Inlärningsteori, psykodynamiskts, anknytningsteoris, kognitivteori, och dess teo
Beskriv inlärningsteori: Klassisk inlärningsteori, Operant betigning, modern/social inlärningsteori.
Klassisk inlärningsteori eller klassisk betining= Det är en inlärning som kan tillämpas både djur och människor. Klassisk betining är ett beteende som gör att man kan koppla ett stimulus till ett annat. T.ex. man känner av en parfym lukt som får en att tänka på en speciell person.
Operant betingning= Operant betingning innebär att man förstärker ett beteende med belöningar eller bestraffningar. Det finns både positiv förstärkning och negativ förstärkning. Positiv förstärkning är när man få belöningar för ett önskvärt beteende man skapar. Till exempel att lyssna på läraren i skolan. Negativ förstärkning är när man får en “bestraffning”. Till exempel att bli utskälld.
Social inlärning= Social inlärning innebär att vi observerar och imiterar andras beteende kraftfult, som skapar en inlärning om vad som är socialt accepterat. T.ex. vi observerar att en pojke ska ha pojkkläder och tvärtom leder till utanförskap i samhället. Social inlärning handlar även om Självtilltro (self-efficacy), som innebär att indivien själv kan förändra sin självtro. T.ex. Om individen känner "jag klarar av denna utbildning" leder till att det är större sannolikhet att man klarar av utbildningen.
Beskriv psykodynamiken Erik Eriksons psykosociala teori.
Erik Erikson grundar sin teori på Freuds, men skapade en psykosocial teori som omfattar hela livspannet. Erikson ger en bättre förstålse för varje enskild individ i samhället, om "vem man är". Erikson menade att 1. varje kultur har en säregna egenskaper som påverkar barnets beteende vid varje steg, och 2. det finns en dynamik i varje kultur då den utvecklas med tiden, tex. bondesamhälle till industraialism. Erikson byggde sin teori på 8 stadier som varje indidiv genomgår. Varje livsfas präglas av en ny uppgift eller konflikt och beroende på hur vi löser den kommer vår nästa fas i livet att påverkas. T.ex. i stadiet initativ vs skuld (3-6 år) uppmanas barnet till att ta intiativ, vilket gör att barnet känner prestationsglädlje och nyfikenhet, men om barnet känner skuld, börjar barnet få passivitet och initativlöshet. Om barnet får intiativ eller skuld, så kommer det påverka nästa stadie positivt eller negativt.
Beskriv psykodynamiken Freuds psykosexuella teori.
Sigmund Freud utvecklade det som kallas för psykoanalys, som betyder att vårt psyke rymmer motstridiga krafter- psykisk konflikt. Freud menade dvs att grunden är att människans barndom och drifter, påverkas av våra inre konflikten, samt att vilja tillfredsställa våra behov. T.ex. att vi utgår från de Psykosexuella faserna och libido. Freud utvecklade de Psykosexuella faserna, som är uppbyggt av fem faser, orala, anala, falliska, latens och genitala fasen. T.ex. I den anala fasen (1-3 år) får barnet kontroll och lustupplevelser kopplat till avföring som skapar spänning och förlösande känslor. Men om ett barn inte får kontroll eller lustupplevelser, menar Freud att det kan leda till starka kontrollbehov och tvångsmässig ordning i vuxen ålder.
Freud presenterade dessutom att vår personlighet består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Dessa tre personligheter förklarar alla våra handlingar.
Detet= detet är omedvetet. I detet finns bland annat aggressivitet och libido (sexuell energi, så som livslust och livsenergi). Detet vill ha sina begär och önskningar tillfredsställda så fort som möjligt även om det inte är socialt sett lämpligt. Detet är ologisk utan moral, krävande och impulsiv.
