Litteraturöversikt: undersöka tidigare forskning inom ämnesområdet för att förstå vad som redan är känt och identifiera eventuella kunskapsluckor.
Forskningsdesign: Avgöra vilken metod som bäst passar forskningsfrågan - om det bör vara en kvalitativ eller kvantitativ metod, eller en kombination av båda.
Etiska överväganden: Tänka på etiska aspekter av forskningen, inklusive hur man behandlar deltagare, hanterar data och säkerställer konfidentialitet.
Hypotes:
En hypotes är som en idé eller gissning som du har om något som du vill testa. Det är som att göra en förutsägelse baserad på det du tror kan hända. Till exempel, om du tror att växter växer bättre om de får mer sol, kan din hypotes vara "Om jag ger mina växter mer sol, kommer de att växa större."
Teori:
En teori är lite som en större idé som förklarar massor av observationer och tester. Det är som en grundad förklaring på varför något händer baserat på mycket information och bevis. Till exempel, om du har testat och observerat många växter och de alltid växer bättre med mer sol, kan du ha en teori som säger "Växter växer bättre när de får mer solljus eftersom solen hjälper dem att göra sin egen mat genom fotosyntes."
Så, i grund och botten, en hypotes är som en personlig gissning du vill testa, medan en teori är en större och mer etablerad förklaring som baseras på många tester och observationer. Hypoteser leder ofta till teorier när de bekräftas genom forskning och tester.
Innebär att definiera abstrakta begrepp eller variabler så att de kan mätas eller observeras. Till exempel, om forskningen handlar om "stress," måste forskaren klargöra hur de ska mäta och definiera stress i praktiken.
Oberoende variabel: Den variabel som forskaren manipulerar eller kontrollerar för att se dess påverkan på den beroende variabeln.
Beroende variabel: Den variabel som forskaren observerar eller mäter för att se hur den påverkas av den oberoende variabeln.
En latent variabel är en variabel som inte direkt kan mätas. Den antyder något som inte är synligt eller direkt iakttagbart, men som kan härledas genom mätningar av andra variabler.
Problemområde: Den bredare kontexten eller området av intresse som forskningen fokuserar på.
Syfte: Det övergripande målet eller ändamålet med forskningen.
Forskningsfråga: Specifika frågor som forskaren vill besvara för att uppfylla syftet.
Explorativ studie:
Utforskar ett outforskat område. I en explorativ studie letar forskaren efter nya idéer och saker vi inte vet så mycket om än. Det är som att undersöka en okänd ö för att se vad som finns där.
Deskriptiv studie:
I en deskriptiv studie beskriver forskaren noga vad som händer, vilka människor är inblandade, och hur saker ser ut. Det handlar om att fånga alla viktiga detaljer.
Explanativ studie:
I en explanativ studie vill forskaren förklara orsakerna bakom något. Det handlar om att hitta svar på frågor som "Varför hände det här?" eller "Vad orsakade det här att hända?"
Kvalitativ forskning: Fokuserar på att förstå och beskriva komplexa fenomen genom icke-numeriska data, som intervjuer, observationer och textanalys.
Kvantitativ forskning: Innebär insamling av numeriska data för att analysera mönster, samband och för att dra statistiska slutsatser.
Manipulation av en oberoende variabel. Randomiserade kontrollerade försök- deltagarna tilldelas slumpmässigt experimentella och kontrollgrupper
Icke-experimentell design innebär observation och beskrivning av fenomen utan att manipulera några variabler. Det kan inkludera undersökningar, observationer eller fallstudier.
Kvasi-experimentell design liknar experimentell design, men det saknar fullständig slumpmässig tilldelning till grupper. Forskaren kan inte helt kontrollera eller slumpmässigt tilldela deltagarna till olika grupper.
Handlar om att mäta i vilken utsträckning en forskningsdesign verkligen mäter det den avser att mäta. Det handlar om att försäkra sig om att de observerade effekterna verkligen beror på den manipulerade oberoende variabeln och inte på andra faktorer.
Experimentell design har oftast hög intern validitet eftersom slumpmässig tilldelning hjälper till att minska hot mot intern validitet, såsom selektion, mognad och testeffekter.
