Huden består av tre lager:
Överhuden: Yttersta laget, innehåller döda celler fyllda med hornämne som skyddar mot bakterier och förhindrar vätskeförlust.
Läderhuden: Mellersta lagret, innehåller starka och elastiska proteintrådar som ger huden flexibilitet och hållfasthet, samt blodkärl, nerver och känselceller.
Underhuden: Innehåller fettceller som lagrar fett och fungerar som isolering och energireserv.
Svar: Hornlagret är det yttersta skiktet av överhuden och består av döda celler fyllda med hornämne. Det skyddar huden mot mekanisk påverkan och hindrar bakterier och vatten från att tränga in i kroppen.
Svar: Pigmentceller i överhuden producerar melanin, som färgar huden brun och skyddar mot solens skadliga UV-strålning. Detta minskar risken för solbränna och hudcancer.
Svar: Födelsemärken (leverfläckar) är samlingar av pigmentceller och är oftast ofarliga. Om de ändrar form, växer, blöder eller kliar kan det vara ett tecken på hudcancer, och man bör då kontakta läkare.
Svar: Huden hjälper till att bilda D-vitamin genom UV-strålning från solen. D-vitamin är viktigt för kalciumupptaget i tarmarna och för att hålla skelettet starkt.
Hårsäckarna producerar hårstrån genom intensiv celldelning.
Talgkörtlarna utsöndrar ett fettrikt sekret som gör huden smidig och skyddar mot vatten.
Svettkörtlarna utsöndrar svett, vilket hjälper till att kyla ner kroppen genom avdunstning och utsöndra salter.
Svar: Med åldern minskar mängden elastiska proteintrådar i läderhuden, vilket gör huden slappare och rynkigare.
Svar: Fettceller i underhuden lagrar fett, vilket ger värmeisolering och fungerar som en energireserv.
Svar: Skelettet ger kroppen stadga, skyddar ömtåliga organ (som hjärtat, lungorna och hjärnan), och bildar blodkroppar.
Svar: Diskarna är broskstrukturer mellan ryggkotorna. De fungerar som stötdämpare och hindrar att kotorna nöter på varandra.
Svar: Ett diskbråck inträffar när en disk pressas ut och trycker på ryggmärgen eller nerver, vilket orsakar smärta. För att förebygga diskbråck bör man lyfta med rak rygg och träna för att stärka ryggmusklerna.
Svar: Under fostertiden är skelettet mjukt och består av brosk. Med tiden omvandlas brosket till hård benvävnad när kalk lagras i skelettcellerna. Omvandlingen slutar vid ungefär 20 års ålder.
Svar: Röd benmärg bildar blodkroppar och finns hos vuxna i ändarna av överarmsbenen, lårbenen och i platta ben som höftbenet. Gul benmärg består av fett och finns i större ben.
Svar: Benskörhet uppstår när skelettet inte utsätts för tillräcklig påfrestning, vilket gör det skörare och mer benäget att gå sönder. Fysisk träning kan stärka både skelett och muskler för att förebygga benskörhet.
Svar: Lederna gör att ben kan röra sig mot varandra. De har en ledkapsel och innehåller ledvätska som smörjer för att underlätta rörelse och minska friktion.
Svar: Menisken är en broskskiva i knäleden som hjälper till att fylla ut utrymmet mellan benändarna. En skadad menisk kan orsaka smärta och svullnad i knäet.
Svar: Vid en stukning tänjs ledbanden och ledkapseln kraftigt, vilket leder till svullnad och ömhet. Om en led vrids för kraftigt kan benändarna förskjutas, vilket orsakar en ur led-gång.
Svar: Musklerna möjliggör rörelse och förflyttning, ansvarar för kroppsspråk och mimik, påverkar tarmarnas peristaltik, reglerar blodflödet genom blodkärlen, producerar värme och ger stadga åt kroppen.
Svar: Viljestyrda muskler, som skelettmuskler, kan styras med viljan, medan icke viljestyrda muskler, som glatta muskler och hjärtmuskeln, arbetar automatiskt utan att vi behöver tänka på det.
Svar: Glatta muskler finns i huden, tarmarna, luftvägarna, blodkärlen, urinledarna, urinblåsan och livmodern. De är långsamma men uthålliga och arbetar dygnet runt.
Svar: Hjärtmuskeln är både snabb och uthållig, vilket gör att den kan arbeta oavbrutet hela livet utan vila. Den har extra många mitokondrier för att möta energi-behoven.
Svar: Skelettmuskler är viljestyrda och fäster vid skelettet via senor. De arbetar ofta i par, där en muskel spänns samtidigt som den andra slappnar av för att skapa rörelse.
Svar: Vid statiskt arbete, som när man håller en tyngd stilla, får musklerna lätt mjölksyra eftersom de komprimerar blodkärl och hindrar blodcirkulationen. Vid dynamiskt arbete, som när man springer, växlar musklerna mellan att spännas och slappna av, vilket förbättrar blodflödet och minskar mjölksyrabildningen.
Svar: Regelbunden träning ökar antalet kapillärer och mitokondrier i musklerna, vilket förbättrar syreupptagningsförmågan. När man slutar träna minskar dessa snabbt. Träning är "färskvara" och det är viktigt att träna alla muskelgrupper för att undvika skador.
Svar: Träningsvärk beror på att muskelcellerna sväller och bildar mer protein, vilket kan pressa på nerver. Värken försvinner när musklerna och nerverna har anpassat sig.