Filosofi tenta [Presentationer]
Att analysera argument:
1: Identifiera slutsatsen som opinionsbilden har gjort.
2: Identifiera stödargument som anförs och klarger om de är av deduktivt eller induktivt slag.
3: avgör därför om dessa stödargument är logiskt hållbara-alltså om de deduktiva argumenten är giltiga och om de induktiva är adekvata.
4: Tillsist: Ta ställning till om de logiskt hållbara argument enskilda premisser är sanna eller sannolika.
Adekvata argument:
Logiskt hållbara deduktiva argument=giltiga argument
Logiskt hållbara induktiva argument= Odekvata argument
När är ett deduktivt argument är giltigt?
Om slutsatsen är en strikt logisk konsekvens av premisser är falska.
Den logiska giltigheten sitter i strukturen och inte i innehållet.
Vilka är de logiskt giltiga argument strukturerna?
Modusponens:
Exempel;
1. Om det finns meningslöst lidande så finns inte Gud.
2. Det finns meningslöst lidande.
3. Alltså finns inte gud.
Modus tollens:
Exempel;
1. Om 3+3=6 så är världen fyrkantig.
2. Men jorden är inte fyrkantig.
3. Alltså är 3+3=6 inte rätt
Kedjeargumentation: (denna strukter är alltid giltig.
Exempel:
1. Om P så Q
2. Inte Q
3. Alltså P
Eller-elimination: (Alla argument som har denna struktur är logiskt giltiga)
Exempel:
1. P eller Q
2. Inte P
3. Alltså Q
Vad är empiriska och icke-empiriska påståenden?
Empiriska: Gör argument som kan bekräftas eller dementeras.
icke-empiriska: Gör argument som inte kan verifieras eller dementeras.
Meta fysik:
Frågan om det finns moralisk fakta?
Kunskapsteori:
Kan man veta vad som är sant eller falskt
Moralpsykologi:
Finns det en koppling mellan moraliska uppfattningar och motivation?
Skillnaden mellan non-kognitiva och kognitiva värdemodeller?
Kognitiva värde modeller:
Moraliska påståenden (som "det är fel att ljuga") är fakta – de kan vara sanna eller falska.
Non-kognitiva värdemodeller:
Moraliska påståenden är inte fakta – de är bara känslor eller åsikter, som "usch!" eller "gör inte så!"
Kognitivism
Kognitivism är idén att moraliska påståenden (som "det är fel att stjäla") är påståenden om verkligheten som kan vara sanna eller falska – precis som vanliga fakta.
Non-kognitivism
Non-kognitivism säger att moraliska påståenden (som "det är fel att ljuga") inte är fakta, utan bara uttrycker känslor, attityder eller uppmaningar.
Moraliska argument för Guds existens:
1. Det finns objektiv moraliska fakta (moralisk realism)
2. Om Gud inte hade funnits så hade det inte funnits några objektiva moraliska fakta.
3.Alltså: Gud finns.
SAOL
Högsta väsen
Minimalteism:
Gud är unik, evig, immateriell, alltid funnits men är inte värd vår tillbedjan.
Traditionell teism:
Som i minimal teism men värd våran tillbedjan och ex-nihilo
Öppenteism:
Gud vet inte något om hur vi kommer handla
Deism:
Allt som nämnts i minimal teism men också att Gud inte ingriper i skapelsen.
Panenteism:
Gud är allt som finns och världen är hans kropp. All materia är medvetande gud har bara övertalande makt och kan inte tvinga oss att agera på ett sätt.
Ontologiska argument:
Anselms variant:
1: Om det högsta tänkbara existerar i någons medvetande så existerar det i även verkligheten.
2: Det högsta tänkbara existerar i någons medvetande.
3: Alltså: Den högsta tänkbara existerar även i verkligheten.
Kosmologiska argument:
Aristoteles argument:
Allt som rör sig måste ha satts i rörelse av något annat.
Men det kan inte finnas en oändlig kedja av rörelser.
Därför måste det finnas en "första rörare" – något som sätter allt i rörelse utan själv att röra sig.
Aristoteles kallade detta för "den orörda röraren" (Gud).
Kontingensargument:
Alla fakta har en förklaring. Ett ting har skapat ett annat ting. Detta ting är möjligt men inte nödvändigt.
Kalam-argument:
1: Inget existerar utan orsak.
2: Universum började existera.
3: (Alltså) Det finns en orsak till att universum började existera.
Telelogiska argument:
Paleysargument:
1. Om något har skapat med en uppenbar funktion så är det skapat med ett ända mål.
2. Ögon, öron och vingar har en uppenbar funktion.
3. Organen har en i "2" har ett ändamål.
4. Om något har ett ända mål så måste något intelligent skapat det.
5. Det måste finnas en intelligent varelse som skapat ögon, öron och vingar.
Molekylär biologiska argumentet:
Livet är skapat av något intelligent för att molekylens struktur är så komplexa och man tittar man på det så är det finjusterat.
