1. Det är det teoretiska innehållet i en livsåsknings praktiker.
2. Hur sådant innnehåll kan berättigas eller kritiseras.
1. Begrepp analys:
Dela upp begrepp i deras mindre bestånds delar för att bättre förstå en frågeställning.
2. Hermaneutiskaanalys:
Analysera det i mindre i termer av det större. ;am kan endast förstå en del om den sätts ihop med helheten. Man får en djupare förståelse av det meningsbärande materialet.
1 och 2 är motsatser.
Tillskrivna tankar, känslor och attityder som man till andra personer som man vägrar erkänna hos sig själv.
Man undersöker de olika argument som finns för och emot olika ståndpunkter.
Dela upp förklaringen i mindre delar för att förstå den.
Identifiera och förstå hur makt är fördelad och utövad i ett visst sammanhang.
De har innan varit intresserade av religiösa människors tro. Men nu har utvecklingen blivit att de är intresserade av vad folk som inte klassifierar sig som religiösa tror.
Teorier och uppfattningar kan vara sanna endast i en sorts lokal eller begränsad mening.
Studiet av vad kunskap är och när det är rationellt att tro eller agera på ett sätt. Det rör tro, förnuft, kunskap och rationalitet.
Det anser att människan inte gör det mest rationella genom att vara skeptisk. Man ska ha till tro på sinnet och förnuftets förmåga.
sann eller falsk
sann eller falsk
sann eller falsk
enbart sann
Teism: Medvetande först.
Ateism: Materia först.
Kan tycka att arfumenten för naturalism är lika starka och anser därför att det ör svårt att veta om det gpr att nå kunskap om Guds existens.
Den teorin som är enklare är den som är sann.
Universum har alltid existerat.
Man tror att vår förståelse för medvetande är fel och att många av de mentala tillstånd som folk tror finns inte gör det.
Personer existerar men kan endast förklaras av fysiska och materiella termer. Msn tror inte på att vi har ett medvetande utan att allt har en fysisk förklaring.
Vetenskapen söker alltid naturliga förklaringar – inte övernaturliga – eftersom det är det enda som går att undersöka och testa. Det är det ända sättet att förvärva vetenskap.
Bara det som är naturligt finns.
Det finns ingen Gud, inga andar eller mirakel – bara naturen, materia och naturlagar.
Approximativ betyder att något är ungefärligt eller inte helt exakt, men ändå tillräckligt nära för att vara användbart eller förståeligt.
Allt är av en och samma grundtyp, t.ex. bara materia eller bara ande.
Moralisk realism är idén att rätt och fel finns på riktigt, oberoende av vad människor tycker.
Etisk realism betyder att det finns rätt och fel på riktigt, oberoende av vad människor tycker eller känner.
Etisk konstruktivism betyder att moral skapas genom gemensamma överenskommelser eller regler mellan människor, snarare än att vara objektiva fakta.
Om allt är förutbestämt, kan vi inte vara fria att välja.
Panenteism är tron att Gud är i allt, men samtidigt är Gud mer än allt. Gud finns i världen, men är också större än världen.
Determinism betyder att allt som händer är orsakat av tidigare händelser. Inget händer av en slump – allt är förutbestämt av tidigare orsaker.
Accessibilitetsprincipen säger att för att vi ska kunna tro på något som sant, måste vi ha tillgång till bevis eller information som gör att vi kan förstå och rättfärdiga den tron.
The Easy Resistibility Principle säger att en tro inte är rättfärdig om den kan lätt motbevisas eller enkelt ifrågasättas utan bra argument.
Godtrogenhetsprincipen betyder att man bör tro gott om andra människor och anta att de säger sanningen, så länge det inte finns några starka skäl att tro något annat.
Avvisningsprincipen säger att om vi har god bevisning för något, så bör vi avvisa en påstående eller tro som är oförenlig med dessa bevis.
Symmetriargumentet säger att om två saker ser lika ut och inte har någon väsentlig skillnad, bör vi behandla dem på samma sätt.
Nära naturalism är idén att moraliska värden och etiska principer kan förklaras med hjälp av naturen och vetenskapen, utan att behöva hänvisa till övernaturliga eller religiösa förklaringar.
Epistemism är en teori som handlar om kunskapens natur. Den säger att kunskap är den högsta eller mest värdefulla formen av sanning.
