Tenta ekologi
Vilka frågor försöker ekologin besvara
Varför ser miljön ut som den gör? Hur kan vi utforska naturliga resurser på ett hållbart sätt? Vad är anledningarna för ändrade populationers storlek och distrubition? Hur påverka ändringar i klimatet olika ekosystem?
Discipliner kopplat till ekologi
Bettende ekologi. Landskaps ekologi, evolutionär biologi, populations ekologi, marin ekologi, global ekologi, ecosystemsecologi.
Kvävets kretslopp
1.Kvävefixerande bakterier omvandlar kvävgas till ammoinum. 2. Nitrifikationsbakterier omvandlar ammounium till nitrit och sedan nitrat. 3. Växter kan ta upp ammounium eller nitrat och omvandlar detta till organsikt kväve. 4. Djur äter växter och får i sig även de organiskt kväve som de kan släppa ut via urinet. 5. När växter och djur dör bryts de ner av amminofikationsbakterier som sedan gör att kvävgas åter kommer ut i atmosfären.
Ekologisk nisch
En nisch är ett specifict område där en art kan leva på och har anpassat sig till. Ett område där arten har störst chans till överlevnad
Fundamental vs realiserad nisch
Fundamental är den nisch en art skulle inta om det fanns oändligt med resurser och ingen konkurrens. Realiserad nisch är den nishen arten istället använder pågrund av begränsningarna
Hur påverkar människan kvävets kretslopp
Vi har kunnat med hjälp av harber bosh processen gjort att kväve kan omvandlas till ammonium industriellt. Vi gör att mer kväve kommer till kretsloppet än vad det skulle göra på naturligt viss och ger en obalans i kretsloppet och detta kan leda till bland annat övergödning
Heterotrof organism
En organism som inte kan producera egen energi utan istället måste absorbera på ett annat sätt, tex en kanin som behöver äta växter för att få i sig energi.
Abiotisk
En icke levande komponent och som har en frånvaro av en levande form. Tex vatten
Mineral
en kemisk förening eller grundämne som bildats naturligt utan inblandning av levande organsimer
Succession av en barrskog
Precis efter störningen kommer pionjärfasen, här tar snabbväxande arter över vilket hjälper marken att stabilisera sig. Etebleringsfasen kommer sen och lövträd börja växa då de lätt sprider sina frön. Dessa träd växer snabbt och ger skugga vilket gör att de arter som är toleranta mot skugga kan börja växa. Konsolideringsfasen kommer och barrträden börjar komma och dominera, detta sker speciellt om det var en barrskog tidigare. Nu förändras även undervegetationen och arter som lingon och blåbär börjar växa. Till sist kommer klimaxstadumet vilket är när skogen åter igen är i ett stabilt tillstånd och artsammansättningen kan långsamt förändras.
Historiskt jordbruk
Jordbruket var på en mycket mindre skala för och man hade många mindre åkrar som var omgivna av stenrös, trampade stigar och bäckar. Detta gjorde att fler arter kunde leva här vilket var bra för mångfalden. För hade man inte heller fertilizerad jord och jorden var mer artrik. I det moderna jordbruket har man större åkrar, man slog samman de mindre åkrarna och tog bort det som omgav de mindre åkrarna vilket gjorde att många arter försvann. Fertilizerande jord är också mindre artrik.
Naturvårdsinsatser
Skydd av livsmiljöer via naturreservat och nationalparker.
Artbevarande program
Restaurering av naturmiljöer som tex våtmarker
Skötsel och bevarande av värdefulla naturtyper
Bekämpning mot invasiva arter
Natura 2000
Ett nätverk för att skydda områden i europa. Det har skapats för att naturen ska skyddas och bevaras inför nästkommande generationer
Fördelningsmönster
Clumped. Random. Uniform
Clumped
Samlas gärna i grupper eller i flockar, tex insekter och svampar det är pågrund av deras socialitet
Uniform
Individer med ett nästan jämt avstånd från varandra och är jämnt utspridda, detta pågrund av territorialitet tex häckande fåglar.
