Historia Källkritik
Hur kan man säga att källor och litteratur skiljs åt?
Vad som är vad beror på vilken fråga man ställer till materialet. Om man ställer en fråga tex "vad hände på franska revolutionen?" så är läroboken litteratur men ställer man frågan "vad stod det i läroböckerna på 2000-talet" så är det en källa och en kvarleva. Litteratur är alltså bearbetade källor medan källor är något som finns kvar av händelsen.
Förklara källor
Källor är något som finns kvar av händelsen. Det kan vara ruiner, vittnen, brev, DNA. Dels finns det kvarlevor som är en rest från händelsen exempelvis protokoll, ruiner. Här kan man endast kolla äktheten för att värdera hur äkta en kvarleva är vilket är svårt på ett prov. När det gäller berättande källor är alla 4 kriterier relevanta. Dels berättande källor som är ögonvittnesskildringar, alltså någon som har varit där och skrivit eller talat in händelsen eller finns levande. Det kan vara brev, dagböcker.
Förklara vilka källkritiska kriterier som finns
Utifrån dessa kan man analysera material (text på provet) och tillämpa dem. Det är:
• Äkthet
• Tidssamband
• Beroende
• Tendens
Förklara äkthet
"En källa ska vara det den utger sig för att vara". Tex man bevisar att en dagbok är äkta genom att kolla handstilen, språkanalys. Vid en bild på en plats gör man geolokalisering alltså kollar på platsen och bilden och jämför så allt stämmer så det ej är photoshop. Är det förfalskat? När det gäller berättande källor kan man ställa "har den intervjuade verkligen sagt såhär till journalisten"? är dagboken skriven i efterhand? Finns det källor som stämmer överens med texten? alltså här är källor hänvisafe till och genom dem kan vi kolla äkthet.
Förklara tidssamband
Detta kriteriet är viktigt för att värdera berättande källor. Tex om det är 3 vittnen som skrivit ned händelsen vid 3 olika tillfällen ska man alltid värdera den som skrev ner det först för ju längre tiden går desto större risk är det att man glömmer detaljer och lägger till egna saker för att hjärnan ska få pusslet att gå ihop.
Förklara beroende
Man är beroende om man är en sekundärkälla och inte en primärkälla. Detta är man då man får informationen från någon annan. Detta märks om det står samma formulerinhar i andra källor. Också om man vet att personen som skriver inte själv har varit där utan som sagt fått informationen från någon annan. Man kan också varit där när händelsen skedde men man kan påverkas av andra när man pratar om andra som också har varit där och pratar sig samman. Det kan också vara så att den som varit där blir tvingad att ljuga.
Förklara historiebruk och vilka typer som används
Olika historiebruk är hur folk använder sig av historia. Används då vi granskar bilder. Alltså hur de använder sig av historien för att bilden ska fylla sitt syfte eller föra ut ett budskap. Det finns:
• Vetenskapligt:
• Ideologiskt:
• Existentiellt:
• Moraliskt
• Politiskt/pedagogiskt
• Kommersiellt
• Icke-beuk
Förklara vetenskapligt historiebruk
Man har frågeställningen "vad var det som hände förr?" Man granskar historiska källor. vet ej hur d syns i bilder wtf
Ideologiskt historiebruk
Historia används för att stödja en politisk ideologi eller sina åsikter till exempel kommunism. Det kan också ancändas för att kritisera andras åsikter.
Existentiellt historiebruk
Man använder historia för att tex skapa en nationell identitet. Tex ett land använder ett gammalt krig för att framhäva landet och få folket att känna stolthet och samhörighet. Det är vanligt att man lyfter fram övergrepp från en annan folkgrupp/land för att man ska känna samhörighet med sitt eget land och tycka illa om andra typ.
Moraliskt historiebruk
Man använder historien på vad som är rätt och fel. Tex man visar förintelsen för att alla ska känna hur hemskt det var och att det felet inte ska upprepas igen. Tex för att visa att det är fel att se andra grupper som ett hot för det ledde till detta hemska förr.
Politiskt/pedagogiskt historiebruk
Man gör ofta kopplingar till samtiden från historiska händelser för att stödja sin poäng. Man kanske jämför nuvarande politiska händelser såsom palestinakonflikten med tidigare händelser såsom Apartheid för att stödja sin poäng och det överdrivs ju då ofta. Eller att säga att någon är som Hitler för att styrka sin egen poäng. Det blir som att man förminskar det som hände förr genom att använda historien nu. Handlar mer om specifika frågor inom politik och inte en ideologi generellt samt att man ofta jämför tidigare händelser med nutiden på bekostnad av skillnaderna
Kommersiellt historiebruk
Man använder historia för att tjäna pengar. Tex butiker som säljer produkter från historiska händelser såsom vikingahattar eller så gräs från ww2 eller en bit av berlinmuren. Historiefilmer, tv-spel också såsom cs. Rituals som butik använder tex Samurai för att få sålt mer. Alltså användning av historiska personer, historiska händelser i filmer romaner spel eller på maskeradfest.
Icke-bruk som historiebruk
Man använder sig helt enkelt inte av historian alls. Man mörklägger den. Ex Turkiet och folkmordet på Armeer. Ex Japans massmord i kina. Hur syns d i bilder dock asså vafan
Vilka frågor ska man ställa till bilden för att lista ut vilken typ av historiebruk som används?
Vilken historisk händelse används?
Vilket samband dras (till idag tex)?
Vem använder historian (tex land)?
Vad är syftet?
När?
Vad vill bilden säga?
Förklara tendens
Detta är om man är partisk. Man vill ha en opartisk källa. Man kan vinkal
händelser om man har tex en ideologisk övertygelse eller tjänar pengar etc. Man märker detta om texten tydligt tar ställning, om man använder förstärkningsord tex "den äckliga Robert". Om personen dock förväntss säga en sak sen säger tvärtemot är det av större värde(tex SDare säger att maggan var bäst). Om olika tendenser säger samma sak är det högt värde.
Kolla dokument classroom teori och metod 8 januari
gör det hora
gör sedan övning källkritik
ja kuk