Jaget= Jaget är både omedvetet och medvetet. Jaget försöker vara logiskt och moraliskt, samt medvetet överväga hur det ska lösa problemen som uppstår i livet. Jaget är en del av personligheten som lär sig att ibland måste man avstå från den direkta njutningen.
Överjaget= Överjaget är både omedvetet och medvetet. Överjaget har hand om vårt samvete, de krav och förväntningar vi har på oss själva, våra regler och handlar om frågan till skuldkänslor och skamkänslor. Överjaget vet vad som är rätt eller fel beteende, och kan känna stolthet och bestraffa.
Nackdel= Det är en gammal teori som är svår att studera, eftersom det finns allt för många orsaker till varför ett barn beter sig som den gör.
Vad är anknytningssteori?
Anknytningsteori förklarar att barns anknytning sker i stadier, som visar på att barns behov av fysisk och känslomässig närhet är avgörande för barnets välmående. Det finns fyra stadier. Trygg anknytning,otrygg anknytning, otrygg ambivalent anknytning och desorganiserad anknytning.
Beskriv Jean Piagets fyra stadier i barns kognitiva utveckling.
1. Det sensomotoriska stadiet (0-2 år)= I sensomotoriska stadiet utvecklar barn i tidig ålder sin motorik och reflexer. T.ex. Ett barns första steg lägger grunden för barnets framtida kognitiva utveckling. Vilka reflexer är det som utvecklas? Barnet upprepar rörelsen medvetet. T.ex. att gå. Barnet har målriktade handlingar. T.ex. ett mål att ta sig till en plats. Barnet har mentala operationer. T.ex. barnet upptäcker att saker och personer existerar även om man inte kan se, höra eller känna objektet.
2. Det preoperationella stadiet (2-7)= I det preoperationella stadiet kan barnet genomföra symboliskt tänkande, som att skapa mentala kategorier om föremål. Barnet har ingen förmåga till att tänka logiskt, såsom att tänka på flera saker samtidigt. Barnet kan bli egeocentrisk, dvs att barnet har svårt att förstå att allt kretsar runt en. Barnet kan endast se en aspekt i taget och har svårt att "vända" tanken (Irreversibilitet),
3. Det konkreta operationella stadie (7-11) = I de konkreta operationernas stadium har barnet ett inre logiskt tänkande och förstår konservation, omvändbara resonemang (tänkandet är reversibelt) och kan sätta sig in i andra människors perspektiv. Barnet förstår t.ex. att två relationer kan samordnas, såsom volymen av vatten i två glas är detsamma, trots om ena glaset är högre och det andra mer bredare.
4. Det formella operations stadiumet (från 11)= I det formella operations stadiumet tar hypotetisk och systematiskt tänknade fart, det kan vara att tänka kring saker som inte går att ta på, ett abstarkt tänknade. Utvecklingen av logiska resonemang kring värderingar och idéer tar också form i detta stadium. Detta tänkandet avanceras genom kunskaper och erfarenheter man samlar på sig under livet gång. Detta stadiet är kopplat till Informationsprocessteori, vilket är att förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne, processhasitighet förbättras.
Beskriv kognitiv teoritken Vygostkijs teori om barns kognitiva utveckling.
Lev Vygotsky grundade den kulturhistoriska skolan, där Vygotsky undervisade barn med handikapp i Moskva. Det han vill åstadkomma var att poängtera att ett barns kulturella och social miljö är avgörande för inlärning. Samt att språkutvecklingen startas i gång när barnet deltar i ett kulturell och socialt sammanhang. Vygotsky menade att barnets kognitiva utveckling ses som ett resultat av barnets samspel med föräldrar, lärare, syskon osv.
Vygotsky's synsätt skiljer sig åt från Piagets synsätt. Piaget studerar inte de sociala aspekterna av barns kognitiva utveckling, dvs att han fokuserar inte på hur mycket miljön påverkar barnet. Vilket Vygotsky gör, då han menar att kulturell och social miljö har en stor betydelse för barnet.