Random
Individerna är utspridda utan något mönster, tex träd som kommit för spridande frön
Exponentiell tillväxt
När en påpelation växer snabbt och obegränsat, sker när det finns mycket resurser, få rovdjur, få sjukdomar och få konkurrenter. Svårt att se detta i naturen men i labb har man sett bakterier i en näringslik lösning. Detta är en enkel uppskattning av en utdöende risk i hotade populationer
Logistisk tillväxt
När en population först växer snabbt men avtar då resurserna är begränsade. Detta sker när miljön har nått en maxgräns för hur många individer den klarar av. Ett exempel är om en hjortpopulation hittat ett nytt skogsområde med bra resurser. De etablerar sig i området men när populationen blir blir för stor räcker inte resurserna till
Livstabell
En livstabell är en slags tabell över hur en individ reproducera och överlever i en specifik åldersgrupp i en population.
Vad kan man hitta i en livstabell
Tid. Nummer levande individer, Nummer individer som dör, fekunditet. Hur många honliga avkommor en hona får. Dödlighetsrisk
Överlevnadskurva
En kurva som visar andelen av en population som överlever från en tid till nästa
Vilka typer finns det i överlevningskurvan
Typ 1, hög mortalitet i slutet på livet, stora däggdjur. Typ 2 mortaliteten är jämn och konstant i hela livet, tex fåglar. Typ 3 hög mortalitet i början på livet tex fiskar
Definitationen av en skyddad art
Arter som är skyddade genom lag över heöa landet, man får inte skada, fånga in eller störa arten
Habitattyper som omfattas av habitatdirektivet
Artrika gräsmarker, vårtmarker, urskogar, marina miljöer, vattendrag, fjälltyper
Sloss
Single large or several small. Handlar om hur man bäst bevarar den biologiska mångfalden med färre men stora reservat med flera arter eller många mindre reservat som kan hjälpa till att skydda arterna och miljön
MVP
minsta livskraftiga population- är ett värde på det lägsta antalet en population kan komma för att inte riskera att dö ut
Kanteffekten
Hur kanterna vid andra habitat påverkar de arter i habitat som finns i gränserna. Kan både påverka habitaten precis vid gränserna men även på avstånd. Miljöförhållande kan förändras pga av en annan miljö i närheten. Konkurrenser mellan arter kan ske och sjukdommar och invasiva arter kan förekomma. Om man har huggt ner träd i ett habitat kan det andra påverkas av solljus och torka då de inte får de skydd den behöver
överexploatering
Intensiv jakt och intensivt fiske
Vem startade rödlistningsprocessen
IUCN- Den internationella naturvårdsunionen
Tre kategorierna i hotade arter
Sårbar (VU) Starkt hotad (EN) och Akut hotad (CR)
Vad ingår i läran om ekologi
Ekologi handlar om samspelet i naturen , hur olika organismer lever och fungerar i sina habitat och hur de tillsammans skapar biologisk mångfald. Alltså hur organismer är beroende av varandra.
Interspecifika interaktioner
Interaktion mellan två olika arter
Intraspecifik interaktion
Interaktion mellan samma art
Resursfördelning
En uppdelning av begränsade resurser av arter för att undvika konkurrens i en ekologisk nisch. Arterna lever i olika områden jämfört med de de konkurrar emot.
Karaktärförskjutning
En evolutionär förändring som sker när två liknande arter ska leva på samma plats och inte behöva konkurrera med varandra. tex de olika näbbstorlekarna på finkar i galapagosöarna, En fågel har en större näbb vilket gör att den kan äta större frön och en fågel har mindre näbb som gör att den kan äta de mindre fröna
Defenitionen av en parasit
En organism som lever av och tar näring från en annan organism samtidigt som den andra organsimen tar skada
Olika parasiter
Endoparasit är parasiter som liver inne i andra organismer som tex bandmask och exoparasit som lever på andra organismer som fästingen
Succesion
En långsam process där en artsammansättning i ett ekosystem förändras långsamt över tid
Primär succesion
När nya ömråden som tidigare inte haft några livsformer invaderas av levand organismer och en ny biotop uppstår tex när en glaciär smällter och lämnar bar mark till organismer.
