Svar: Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen, och det styr all information som bearbetas och skickas till resten av kroppen via det perifera nervsystemet.
Svar: Sensoriska nerver leder impulser från sinnesorganen (som ögon och öron) till det centrala nervsystemet, där signalerna tolkas.
Svar: Motoriska nerver leder impulser från det centrala nervsystemet till musklerna, vilket gör att vi kan reagera på omgivningen, till exempel genom att röra på oss eller fly från fara.
Svar: Reflexrörelser är omedvetna reaktioner som styrs av ryggmärgen, till exempel när vi rycker bort ett finger från en het yta. De är snabbare än medvetna reaktioner eftersom hjärnan inte behöver bearbeta informationen först.
Svar: Medfödda reflexer, som blinkreflexen, är medfödda och fungerar automatiskt, medan inlärda reflexer, som simning, kräver träning för att bli automatiska.
Svar: Nervceller leder impulser genom axon och dendriter. Impulserna är elektriska och sprids genom att joner rör sig över cellmembranen, vilket skapar en nervimpuls.
Svar: Myelinhöljen är fettrika cellskydd som omger axon och gör att nervimpulser sprids snabbare. Utan myelinhöljen går impulser långsammare.
Svar: I synapsen överförs nervimpulser kemiskt via signalämnen. När en impuls når synapsen frigörs signalämnen som aktiverar receptorer på mottagarcellen, vilket leder till en ny nervimpuls eller muskelreaktion.
Svar: Dopamin är ett signalämne i hjärnan som är kopplat till belöningssystemet och ger oss en känsla av välbefinnande och lust när vi utför aktiviteter som mat, motion eller sex.
Svar: Droger som alkohol och narkotika aktiverar hjärnans belöningssystem och kan ge ett starkare belöningsrespons än naturliga aktiviteter. Detta kan leda till beroende genom att hjärnan anpassar sig till den drogrelaterade stimulansen.
Svar: Endorfiner är kroppens egna "morfiner" som frigörs vid fysisk ansträngning och skratt. De dämpar smärta och ger en känsla av välbefinnande, och kan även användas i behandling.
Svar: Curare blockerar receptorer på muskelceller och förlamar skelettmuskulaturen, medan nervgaser hindrar nedbrytning av acetylkolin i synapserna, vilket leder till att musklerna förblir spända.
Svar: Hjärnan är skyddad av kraniet, hjärnhinnor och vätska som dämpar stötar mot huvudet.
Svar: Hjärnan delas in i tre huvuddelar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.
Svar: Grå barken är ett lager av nervceller på storhjärnans yta och är viktig för tankeverksamhet och minneslagring.
Svar: Om syncentrum skadas kan en person bli blind, trots att ögonen är friska.
Svar: Storhjärnans främre del styr viljestyrda rörelser. Skador på dessa områden kan leda till förlamning av motsvarande kroppsdel.
Svar: Lillhjärnan samordnar impulser från olika sinnesorgan för att säkerställa att rörelser blir mjuka och att kroppen hålls i balans.
Svar: Hjärnstammen styr autonoma funktioner som andning och blodcirkulation och förbinder ryggmärgen med storhjärnan och lillhjärnan.
Svar: Hypotalamus reglerar kroppens grundläggande funktioner som temperatur, aptit, sömn och vätskebalans.
Svar: Eftersom hjärnan är mycket känslig för syrebrist kan skador uppstå snabbt vid syrebrist, och det kan leda till allvarliga konsekvenser som hjärnskakning eller dödsfall.
Svar: Slag mot huvudet kan leda till hjärnskakning, blödning, eller svullnad i hjärnan, vilket kan orsaka allvarliga skador eller dödsfall.
Svar: Under barndomen organiserar hjärnan sina celler i ett nätverk, och överskott av celler försvinner med tiden när hjärnan mognar.
Svar: En stimulerande miljö kan skapa fler kopplingar mellan nervceller, vilket förbättrar hjärnans funktion och kapacitet.
Svar: Hjärnan når sin fulla mognad vid ungefär 20 års ålder, särskilt storhjärnans främre delar, som styr beslutsfattande och riskbedömning.
Svar: Det autonoma nervsystemet styr kroppens funktioner som inte kan påverkas med viljan, som hjärtats rytm, andning, och matsmältning. Det utgår från hjärnstammen och ryggmärgen.