Stark pragmatism är idén att sanning och mening inte bara handlar om teorier eller idéer, utan om vad som fungerar i praktiken och ger resultat.
Traditionell teism är tron på en personlig Gud som är skapare av världen, allsmäktig, allvetande och allestädes närvarande. Gud är separat från världen men har en aktiv roll i den.
Minimal teism är tron på existerande av en Gud, men med en mycket enkel och grundläggande uppfattning om Gud. Gud ses ofta som skaparen, men utan att specificera många av de mer detaljerade egenskaperna som traditionell teism gör.
Ontologiska gudsargumentet hävdar att Gud måste existera eftersom tanken på Gud som det största tänkbara innebär att Gud måste existera i verkligheten, inte bara i tanken.
Gud är skapade världen ur intet
Öppenteism är idén att Gud inte vet exakt vad som kommer att hända i framtiden, eftersom framtiden är öppen och inte helt förutbestämd.
Process teism är idén att Gud och världen förändras tillsammans. Gud är inte oföränderlig och passiv, utan aktivt inblandad i processen och utvecklingen av världen, och världen påverkar Gud.
Panteism är tron att Gud och världen är ett. Gud är inte en separat skapare, utan Gud är allting – världen, naturen, och allt som finns.
Apofatism är idén att vi inte kan beskriva Gud med ord, eftersom Gud är så mycket större och mer komplex än något vi kan förstå eller uttrycka.
Alteritetsteism är idén att Gud är fullständigt annorlunda och separat från världen, och att vi som människor inte kan förstå eller fullt ut relatera till Gud på samma sätt som vi gör med andra människor eller objekt.
Fundamentalteologi är den del av teologin som undersöker grunderna för tron, som Guds existens, uppenbarelse och varför man kan tro på Gud.
Doketism är en gammal kristen lära som säger att Jesus bara verkade vara människa, men i verkligheten var han bara ande och inte en riktig människa.
Sabellianism är en gammal kristen lära som säger att Fadern, Sonen och den Helige Ande inte är tre olika personer, utan bara tre olika sätt (roller eller former) som en och samma Gud visar sig på.
Patripassianism är en gammal kristen idé som säger att Gud Fadern själv led och dog på korset – alltså att det inte bara var Sonen (Jesus), utan också Fadern som led.
En miafysiker är någon som tror att Jesus Kristus har en enda natur (grekiska: mia physis) där gudomligt och mänskligt är förenade på ett fullständigt och oskiljbart sätt.
Nestorianer är anhängare av en kristen lära som säger att Jesus har två separata naturer: en mänsklig och en gudomlig, som inte är helt förenade i en person.
"Filioque" är ett latinskt ord som betyder "och från Sonen". Det handlar om frågan varifrån den Helige Ande kommer:
Västkyrkan (t.ex. katolska kyrkan) säger att den Helige Ande utgår från Fadern och Sonen.
Östkyrkan (t.ex. ortodoxa kyrkan) säger att den Helige Ande utgår endast från Fadern.
Nominalism är idén att allmänna begrepp (som "människa", "godhet" eller "rödhet") inte finns i verkligheten, utan bara är namn vi människor använder för att beskriva saker.
Sola Scriptura – Skriften allena
→ Bibeln är den enda högsta auktoriteten i frågor om tro och liv.
Sola Fide – Tron allena
→ Människan blir rättfärdig genom tro, inte genom goda gärningar.
Sola Gratia – Nåden allena
→ Frälsningen är en gåva från Gud, inte något vi kan förtjäna.
Solus Christus – Kristus allena
→ Jesus Kristus är den enda medlaren mellan Gud och människor.
Soli Deo Gloria – Äran till Gud allena
→ Allt ska göras till Guds ära, inte till människors ära.
Kerygma är ett grekiskt ord som betyder "förkunnelse" eller "budskap", och syftar på det centrala kristna budskapet som apostlarna predikade – särskilt om Jesus Kristus, hans död och uppståndelse, och frälsning genom honom.
Gnosticism är en gammal religiös idé som säger att frälsning kommer genom hemlig kunskap (grekiska: gnosis), och att den materiella världen är ond, medan den andliga världen är god.
Eskatologi är läran om de yttersta tingen – alltså vad som händer i slutet av världen och efter döden.