Sekundär succession
När en förändring sker i artsamhället efter en störning som tex en brand
Brunjord
Tre mindre tydliga lager, snabb nedbrytning tack vare maskar.
Förna- Översta lagret, består av döda växter och djurrester.
Humus- Organiskt material som inte bryts ner från förnan, neutral jord.
Mineraljord- Understa jordskiktet, består av olika typer av mineralkorn.
Podsol
5 tydliga lager där inga maskar lever, långsam nedbrytning
Förna- Översta lagret som består av döda växter och djurrester
Blekjord- En blek, näringsfattig jord.
Rostjord- Röd till färgen, rik på salter och järn som ger färgen.
Mineraljord- Understa skiktet, består av olika typer av mineralkorn
Växthuseffekten
Solens strålar når jorden och reflekteras tillbaka upp till rymden. Växthusgaser som vattenånga, koldioxid och metan fångar upp en del av värmen och gör att lite av värmen stannar kvar.
Mutualism
När två arter påverkas positivt av varandra, Tex bin och pollinerande växter
Facilitation
En art förbättrar förhållandet till en annan art. Tex tidvattenmusslor skapar en bättre miljö för andra arter.
Kommensalism
En art påverkas positivt av interaktionen medans den andra inte påverkas. Tex en groda som får skydd från en växt.
Ammenalsim
Interaktion mellan två arter där en art påverkas negativt medans den andra inte påverkas. Tex ett träd som skymmer sol från en växt som behöver solen
Predation
Ett djur som jagar och äter ett annat djur. Interaktion mellan ett rovdjur som en räv och ett bytesdjur som en hare
Rödlistade arter
En art som riskerar att dö ut
Signalart
En indikator art som visar hur den biologiska mångfalden är. Indikerar ofta om en hög biologisk mångfald
Nyckelarter
En art som har en stor betydelse för andra arters levnadsmöjligheter. Tex daggmasken som är viktig för våra ekosystem
Skyddade arter
Arter som är skyddade genom en lag i hela landet, man får inte störa, jaga eller skada dessa
Ansvarsarter
När en viss region har ett speciell ansvar för en specifik art att skydda den då den är viktig för ekosystemet och den biologiska mångfalden
Typiska arter
En art som är vanlig och ofta finns på ett visst habitat. Vikitg då man kan bedöma naturens kvalite om dessa arter finns
Energy and nutrient dynamic
Solen är energins ursprung. Autotrofa organismer som växter använder detta genom att skapa fotosyntes. Konsumenterna som är heterotrofa organismer tex en kanin äter växterna och får i sig en lagrad kemisk energi. Sen kommer toppkonsumenterna och äter konsumenterna. När de heterotrpfa organismerna dör producerar de detrius som är dörr organiskt material. Ljus och näringsbegränsingar finns då det på vissa ställen finns mindre ljus vilket gör att mindre fotosyntes skapas och mindre energi. Närningsbegränsningar sker om växterna inte får i sig den näring de behöver vilket ger näringsbrist till hela produktionen.
