Socio-teknisk
Arbetare har ansvar över fler än en arbetsuppgift och mer autonomi.
Roterande arbetsuppgifter
Både teorierna ser arbetsmiljön som central och pekar på vilket sätt denna präglas av utmaningar samt stöd och styrning av överordnade.
Direktstyrning
Orientering beskriver en övergripande tendens eller inställning gentemot olika kontexter och incitament
Den består av officiella riktlinjer, delegationsordningar och dokumenterade beslutsprocesser.
Autonomi, kompetens och tillhörighet
Processen där externa regler och normer gradvis antas som egna värderingar och drivkrafter.
Medlemmar accepterar att någon beslutar över dem i vissa sammanhang.
Arbetsberikning och arbetsutvidgning.
Taylorism
Ömsesidig anpassning och självstyrande grupper.
Ökad självständighet i arbetsprocessen.
Högre arbetsmotivation, positiv attityd och större välbefinnande.
Styrning och samordning av arbetet sker enligt strikt fastställda regler.
Standardisering och effektivisering genom noggrant planerade arbetsprocesser.
Att vara autonomi-orienterad innebär att man motiveras av inre drivkrafter och personliga värderingar, medan kontroll-orientering innebär att motivation främst genereras genom externa belöningar och påtryckningar.
Lean organisering. Problemet är att anställda slutar / inte söker sig till organisationen.
Direkt styrning Teknologisk och fysisk styrning Standardisering av arbetsprocessen
Intrinsikal motivation uppstår för att aktiviteten är intressant eller lustfylld att utföra i sig, extrinsikal motivation uppstår för att aktiviteten leder till utfall som individen vill uppnå.
Anställda har standardiserade och förenklade arbetsuppgifter.
Autonomistödjande feedback som erkänner anställdas känslor, erbjuder valmöjligheter och ger konstruktiv kritik.
Ökad arbetsrelaterad stress och psykiska påfrestningar.
Den stödjer Teori X genom direktstyrning och yttre incitament.
Minskad arbetsmotivation och låg känsla av samhörighet med organisationen.
En förskjutning från arbetstidsbaserad organisering till resultat- och uppgiftsbaserad organisering.
Ledarskapet förskjuts från övervakning av arbetsprocesser till uppföljning av resultat, samtidigt som kraven på självledarskap ökar.
Möjlighet att använda visstidsanställningar och inhyrd personal.
Att organisationen kan förändra antalet anställda efter behov.
Fast anställda med hög kompetens och större krav på omställning
Att arbete utförs vid olika tidpunkter utan krav på samtidighet
Hybridarbete kan både underlätta arbetsmarknadsdeltagande och samtidigt förstärka könsskillnader.
Att organisationen kan variera löner och ersättningar mellan olika grupper av anställda.
Kärnan består av stabilt anställda som bidrar med funktionell flexibilitet, medan periferin ger numerär flexibilitet.
Att höga krav kombineras med otydlig eller otillräcklig kontroll över arbetet.
Det ger en mer nyanserad förståelse för arbetsmarknadens dynamik, eftersom vissa serviceyrken finns inom icke-serviceindustrier.
De bidrar till att upprätthålla och förbättra den mänskliga kapaciteten, vilket är grundläggande för ekonomisk tillväxt och social välfärd.
Ett övergripande mönster av lösningar och tekniker som påverkar hur arbete utförs.
I industriella paradigm är fokus på massproduktion medan postindustriella paradigm betonar information och tjänster.
Teknologiska genombrott som erbjuder betydande produktions- och marknadsfördelar.
I det industriella paradigmet är lösningen standardisering och kontroll, medan det i IT-paradigmet är anpassning.
Ökad efterfrågan på arbetskraft med högre utbildning och problemlösningsförmågor.
Tjänster genererar produkter som inte kan returneras eller överlåtas utan att förlora sitt värde.
En minskning i primärsektorn, en ökning och sen minskning i sekundärsektorn, och en ökning i tertiärsektorn.
Den möjliggör effektivisering och innovation inom tjänsteutbudet, vilket leder till nya affärsmodeller inom framförallt kategorin marknadsinriktade tjänster.
Ekonomisk tillväxt leder ofta till en ökad efterfrågan på både personliga och professionella tjänster.
En förskjutning mot en kunskapsbaserad ekonomi.
Genom att omforma arbetsprocesser och påverka samhälleliga strukturer
Ökad betoning på digital kompetens och flexibilitet i arbetsorganisationen
Modularitet och anpassningsförmåga.
Paradigmförskjutningar är gradvisa processer som ofta drivs av stora bakomliggande innovationer
Standardisering och arbetsdelning är centrala, vilket har format arbetsprocesser och teknikutveckling.
Flexibilitet och anpassningsförmåga.
De fungerar som drivkrafter för innovation och teknologisk utveckling.
