• Envägskommunikation handlar om att sändaren ger ut
information eller dylikt, men att det inte är möjligt för en mottagare att ge nått svar,
återkoppling. I radio, på tvn och när man läser en bok, är det ju en sändare, den som pratar,
skriver eller på något sätt pratar om något som ger ut information till en mottagare, den som
tittar, lyssnar eller läser.
• En tvåvägskommunikation däremot, är den vanliga
kommunikationen vi människor mestadels använder oss av. Vi har även här en sändare, en
person som pratar, ger ut information eller dylikt och en mottagare som kan lyssna och ge
återkoppling, det blir ett samtal, en dialog och det blir möjligt för budskapet att ändras, då det
är flera personer, tankar och åsikter som pratar.
• Fördelar med
envägskommunikation kan vara att man som sändare kan nå många människor samtidigt,
och att alla får ta del av samma budskap, utan att något är förvrängt.
• En nackdel däremot
kan vara att sändaren inte kan få reaktioner och feedback på sitt budskap förens i efterhand.
Fördelar vid en tvåvägskommunikation kan vara att feedback och återkoppling kommer
direkt, vilket kan göra att man snabbt kan rätta till eventuella fel. nackdelar kan handla om att
det tar längre tid att dela med sig av sitt budskap och att färre människor kommer få ta del
av det och saker kan ändrats däremellan, åsikter och dylikt.
• Det man menar med talets procedur är ett komplext verktyg vi använder för att
kommunicera. Det är mer än 150 olika muskler som är när vi talar, vilket gör det till en riktig
procedur, talets procedur. Musklerna vi använder oss av när vi andas, röra tungan och
käkarna är inblandade i denna procedur, samtidigt som vår hjärna är inblandad för att
kontrollera att det vi säger är rätt. Vi väljer själva vilka ord vi vill använda oss av när vi
kommunicerar. Vi kan i direkta situationer försäkra oss om ifall personen vi talar till förstått
vad vi sagt, och vi kan kontrollera detta genom att ställa frågor, hela denna procedur är vad
vi kallar för talets procedur.
• Att ha språksvårigheter innebär i stora drag att man kanske har något fel i någon av
processerna i hjärnan som har hand om förmågan att förstå och uttrycka sig. Det kan handla
om att det blir svårt att hitta rätt ord om man har svårt att uttrycka sig, vilket kan leda till att
fel budskap kommer fram och det kan bli onödiga, felaktiga konflikter. När man säger
språksvårigheter är det ofta både tal och skrift svårigheter man syftar på. Man kan drabbas
av en skada i hjärnan, innan skadan hade man språket men i samband med skadan tappade
man det, de tillståndet kallar man för afasi eller dyfasi om svårigheten som medföljer handlar
om svårigheter att uttrycka sig. Det är väldigt viktigt att stötta personer som inte har dessa
färdigheter, som inte kan använda sig av språket på grund av språksvårigheter eftersom
kommunikation är en stor del och hjälpmedel i livet, man kan använda sig av det för att få
hjälp på flera olika sätt, så hjälp då personen i fråga. Viktigt att känna till är också att det
finns olika lagar och konventioner som syftar på sådant.
• Definitionen av begreppet kommunikation innehåller följande, talande, tecknande och andra
former av icke talande språk. Kommunikation innefattar språk, textning, punktskrift, taktil
kommunikation, storstil, tillgängliga multi medel, såväl som textstöd, uppläst text, lättläst
språk och mänskligt tal, alternativa och kompletterande former, medel och format för
kommunikation, samt tillgänglig information och kommunikationsteknik. Den 21 artikeln
handlar om rätten att uttrycka sig och få information, i artikel 24 står det att barn har rätt till
att få undervisning på de språk som eleven själv väljer och att det ska finnas kunskap om
alternativ och kompletterande kommunikation i skolan.
• Enligt patientlagen har en patient rätt till kommunikation, rätt till att få information som man
förstår och rätt att vara delaktig i vården. Man har också rätt till att uttrycka det man vill.
• De olika symbol språken används är pictogram, bliss, widgitsymboler, PCS. PCS är ett
kommunikationssystem som oftast används av personer med rörelsehinder som har
språksvårigheter. Detta system innehåller 5000 bilder som kan kombineras. Man väljer ut
bilderna man vill använda, för att hjälpa personen i fråga. Det kan handla om bilder såsom
känslor, aktiviteter och liknande.