Fosfors kretslopp
1. Fosfater finns i marken och vatten. 2. Växter tar upp fosfater och ombildar det till organsikt fosfor. Djur äter växterna och får i sig det organiska fosforet. 3. Djur och växter som dör släpper tillbaka fosfater ner till marken och vatten när de bryts ner. 4. Via urlakning kan fosfater rinna ut med vatten och bilda fasta fosfater som hamnar i sediment. 5. När sediment packas bildas fosforika bergarter. Dessa bryt ner via kemisk vittring och fosforn går åter ner till marken igen
Hur förstör männsikro fosfors kretslopp
Vi utvinner fosfor genom fosforrika bergarter, vi använder det till bland annat gödningsmedel vilket kan leda till övergödning
Biom och klimat
Biom är ett geografiskt område som kännetecknas av de klimat, växter och djur som lever där. Biomet är som det är baserat på klimatet. Alltså är klimatets mönster viktigt för vad det är för slags biom. Exempel på biom är savann och regnskog
Gause experiment
Han skulle kolla vad som hände när två arter konkurrerade med varandras resurser. När de fick leva i sina egna habitat växte båda arterna snabbt och bra. När de släpptes ihop tillsammans överlappade deras nishar och en art överlevde inte pga resursbegränsingar. Alltså kan inte två arter som behöver samma resurser ha samma nisch i ett gemensamt habitat under en längre tid
Succession från sjö till mosse
I sjön samlas dött organsikt material från växter och djur på botten och bildar lager av gyttja och sediment. Detta börjar så fort sjön bildas. Efter flera år börjar vattenväxter växa pga att sjön blir grundare pga de lager som samlats på botten. Växterna gör sjön fylligare. När växter dör bildas organsikt material och gör att sjon blir ännu grundare. Tillslut bildas en våtmark eller myr. Sedan börjar mossor komma och detta gör marken sur, vilket gör att den sakta växer uppåt och bildar torv
Konstgjorda landskap
konstgjorda landskap är landskap som människan påverkar, tex industriområden och jordbrukslandskap
naturlandskap
Landskap som inte påverkats av människan, tex vattenområden som älvar och myrar och fjäll
Habitatdirektivet
Till för att motverka förlust av biologisk mångfald i EU länder. De har en lista på olika arter och naturtyper de vil bevara. Informationen om vilka naturtyper man ska bevara kommer ifrån länsstyrelse, jordbruksverket, slu's artdatabank och olika miljöövervakningsprogram
Natura 2000 bildning
Länstyrelsen tar tillsammans med markägare och berörda kommuner fram ett förslag på ett nytt natura 2000 område. Detta förslag granskas av naturvårdsverket som sedan behöver föreslå förslaget till regeringen. Regeringen tar sen beslutet om de ska skickas in till EU-kommissionen som är sista steget till att skapa ett natura 2000-nätverk
Täthetsoberoende vs täthetsberoende
Täthetsoberoende är de mekansimer och faktorer som inte påverkas av populationstätheten, tex naturkatastrofer. Täthetsberoende är något som påverkas av populationstäthet som tex resurser och tillgång till skydd.
Numeriska responser
Hur bytesdjurspoulationen påverkar rovdjurspopulationen. Minskar bytesdjurspopulationen kommer i sin tur rovdjurspopulationen minska då mindre mat finns
Funktionella responser
Hur bytesdjurspopulationen påverkar hur mycket mat varje enskild rovdjur får baserat på tätheten i en bytesdjurspopulation
Typer av funktionell respons
Typ 1. Linjär kurva. Rovdjuren tar fler byten ju fler byten de finns. Typ 2. Rovdjuret tar fler byten när fler byten finns men kurvan minskar under tiden rovdjuret tar på sig att hantera sitt byte, tillsist blir rovdjuret mätt och tar inte fler byten. Typ 3. När få byten finns finns det bara lite mat till rovdjuren, men när byten blir vanligare igen ökar kurvan. När rovdjuren är nöjda och mätta minskar kurvan igen
Extinction vortex
En nedåtgående spiral hos en population när inavel och genetisk drift gör att populationen minsakar. Ändrar spiralen inte riktning kommer populationen tillslut att dö ut.
Invasiv art
En art som förflyttat sig från sin naturliga miljö av människan till en ny miljö där den tidigare inte funnits. Artern spridder sig snabbt och kan putta undan inhemska arter och göra att de dör ut
Nedskräpning i hav
Skador och dödsfall hos djur, de kan fastna i tex plast som gör att de inte överlever. Giftiga ämnen i skräp som gör att djuren kan dö eller påverka annat som deras fortplantning och immunförvsar. Spridnign av främmande arter som kan bli invasiva arter
EOO
Utbredningsområde- det totala området där en art kan hittas
AOO
Förekomstarea- det faktiska områded en art lever, man delar upp områden i rutor för att enkelt beräkna hur många rutor arten finns på och använder
Biotisk
Levande komponenter som påverkar ett ekosystem, tex ett dägggdjur
Ekosystem
Ett område i naturen där alla delar i systemt arbetar tillsammans och där både abiotiska och biotiska komponenter finns
Habitat
Den livsmiljön där arter lever, växer och fortplantar sig.
