De är de allra största molekylerna och kan innehålla flera tusen eller miljarder atomer. De finns i växter, djur och människor.
De organiska makromolekylerna är kolhydrater, fetter, proteiner pch nukleinsyror - bygger upp allt levande.
Livets kemi, en blanding av kemi och biologi, "kemin i kroppen"
Växters sätt att omvandla solenergi, vatten och koldioxid till glukod och syrgas. Energifattiga molekyler - sockermolekyler.
Kolhydrater som innehåller en enda sockerring, glukod och fruktos ät två exempel.
Glukos är sockret som bildas vid fotosyntesen. Glukod är en monosackarid och kallad också för druvsocker för det finns i druvor och andra frukter och bär. Finns mycket glukos i kroppen, alla celler använder det för att få energi. Molekylformeln är C6O1206.
Det är en monosackarid som finns i frukt och bär. Fruktos har samma molekylformel som glukos mne intr samma strukturformel. Finns i frukter och bär.
En disackarid är en kolhydrat där varje molekyl är byggd av två sockerringar. Ett exempel är sackaros.
Disackariden i vanligt socker kallas sackaros. Det är uppbyggt av två monosackarider - en glukosmolekyl och en fruktosmolekyl. Andra namn är rördocker och suckros. Molekylformeln är C12H22O12.
En disackarid. Det finns i mjölk (mjölksocker). Laktos är sammansatt av de två monosackariderna glukos och galaktos. De som är laktosintoleranta kan inte bryta ner mjölksockret som vanligt.
Kolhydrater är ämnen som är byggda av sockerringsr. Det kan vars en enda sockerribg, två dockerringsr eller långa kedjor med flera hundra eller flera tusen ringar.
Stärkelse är en kolhydrat. Molekylerna är långs kedjor med upp till 1000 glukosringar. Stärkelse fungerar som växternas energiförråd. Stärkelse finns i bland annar potstis, mjöl, och gryn Stärkelsemolekylen är spiralformad.
Växterna använder cellulosa som sitt skelett. Det är en plosackarid med upp till 3000 glukosribgar i varje molekyl. Glukosringarna i cellulosamolekylen är ihopkopplade med varandra på ett annat sätt än stärkelse. Varannan glukosring är uppochner, därför är den rak.
En cellulosafiber är ett starkt knippe med flera cellulosamolekyler som ligger intill varandra. Cellulosamolrkylerna är raka och det är därför som de kan lägga sig intill varandra och bilda fibrer.
Cellulosafibrer i maten kallar vi kostfibrer. Människan kan inte uttbytja cellulods till energi men vi behöver cellulosafibrer ändå, för att tarmen dka fungera. Fibrerna minskar risken för olika sjukdomar. Finns fibrer i fullkornsmjöl, råa morötter, bönor, grönsaker & frukter.
Det är kolhydrater som det tar lång tid för tarmen att spjälka till glukosmolekyler. Kroppen får inte all glukos på en gång, det är nyttigare, man känner sig mätt längre. Stärkelse som är blandad med kostfibrer är riktigt långsamma kolhydrater.
Det är kolhydrster som det får snabbt för tarmen att spjälka till glukosmolekyler. T.ex vanligt socker.
Det är ett mått på hur snabba kolhydrater är. Snabba har högt GI värde och långsamma har lågt
