationer utifrån kvinnors erfarenheter.
c, feministisk etik - tar inte bara vara på kvinnors erfarenheter utan vill också dra mer maktaspekt och förbättra kvinnors villkor. språkar lika för kvinnors villkor.
vilka utgångspunkter bygger närhetsetik på?
tar som utgångspunkt att människans situation är att vara sårbar och ömsesidigt beroende av andra. på ett sätt är varje person en självständig och ansvarstagande individ och på ett annat sätt är varje person beroende av andra människor.
närhetsetik, det etiska kravet innebär att vi tar ansvar för den andra men lögstrup betonar också en annan väsentlig aspekt. beskriv den. ge ett exempel.
mänsklig interaktion bygger på ömsesidigt beroende av varandra. när ett etiskt krav uppstår ska man göra det som är bäst för den andre men bedömningen av vad som är bäst för någon annan är utifrån min egen livsförståelse.
det etiska kravet kräver att vi tar ansvar för den andra, men ansvaret får inte leda till att överta den andre personens egna ansvar.
exempel, exempelvis värna om patientens autonomi. hjälp med personlig hygien men samtidigt göra parienten delaktig med det den klarar av själv.
utveckla vad som menas med att se en person som ett subjekt respektive objekt enligt buber. hur uttryckte han det?
subjekt : jag - du. kallas också äkta mötet. man ser en person med känslor. mötet sker på ett ömsesidigt sätt. ömsesidigheten bygger på att båda parter uppfattar relationen utifrån bådas perspektiv.
objekt: jag - det. när "du" blir ett objekt eller ses som ett medel (tomt skal) förfaller relationen till mer saklig och kylig. bygger ofta på ett mer naturvetenskapligt förhållningssätt.
etisk kompetens handlar om förmågan att kunna agera på det sätt som krävs i etiska situationer. rest mfl utvecklade en modell för etisk kompetens som beskrivs i etikboken. beskriv den.
moralisk känslighet - uppfatta en situation som etisk.
moraliskt omdöme - bedöma rätt eller fel
moralisk motivation - motiverad att handla
moralisk karaktär - karaktär att handla
i strävan efter att höja vårdkvalitet används sex kärkompetenser. ange och förklara dessa.
1.förbättringskunskap/kunskapsutveckling - förändringsarbete av olika vårdprocesser samt förbättring av kvalite i vårdens system.
2.informatik - system för information och kommunikation som stödjer hälso och sjukvården.
3.samverkan i team - samarbete med vårdens olika professioner
4.personcentrerad vård - vården ska se även bortom sjukdomen. patienten ska själv delta aktivt i planering och genomförande av den egna vården i samarbete med vårdpersonal.
5.evidensbaserad vård - hod och effektiv vård baseras på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.
6.säker vård - säkerhetsarbete för att förhindra att patienter eller personal inom hälso ocj sjukvården skadas.
i omvårdnaden har man kommit överens om fyra begrepp, konsensusbegrepp. vilka är dessa och vilken funktion har dessa för omvårdnaden?
1.människa
2. hälsa
3. miljö
4. omvårdnad
funktionen är att orientera forskarna inom dessa forskningsfält och begreppen ska alltid synas inom forskning för omvårdnad.
inom personventrerad vård skiljer man på person och patient, dvs när patienten blir en person. detta kan illustreras med frågor: vad är en människa? vem är personen? hur skulle du besriva skillnaden?
människa-organ, processer, kemiska substanser.
person-historia, relationer, berättelser.
kopplar det till buber närhetsetiken med objekt och subjekt.
skillnaden är att när vi möter personen så ser vi det unika hos varje människa. båda behövs men för att det ska bli personcentrerat behöver vi se personen bakom sjukdomen.
professionsbegreppet kan ses utifrån en organisatorisk eller en performativ aspekt. svensk sjuksköterskeförening har fastställt kriterier för vad en profession innebär. beskriv dessa kriterier.
1. utbildningen måste baseras på vetenskaplig forskning. den behöver ha ett eget kunskapsområde och för sjuksköterskeutbildning innebär det omvårdnad.
2. sjuksköterskor behöver följa de etiska koderna som sätts upp av ICN. Koderna ger riktlinjer för hur sjuksköterskor ska förhålla sig till yrket.
3. en profession behöver tillhöra en nationell organisation (svensk sjuksköterskeförening)
4. utbildningen leder till legitimation och innebär att endast personer med behörighet har rätt att verka som sjuksköterskor. de har uppnått de kunskaper som krävs för yrket och det skapar förtroende. men om förtroendet missbrukas kan legitimation dras in.
5. yrket värderas högt av samhället och många människor ser upp till sjuksköterskor då de värnar om alla medborgare.
evidens ur ett vårdvetenskapligt perspektiv har beskrivits av eriksson, nordman och myllemäki i modellen huvud-hjärta-hand. förklara modellen genom att ge exempel på hur du har tränat utifrån detta perspektiv på färdighetströningarna.
1. huvud - logiskt tänkande kopplat till vetenskap.
ex, förstå varför och vad vi ska tvätta hos patienten.
2. hjärta - förstå och veta. referera till det etiska perspektivet.
ex, värnar om integritet och autonomi i samband med tvätt (inte blotta patienten.
3. hand - det praktiska arbetet.
ex, hur vi utför arbetet. tvätt i säng. rena tvättlappar.
daniel stern menar att vid ett par tre månaders ålder blir tillgången till den nya känslan av själv påtaglig. den motoriska utvecklingen och det sociala samspelet lägger grunden för upplevelsen av ett kärnsjälv relaterat till fyra upplevelseområden, vilka sammanflätas genom barnets aktiviteter och samspel med andra. förklara några av dessa upplevelseområden.
agens - vara sina handlingars upphov. kunna påverka sin omgivning genom att putta på saker.
koherens - sammanhängade kropp, min arm som puttar till.
affektivitet - medvetenhet att det är jag själv som känner något, glädje, ledsen.
kontinutet - att jag själv och världen kommer fortsätta finnas
ett viktigt begrepp i jean piagets teori vad gäller barnets utveckling är egocentrism. förklara begreppet egocentrism och ge ett exempel.
barnet tar själv och sina egna erfarenheter som utgångspunkt när det gör sig en bild av verkligheten. kan förstå stt andras perspektiv kan vara annorlunda än det egna men ändå övertygad om att det egna perspektivet är det rätta/bästa.
enligt erik h erikssons teori om identitetsutveckling brottas personen med specifika frågor eller utvecklingsuppgifter i varje skede i livet, så kallade utvecklingskriser. personen organiserar sina upplevelser runt teman och beronde på vilken typ av erfarenhet som dominerar och vilket socialt och känslomässigt stödpersonen har tillgång till kan krisen få en positiv eller negativ lösning (styrkor kontra kärnpatologier). beskriv översiktigt de olika livsskedena, med speciellt fokus på utmaningar i det åttonde och nionde stadiet, äldre. hur kan du som sjuksköterska stötta en äldre person i de utmaningar denna period medför?
spädbarnsåldern, småbarnsåldern, lekåldern, skolåldern, tonåren, tidiga vuxenåren, medelåldern, ålderdomen.
åttonde stadiet - inleds runt 50års åldern. reflekterar allt mer över det som varit. se som helhet - grunden för integritet och vishet. ser med förtvivlan - avsmak och vanmakt inför sig själv och livet.
nionde stadiet - möjligheter såväl svårigheter. ser sig själv som en del av en större helhet. mindre intresserad av sig själv och materiella ting. mer mån om andra. behöver kämpa för att bibehålla sina styrkor. kan börja tvivla på egna förmågor.