Widgitsymboler är ett symbolsystem som används för att stötta redan skrivna text, symboler
som finns under eller över texten som gör det lättare att förstå. I detta program finns det ca
10 000 symboler, där det ständigt kommer nya symboler. Bliss består av 22 000 geometriska
figurer som man kan kombinera på olika sätt. Hos rörelsehindrade kombinerat med
språksvårigheter kan detta vara jättebra då symbolerna kan förstås av alla, oavsett vilket
språk man talar. Pictogram innehåller 1 800 bilder i vitt, med svart bakgrund vilket gör de lätt
att se dem i litet format vilket gör det smidigt i kalendrar och liknande. Personer som har en
intellektuell funktionsnedsättning använder ofta detta, men också på allmänna platser där
det finns informationsskyltar används detta.
• Kommunikationstavla är en tavla där det finns en massa bilder som man kan
sätta upp på tavlan som symboliserar hur dagen ska se ut, bilder som
beskriver olika aktiviteter och bilder som startar samtal är vanliga här
• Samtalsapparat är en sorts apparat där man kan spela in meddelanden i
förväg, som en vanlig röstinspelningsapp fast i en apparat. Vanliga saker att
spela in är, ja, nej, jag heter, så säger apparaten exempelvis ja om man
trycker på en knapp och nej när man trycker på en annan. Detta kan vara bra
om man har svårt med talet och vill ha lite hjälp på traven.
• Föremål kan vara olika saker, använder man de ofta kan de användas som
hjälpmedel. Ett saftglas, glasögon och en väska kan vara vanliga exempel på
detta. Detta kan vara bra ifall personen behöver hjälp att exempelvis uttrycka
sig kring vilken dryck hen vill dricka till lunchen, tar personen fram saftglaset,
mjölkglaset eller vattenglaset.
• Samtalsmatta är nästan samma sak som en kommunikationstavla, skillnaden
är att man sätter upp en massa bilder på exempelvis en dörrmatta (neutral
eller enfärgad) men det kan användas för flera personer samtidigt. Det kan
finnas bilder om olika samtalsämnen som hjälper till att få “kallpratet” att
fortsätta om man har svårt för talet men förstår det till en viss del.
• Punktskrift är något som funnits väldigt länge, det är en form av skrift som
visar sig i form av punkter och prickar, man kan säga att det är som
utböjnader i en vägg eller liknande som gör att blinda människor kan läsa vad
som står och den informationen man vill förmedla, ofta kan man se detta i
hissar, på allmänna platser där man är beroende av vad som står och
informationen någon vill framföra.
• TEACHH-metoden fungerar som så att man hjälper en person med funktionsnedsättning att
få struktur på sin dag. Man kan behöva tydliggöra dagen genom att svara på en del frågor
för att det ska kännas värt att göra sakerna, vad ska hända? Var ska jag vara?, När ska det
hända? Hur länge ska jag hålla på? Hur mycket ska jag göra? Vad händer när jag är färdig?
Vem hjälper mig? är de vanliga frågorna man brukar använda sig av. Detta skema läser man
av uppifrån och ner eller från vänster till höger, och det kan vara skrivet med ord eller bilder
beroende på vilka förmågor personen som det är till för har.
Skillnaderna mellan teckenspråk och TAKK är att TAKK används för att komplettera upp ett
annat talat språk för att förstärka det som sägs medan teckenspråk används för att döva
eller personer med hörselnedsättning ska kunna tala. Likheter mellan de båda är att de är
uppbyggt på ungefär samma sätt, teckenspråk är uppbyggd på språk som finns i land där
man bor vilket gör att vissa tecken kan vara gemensamma för alla i språkområdet, men det
kan lika gärna vara så att personer som talar teckenspråk inte förstår varandra på olika sidor
av språkgränsen, TAKK är uppbyggda från det vanliga teckenspråket men det är förenklade.
• LAB inom funktionsnedsättning står för Ledsagare, Avlösare och Biträde. Det är insatser som syftar till att ge stöd och hjälp i vardagen för personer med funktionsnedsättning, samt avlastning för deras anhöriga.