Svar: De nerver som leder impulser till icke viljestyrda muskler och vissa körtlar, och som inte kan påverkas med viljan, ingår i det autonoma nervsystemet.
Svar: Det parasympatiska nervsystemet är aktivt i vila och lugnar kroppen genom att minska hjärtfrekvensen och stimulera matsmältningen. Det sympatiska nervsystemet aktiveras vid fysisk ansträngning och ökar hjärtfrekvensen, vidgar luftrören och styr blodflödet för att ge musklerna mer syre.
Svar: När det parasympatiska nervsystemet är aktivt sänks hjärtfrekvensen och andningen, medan matsmältningen stimuleras genom ökad aktivitet i magen och tarmarna.
Svar: Det sympatiska nervsystemet minskar aktiviteten i mag-tarmkanalen, ökar hjärtfrekvensen, vidgar luftrören och styr blodflödet så att mer blod pumpas till skelettmusklerna, vilket förbättrar kroppens prestationsförmåga vid fysisk ansträngning.
Svar: Depression innebär att hjärnans signalämnen har kommit i obalans, vilket påverkar sömn, känsloliv och initiativförmåga. Det kan utvecklas från vanlig nedstämdhet och orsaka långvarig orkeslöshet, förlust av intresse för aktiviteter och en känsla av att inte kunna känna glädje. Om dessa symptom pågår i minst två veckor bör man söka hjälp.
Svar: Behandling av depression kan innefatta regelbunden motion, KBT (kognitiv beteendeterapi) och ibland läkemedel. KBT fokuserar på att förändra negativa beteenden och tankemönster, och behandling kan pågå mellan 5 och 20 samtal med en terapeut.
Svar: Långvarig stress utan tillräcklig vila och återhämtning kan öka risken för att utveckla depression.
Svar: Ångest är en stark känsla av oro som ofta kopplas till något obehagligt, antingen något som har hänt eller något som förväntas hända. Ångest kan kännas i kroppen, med symtom som snabb hjärtfrekvens, svettning och andningssvårigheter.
Svar: Panikångest är en plötslig och intensiv form av ångest som ofta känns livshotande, även om den inte är farlig i sig. Social fobi är en överdriven rädsla för att vara i centrum för andras uppmärksamhet, vilket gör att man undviker sociala situationer.
Svar: Ångest aktiverar kroppens alarmsystem, vilket leder till snabba hjärtslag, spända muskler och snabbare andning. Dessa reaktioner är normalt en förberedelse för att fly från fara, men ibland kan larmreaktionen vara överdriven i förhållande till den faktiska faran.
Svar: Forskning tyder på att intensiv användning av internet, särskilt via mobiler, kan leda till en minskning av hjärnvolymen. Anledningen till detta är inte helt klar, men det kan också vara ett resultat av effektivisering i hjärnan, vilket innebär att hjärnan blir mer effektiv i sina funktioner. Forskare fortsätter att undersöka dessa förändringar.
Svar: Nomofobi, eller "no mobile phobia", är en form av ångest eller stress som uppstår när personer inte har tillgång till sina mobiler. Detta kan skapa ett beroende av mobilen och påverka den drabbade negativt.
Svar: Larry Rosen, en amerikansk professor i psykologi, varnar för att använda flera skärmar samtidigt, t.ex. att kolla på sociala medier medan man arbetar på en annan skärm. Detta orsakar att hjärnan ständigt aktiverar olika centra, vilket kräver mycket energi och kan påverka uppmärksamhet, koncentration och sömn negativt.
Svar: Forskning har visat att strålningen från mobiler kan påverka hjärnans celler, särskilt den hjärnhalva som är närmast mobilen. En studie visade att den närliggande hjärnhalvan använde mer energi när mobilen sände signaler. Effekten var dock liten, och forskarna var försiktiga med att dra slutsatser om huruvida strålning är skadlig för hjärnan. Tills mer forskning finns bör vi använda försiktighetsåtgärder som att använda handsfree-utrustning för att minska exponeringen.
Svar: För att minska exponeringen för mobilstrålning kan man använda hörlurar eller andra "handsfree"-enheter som håller mobilen bort från örat och hjärnan.