Biotop
Omgivning med miljöförhållande där bara specifika arter kan leva
Autotrof
De organimer som kan själva producera sin egen föda och energi utan att behöva konsumera något
Kolets kretslopp
1. Växter tar med hjälp av fotosyntes upp koldioxid som finns i atmosfären. 2. Vatten och koldioxid bildar glukos och samtidigt frigör syrgas. Djur äter växterna och via cellandning tar upp kolet. Glukos omvandlas åter igen till koldioxid och vatten och koldioxidet går tillbaka till atmosfären. 3. När djur och växter dör bryts de ner av organsimer som via cellandning släpper tillbaka koldioxidet i atmosfären. 4. Om döda organsimer ligger i marken tillräkligt länge kan fossila bränslen bildas. Vi männsikor gräver upp detta och förbränner det och när vi gör det går koldioxid åter upp i atmosfären
Vattnets kretslopp
Vatten kommer via nederbörd som regn eller snö. Vattnet rinner ner i sjöar hav eller i marken och bildar grundvatten. När solen lyser ner på marken avdunstar en del av vattnet och åker upp till atmosfären som vattenånga. När de kommit tillräkligt långt upp kyls det, moln och små vattendroppar bildas. Tillslut bildas större vattendroppar som åter igen kommer ner som nederbörd
Bergarter
Sedimentära, Magmatiska och metamorfos
Magmatiska bergarter
Bildas när magma från jorden inre svalnar och stelnar
Sedimentära
Processer som tex vittring bryter ner och transporterar magmatiska bergarter ner till havsbotten där de packas och tillslut blir sedimentära bergarter
Metamorfa bergarter
Värmen och trycket från jordens inre omvandlar magmatiska och sedimentära bergarter till metamorfa bergarter
The rock cycle
Ett antal geologiska processer som obildar en bergart till en annan via processer som vittring, sedimentation, uppsmältning och vulkansim.
Magma som tränger upp till ytan eller svalnar under jordytan stelnar blir magmatiska bergarter. När detta exponeras id yttan påverkas de av fysisk vittring och brytter ner detta till små partiklar som kallas sediment. Dessa partiklar transporteras via vatten, vins och is till nya platser som hav, sjöar och flodar där de åker ner till botten och lägger sig i lager. Över tid pressas lagrena samman och bildar sedimentära bergarter.
När de sedimentära och magmatiska bergarterna hamnar långt ner i jordskorpan utsätts de för höga tryck och höga temperaturer vilket ändrar bergarten och bildar metamorfa bergarter istället.
När de metamorfa berarterna trycks ännu längre ner och blir ännu varmare smällter de metamorfa bergarterna och blir till magma igen
Fysiskt vittring
Fysiska processer som nederbörd, temperatur och vind gör att bergarter sönderdelas till mindre bitar
Kemisk vittring
När bergarter integrerar med minerallösningar och bergarternas sammansättning förändras.
Statisk livstabell
Bra för de djur som är mer långlivade som större däggdjur
Kohort livstabell
Används bäst för att studera kortlivade organsimer som insekter
Biogeografi
En studie av organismers geografiska utbredning genom geologisk tid.