Det kosmiska finjusterings argumentet:
Finjusteringen av universums naturkontanter är ett resultat av fysikalisk nödvändighet, slump och design.
Priori argument: (argument mot gud)
Rättvisa vs Bamhärtighet:
1. Rättvisa= Behandla människan som hon förtjänar att bli behandlad.
2. Bamhärtighet: Behandla människor bättre än vad de förtjänar.
Bamhärtighet vs Oklanderlighet:
1. Bamhärtighet: Behandlar människor bättre än vad de förtjänar.
2. Oklanderlighet: Kan agera omdömeslöst.
post-priori argument:
1. Kosmologiska storleks argumentet: Om gud skapade universum med människor i åtanke så jade han skapat ett universum efter människors livsvilkor.
2. evolutions argumentet: Evolutionen är ineffektiv och saknar styrning och mål.
3. Otrons argumentet: ;am lam vara intellektuellt hederlig och sannings sökande och ändå inte tro. Därför kan det inte finns ett högsta väsen som vill ha en personlig relation.
4. Teodicéproblemets logiska variant: EN god gud hade velat förhindra allt lidande. Alltså lidande har förekommit då finns inte gud.
5. Teodicéproblemets evidentilistiska variant:
En all-perfekt gud hade velat förhindra allt lidande. Det finns inget högre ändamål med lidande.
Skillnaden mellan en sekulär och religiös världsbilder:
Religiös:
Tror på existensen av en transendent gudomlig eller andlig dimension i tillvaron och dess betydelse för hur vi ska leva våra liv.
Sekulära:
Tror inte på existensen av en transendent gudomlig eller andlig dimensin i tillvaron. Materian har ingen riktning eller styrning mot ett högre mål.
Naturalistiskt synsätt:
Det finns inga andliga eller gudomliga dimensioner. Allt är materia. Ingen riktning eller styrning mot ett högre mål.
Vad är Doketism
Doketism är en lära, särskilt vanlig inom gnosticismen, som hävdar att Jesus inte var en verklig människa med en verklig kropp, utan bara såg ut så
Vad är dynamisk monarkism
Dynamisk monarkism är en kristologisk lära som säger att Jesus är en enda person där Gud själv tog på sig en mänsklig natur för att frälsa människor
Modal monarkism
Modal monarkism är en kristen lära som säger att Gud är en enda person som visar sig i olika "former" eller "roller" – som Fadern, Sonen och den Helige Ande – men inte tre olika personer
Arianism
Arianism är en gammal kristen lära som säger att Jesus är skapad av Gud och inte är Gud själv, alltså att Jesus är underordnad Fadern
Apollinarism
Apollinarism är en gammal kristen lära som säger att Jesus hade en mänsklig kropp och själ, men inte ett mänskligt förnuft eller själ – istället hade han bara Guds ande
Nestorianism
Nestorianism är en gammal kristen lära som säger att Jesus är två separata personer – en människa och en gudom – istället för en person med både mänsklig och gudomlig natur.
Monofysitism
Monofysitism är en gammal kristen lära som säger att Jesus bara hade en natur – en gudomlig natur – och att hans mänskliga natur "upplöstes" i den gudomliga.
Dyofysitism
Dyofysitism är läran att Jesus har två naturer – en mänsklig och en gudomlig – som existerar tillsammans i en person.
Monoteletism
Monoteletism är läran att Jesus har två naturer (mänsklig och gudomlig), men bara en vilja.
Monoenergism
Monoenergism är läran att Jesus har två naturer (gudomlig och mänsklig) men bara en energi eller kraft.
Dyotheletism
Dyotheletism är läran att Jesus har två naturer (mänsklig och gudomlig) och två viljor – en mänsklig och en gudomlig.
De 5 Kristna försonings teorierna:
1. Lösesummateorin:
Jesus betalar den kompesations som satan kräver.
2. Christus Victor:
Jesus segrar över satan
3. satisfaktion teorin:
GOtt gör Gud genom Kristi lidande för folket.
4. straffteorin:
lider straffet som vi förtjänar i vårat ställe.
5. Incitaments teorin.
Genom guda genkärlek så är det möjligt att manniska kan nå genkärlek vilket vi behöver för att bli frälst.
Skillnaden mellan deduktiva och induktiva argument:
Deduktiva: Om premisserna är sanna är slutsatserna sanna.
bygger på logisk nödvändighet.
induktiva: om premisserna är sanna så är så är slutsatsen troligen också sant men inte garanterat.
bygger på sannolikhet och erfarenhet.
Vad är modus ponens:
Man bekräftar att premissen är sann för att veta att slutsatsen är sann.
Modus tollens
Om A, så B
alltså: inte A
Om det ena (A) så inte det andra (B)
Kedjeargumentet:
1. Om A så B
2. Om B så C
3. Om A så C
Eller-elimination:
1. A eller B är sant:
2. Om A är sant så är C sant
3. Om B är sant så är C sant