Icke-experimentella och kvasi-experimentella designar kan ha lägre intern validitet eftersom de kan vara mer benägna att påverkas av störande variabler. Utan slumpmässig tilldelning är det svårare att säkerställa att observerade förändringar beror på den manipulerade variabeln och inte på andra faktorer.
Population: Är den totala gruppen av intresse i en forskningsstudie. Det är alla de individer eller enheter som delar de egenskaper som forskaren är intresserad av att studera.
Stickprov: Är en mindre grupp individer eller enheter som valts från populationen för att representera och dra slutsatser om den större gruppen. Ett stickprov bör vara representativt för populationen för att generalisera resultaten till hela populationen.
Randomiserat urval: Varje individ i populationen har en lika stor chans att bli vald. Exempelvis genom att använda slumpmässig nummergenerator för att välja deltagare.
Slumpmässigt urval: Varje individ har en chans att bli vald, men själva valet görs inte alltid slumpmässigt. Det kan vara en systematisk slumpmässig urvalsmetod.
Icke slumpmässigt urval: Deltagare väljs inte på ett slumpmässigt sätt. Forskaren kan välja deltagare baserat på tillgänglighet, bekvämlighet eller specifika kriterier.
Observation: Insamling av data genom att observera beteenden eller händelser i naturliga miljöer.
Enkäter och frågeformulär: Skriftliga eller muntliga frågor som deltagare svarar på för att ge information.
Intervjuer: Direkta samtal mellan forskaren och deltagaren för att få djupare förståelse och information.
Experiment: Kontrollerade situationer där forskaren manipulerar variabler för att observera effekterna.
Innebär att tilldela numeriska värden till observationer eller händelser. Det är processen att kvantifiera och representera egenskaper av intresse
Psykologiska variabler är ofta abstrakta och svåra att exakt mäta. Till exempel, hur mäter man exakt "intelligens" eller "lycka"? Dessa variabler kan vara subjektiva och svåra att kvantifiera på ett entydigt sätt.
Variabler inom psykologi påverkas av individuella skillnader och kontext. Mänskligt beteende och mentala processer är komplexa och påverkas av många faktorer, vilket gör det svårt att isolera och mäta en specifik variabel utan påverkan från andra variabler.
Mätning av psykologiska variabler kan också påverkas av självrapportering och socialt önskvärdhet, vilket kan leda till snedvridningar i resultaten. Det kräver ofta användning av flera mätinstrument och metoder för att närma sig en noggrann bild av psykologiska fenomen.
För att operationalisera en latent variabel, måste forskaren definiera och mäta variabeln genom användning av mätbara indikatorer eller manifesta variabler. Detta innebär att identifiera och välja specifika observationer eller beteenden som representerar den latent variabeln. Det kan kräva användning av flera mätningar eller olika aspekter för att fånga den underliggande dimensionen av variabeln.
Dubbeltydighet eller flertydighet i frågor.
Ledande frågor som kan påverka respondentens svar.
Svårtolkade eller oklara termer.
Antal svarssteg: Fler svarssteg ger mer nyanserade svar, men kan vara svårare att analysera.
Jämnt eller udda antal: Jämnt antal ger möjlighet till en neutral mittvärde, medan udda antal eliminerar möjligheten till ett neutralt svar.
Med eller utan ord: Svarsskalan kan vara mer förståelig och användarvänlig om den innehåller ord istället för bara nummer.
Står för Visual Analog Scale. Det är en skala där respondenten markerar en position på en linje för att uttrycka sin grad av överensstämmelse eller intensitet.
En skalmetod där respondenten markerar sin grad av överensstämmelse med en påstådd påstående, vanligtvis på en fem- eller sjugradig skala
Nominalskala: Kategoriska variabler utan någon inneboende ordning.
Ordinalskala: Kategoriska variabler med en naturlig ordning men utan enhetlig avstånd.
Intervallskala: Mäter avstånd med enhetliga intervall, men saknar en absolut nollpunkt.
Ratioskala: Har enhetliga intervall och en absolut nollpunkt, vilket möjliggör proportionella jämförelser.
Borg CR-skalan används för att mäta upplevd ansträngning och smärta och består av en linjär skala från 0 till 10 där respondenten själv väljer en position som bäst beskriver deras upplevelse. Den är subjektiv och ger en kvantitativ indikation på en individuell upplevelse, särskilt användbar inom idrottsfysiologi och medicinsk forskning.