Världens biomer
Tropisk regnskog, savann, öken, gräsmark, skogsmark och tundra. Akvatiska- hav, sjöar och floder
Makroklimat
Det totala klimatet i en stor region
Mikroklimat
Klimatet över en mindre region
Altitude,
Desto högre upp eller lägre ner blir det kallar och vi hittar alpin tundra, mer i mitten blir det varmare och klimatet är mer tropiskt
Latitud
Ju längre norr eller söder man kommer desto kallare, i mitten är klimatet tropsikt
Symbios
samlevnad mellan två arter
Correlation
Två eller fler händelser sker under samma tid, kan vara associerade med varandra men behöver inte vara det
Causation
En händelse där resultatet av en annan händelse inträffar och det finns ett samband
Populations ökning och minskning
En population ökar via födelse och immigration och en population minskar via död och emmigration
Livshistorieegenskaper
De egenskaper hos en organism som är nära kopplade till överlevnad och reproduktion alltså fittnes. Tex ålder och storlek vid könsmogenhet, antal reproduktiva tillfällen, antal och storlek på avkomman/avkommorna och total livsläng
Interparus
En art som reproducera fler gånger under sin livstid
Semelparus
Reproducera sig endast en gång och sen dör de
Trade off
När en förbättring av en egenskap leder till försämring av en annan, detta sker ofta pågrund av begränsade resurser. Tex får man många avkommor är de ofta mindre och får man färre avkommor är de ofta större
R-selektion
HAr fokus på snabb reproduktion de får ofta många avkommor men varje avkomma får lite investering ofta kort livslängd och hög dödlighet
K-selektion
Har fokus på överlevnad och kunkurrens, får färre avkommor och är mer investerade i varje avkomma har längre livslängd men senare könsmognad
Populations regulation
Täthetsoberoende kontroll är viktig för små kortlivade organimer medans täthetsberoende är viktiga för större och långlivade organismer
Self thinning
Process som sker i täta populationer av organismer där vissa individer dör på grund av konkurrens om begränsade resurser som ljus, näring eller utrymme. De svagare individerna dör och de som överlever växer och blir ofta större
Meta-populations teori
Förklarar populationers och rumslig dynamik i fragmenterade livsmiljöer
Meta-population
En grupp av fler små sepererade populationer av samma art som lever i olika så kallade fläckar av livsmiljöer
12 definetioner för hotade arter
Det finns 12 definitioner som änvänds när man ska bedöma hotade arter för tex rödlisting. 1. Population och populationsstorlek. 2. Delpopulationer. 3. Könsmogna individer. 4. Generation. 5. Minskning. 6. Fortgående nedgång. 7. Stora fluktationer. 8. Kraftigt fragmenterade. 9. Utbredningsområde EOO. 10. Förekomstarea AOO. 11. Plats. 12. Kvantativa analyser
Risker med små populationer
Små populationer är i risk för inavel, genetisk drift, förlust av alleler och minskad genetisk variation
Små vs Stora reservat
Små- Mer olika habitat, mindre risk för spridning av sjukdomar, högre genetisk variation mellan habitaten och en mindre skada om ett reservat blir förstört.
Stora- Mindre chans att riskera att dö ut, finns större möjligheter för arter som behöver stora revir. Mindre chans för kanteffekt
Hur kan man mäta den biologiska mångfalden
Med olika index. Två typer dominans index och statisk index
biologisk mångfald
Variationen mellan organismer i alla miljöer och de ekologiska relationerna och processer som organismer ingår i.
Artmångfald
Artrikedom- nummer av arter i ett sammhälle
Relativt överflöd- Propositionen i varje art representeras av alla individer i sammhället.
Dominanta arter
De arter som är vanligast eller talrikas i ett samhälle
Ekosystemingejörer
Arter som drastiskt ändrar miljön den finns i
Varför är en stor mångfald viktig
En stor mångfald är mer stabil, mer produktiv och har en högre biomassa. Kan motverka stress hos arter och snabbare återhämtning av stress. Mer resistenta mot sjukdomar och invasiva arter
Typer av genetisk mångfald
Genetisk mångfald
Artmångfald
Ekosystem mångfald
Hot mot den biologiska mångfalden
Förluster av habitat, fragmentering, invasiva arter, globala förändringar, överexploatering
Ekosystemtjänster
Produkter och tjänster som ekosystemet ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalite