specialpedagogiska perspektiv på lärande och utveckling
relationellt lärarskap
hur läraren relaterar till eleverna. Det habdlar om att bygga förtroendefulla, respektfulla och stödjande relationer som främjar elevers utveckling, lärande och välmående.
system 1 tänkande
En typ av tänkande som händer automatiskt, sker snabbt och med lite ansträngning, och drivs med instinkt och våra egna erfarenheter.
system 2 tänkande
En typ av tänkande som är långsammare och kräver mer ansträngning
Glappet mellan lärarutbildningen och yrket
20% lämnar yrket inom 5 år. Nyexade lärare känner sig inte förberedda inför yrket. Saknar strategier för hur man hanterar yrket.
vikten av lärar/elevrelationer
positivt klassrumsklimat och elevers prestationer. Ansikte mot ansikte (viktigt att kunna möta eleven på rätt sätt)
relationskompetens
syftar på lärares och skolpersonalens förmåga att skapa och upprätthålla goda relationer med elever, kollegor och vårdnadshavare. Det är en central del i ett tryggt och lärande skolklimat.
Relationella praktiker
handlar om de konkreta handlingar, rutiner och interaktioner som sker i vardagen och som formar relationerna mellan lärare, elever, kollegor och vårdnadshavare.
Relationell professionalism
är ett sätt att förstå lärarrollen där relationer ses som ett professionellt ansvar. Det innebär att relationellt arbete inte är något "extra" eller privat, utan centralt i det pedagogiska uppdraget.
Relationell taktfullhet
handlar om lärarens känslighet, omdöme och förmåga att handla klokt i relation till elever och situationer – särskilt i komplexa eller känsliga sammanhang
takt
Takt handlar om att läraren kan känna av stämningen i klassrummet och anpassa sig direkt. Det är som att ”improvisera” i stunden för att skapa balans – genom en blick, kommentar eller ett tonfall. Det är inget man kan planera i förväg, utan det sker i mötet med eleverna.
effektivitet kontra relationer
Skolan fokuserar idag mycket på att allt ska vara effektivt. Lärare ska hinna med att sätta betyg, rätta prov och dokumentera mycket. Det som är lätt att mäta, som resultat och siffror, får mest uppmärksamhet. Men relationer – som är svåra att mäta – riskerar att hamna i skymundan. Ändå är de avgörande för elevers lärande och trivsel. Det behövs därför mer fokus på relationer i skolan, inte bara på resultat. Det relationella bör gå hand i hand med undervisningen.
Det första mötet är viktigt
När en lärare och elev träffas för första gången, börjar deras relation ta form. Det första intrycket påverkar hur relationen blir framöver. Exempel som berättelsen om Hans Olof och Pia visar hur olika möten kan påverka stämningen i klassrummet. Att mötas ansikte mot ansikte är grunden för att bygga förtroende och skapa trygghet.
inklusion
handlar om att alla barn ska känna att de hör hemma i skolan – oavsett bakgrund eller behov. Det är en del av ett rättvist samhälle. Forskaren Biesta menar att verklig inkludering också innebär att det ska finnas plats för det oväntade – alltså att varje elev får vara sig själv, inte bara anpassa sig till hur det redan är.
Komplext relationsarbete
Lärare möter mängder av människor varje dag och behöver snabbt anpassa sig till olika situationer. Det kräver mycket känslighet och förmåga att hantera många relationer samtidigt – ibland på bara några sekunder.
lärarens "hur"
Det handlar inte bara om vad läraren undervisar – utan hur läraren möter eleverna. Det relationella sättet att undervisa formar lärandet lika mycket som innehållet.
Det levda livet i klassrummet
Ett klassrum där det känns lugnt, respektfullt och tryggt. Här lyfter elever ofta vikten av att bli bemötta som personer, inte bara som "elever". När elever känner sig sedda och accepterade, trivs de bättre och lär sig mer.
Relationell pedagogik
Detta synsätt ser undervisning som något som sker i relation – inte bara genom fakta. Alla människor är unika och lärande händer i möten mellan dem. Det är ett alternativ till mer traditionella sätt att se på undervisning som en ensidig överföring av kunskap.
mellanrummet
Det vi är som människor blir tydligt i mötet med andra. Det unika hos varje elev syns i det som händer mellan människor – till exempel i ett samtal eller en blick – inte bara i individen själv.
Situerad undervisning
Undervisning ser olika ut beroende på vem läraren är. Varje lärare har sin personliga stil och sitt sätt att skapa klassrumsklimat. Det påverkar hur relationer och lärande formas.
Undervisningsrelationer – dubbelt ansvar
Läraren har ansvar både för undervisningen och för hur relationen till eleverna fungerar. Relationen ska vara personlig men inte privat – man ska skapa förtroende, men ändå vara professionell.
Att känna sig som en person
Det betyder att läraren ser varje elev som en unik individ – inte bara som en i mängden. Denna känsla kan börja redan vid det första mötet och påverkar elevens upplevelse i skolan.
dilemmasituationer
Svåra situationer som kan uppstå i klassrummet – där det inte finns ett givet rätt eller fel. Det kan handla om hur man säger något eller hur man reagerar. Att ta det lugnt, ha tålamod och använda humor kan göra stor skillnad.
Ansvarsfulla överväganden
Situerade överväganden och val som improviseras i nuet, stundtals varje sekund. Genom dessa val existerar lärarens ansvar. Resultatet synliggör en ansvarshållning där läraren tar ansvar för både innehållet och för relationsprocessens kvalitet. Eleverna blir inte bärare av undervisningens svårigheter. Det är lärarens ansvar att skapa motivation, hitta drivkrafter, uppmuntra och stå på elevernas sida.
nyfikenhet
Lärarens önskan att förstå vem eleven är. Visar sig som en stund av förväntan – att vänta in det eleven vill ge uttryck för, vilket gör det möjligt för det unika hos eleven att framträda. En pedagogisk hållning som skapar rum för elevens intellektuella frihet i nuet. Det innebär att lyssna på både enskilda elever och hela klassen.
Vägvisare
En pedagogisk hållning utan krav på särskild prestation, där lärare och elev kan vara i nuet, Läraren som person möter eleven som person. Genom tillitsfulla erbjudanden, att ställa frågor och lyssna på elevens önskemål levandegörs värden som förtroende, tillit och respekt i relationen – dessa värden förhandlas inte utan växer fram genom lärarens lyssnande och gensvar.
Det oberäkneliga
Ett begrepp som förekommer i relation till inklusion, lärarens vardag och mötet med elever. Det är svårt att möta. Mötet i nuet med unika barn kan inte evidensbaseras. Kan ses som ett relationellt alternativ.
Extra anpassningar
Individuella stödinsatser som ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Kräver inget formellt beslut. Exempel: förändrad undervisningsmetod, extra tid, digitala hjälpmedel.
särskilt stöd
Mer ingripande stödinsatser utanför den ordinarie undervisningen. Kräver en pedagogisk utredning och ett åtgärdsprogram. Exempel: särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning.
Pedagogisk utredning
En utredning som görs för att bedöma om eleven är i behov av särskilt stöd. Innehåller en pedagogisk kartläggning och en pedagogisk bedömning.
åtgärdsprogram
Dokument som beskriver vilket särskilt stöd som ska ges, varför och hur det ska följas upp. Ska utformas om eleven bedöms vara i behov av särskilt stöd.
dokumentation
Information om elevens behov, anpassningar och utveckling. Ska vara saklig, kortfattad och fri från värdeladdade ord. Offentlig handling.
överlämning
Information om stödbehov som behöver följa med vid byte av skola eller stadie, för att säkra kontinuitet i stödet.
Nyanländ elev
En elev som varit bosatt utomlands och börjat i svensk skola. Räknas som nyanländ i högst fyra år efter skolstart.
Pedagogisk kartläggning
En del av en pedagogisk utredning där man undersöker elevens skolsituation för att förstå vilka anpassningar som behövs. Fokus på när, var och hur undervisningen fungerar för eleven.
Pedagogisk utredning
En samlad bedömning (inkl. kartläggning och analys) av elevens behov för att avgöra om särskilt stöd krävs. Dokumenteras och lämnas till rektor.
Tre analysnivåer i skolmiljön
Organisation: hela skolan
Gruppnivå: klassen eller undervisningsgruppen
Individnivå: enskild elev
Åtgärdsprogram
Ett dokument där särskilt stöd planeras, följs upp och utvärderas. Beslutas av rektor, med elevens och vårdnadshavarens delaktighet.
diagnos
Ett medicinskt eller psykologiskt begrepp. En diagnos i sig är inte ett krav eller garanti för särskilt stöd.
Kategoriskt perspektiv
Fokus ligger på individens brist eller svårighet. Eleven ses som bärare av problemet. En elev med en diagnos (elevens brist), kategorisera eleven utifrån sin diagnos och att diagnosen är felet.
Relationellt perspektiv
Fokus på samspelet mellan individ och lärmiljö. Svårigheter uppstår i mötet mellan eleven och omgivningen, och lösningen hittas ofta i att förändra undervisningen eller miljön.
Dilemmaperspektiv
Dilemmaperspektiv betyder att man som lärare stöter på dilemman varje dag som man behöver lösa. Dessa dilemman är komplexa där det inte finns något rätt eller fel.
Anmälningsskyldighet
Alla som arbetar i skolan är enligt lag skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn eller en elev far illa eller riskerar att fara illa.
– Det räcker med en misstanke – man ska inte själv utreda.
– Syftet är att socialtjänsten ska kunna agera och skydda barnet.
Variationsteori
Lärande sker genom att uppmärksamma skillnader – vi lär oss bättre när vi ser variation, inte när vi bara upprepar samma sak.
Kontrast är viktigt – vi förstår vad något är genom att se vad det inte är (t.ex. triangel vs. cirkel).Exempel: Träna bollkastning från olika avstånd → bättre förståelse än att bara kasta från samma plats.
Lesson study
Fokuserar på hur man undervisar (undervisningsmetoder). Lärare planerar, genomför och analyserar en lektion tillsammans.Målet är att förbättra lärarens undervisning. Fokus: "Hur kan vi undervisa bättre?"
Learning study
Utvecklades i Hongkong och Sverige. Fokuserar på vad eleverna ska lära sig (lärandeobjekt). Bygger på variationsteori – hur olika sätt att visa något kan påverka förståelsen.
Lärare undersöker hur elever bäst förstår ett visst innehåll. Fokus: "Hur kan vi få eleverna att förstå det här bättre?"
Kollaborativt lärande
Alla i gruppen lär med och av varandra på ett jämlikt sätt.
Man växlar roller – ibland leder du, ibland följer du. Alla är aktiva, engagerade och tar ansvar för gruppens utveckling."Vi utvecklar tillsammans!".
Kollegialt lärande
Någon (t.ex. en mer erfaren lärare eller ledare) driver processen framåt och de andra följer. Det finns en tydligare ledare–deltagare-roll. "Någon lär oss – vi lär med varandra, men inte lika jämlikt." Förstelärare- kommer det finnas kvar?
CPD – Continuing Professional Development
Fortlöpande professionell utveckling.
Innebär att lärare kontinuerligt utvecklar sin kompetens – ofta genom kollegialt lärande, kurser, workshops eller handledning.
Inkludering- Fyra typer av inkludering
Klassrumsinkludering – Alla elever i samma klassrum (majoritet)
Grundläggande inkludering – Ej garanterad skolgång (t.ex. Sydafrika, Kina
Allmän inkludering – Fokus på t.ex. socioekonomisk eller kulturell mångfald
Innehållsinkludering (content inclusion) – Fokus på tidig upptäckt och stöd i lärandet för att förebygga skolmisslyckanden
Konstruktionistiskt – "Bygga kunskap tillsammans" Anna som handledare
Eleverna jobbar i grupp.
De undersöker material som Anna valt ut.
De upptäcker själva och lär genom diskussion.
Fokus: Eleverna bygger sin kunskap själva, läraren stöttar.
Pragmatiskt – "Learning by doing"Anna utmanar eleverna genom att låta dem prova själva
Eleverna gör något praktiskt, t.ex. ett experiment.
De lär genom att testa, prova och göra.
Fokus: Erfarenhet och handling ger kunskap.
Sociokulturellt – "Lära av varandra" Anna parar ihop elever där en kan lite mer
Den som kan mer hjälper den andra att utvecklas.
Lärande sker i samarbete, kommunikation och stöd.
Fokus: Vi lär oss genom att vara med andra och ta hjälp.
Variationsteoretiskt – "Se skillnader för att förstå" Anna förklarar och visar skillnader
Jorden snurrar runt solen jämförs med månen runt jorden.
Eleverna lär sig genom att jämföra och se kontraster.
Fokus: Vi lär när vi kan urskilja och förstå skillnader.
SUM – Elever i särskilda utbildningsbehov i matematik
Används för att synliggöra vilka behov som finns i matematikundervisningen, för att kunna möta alla elever – oavsett om de har svårigheter eller ligger långt före.
Matematiksvårigheter
Ett brett begrepp som innebär att en elev har svårt med matematik – kan bero på flera orsaker
Allmänna svårigheter
Problemen finns i flera ämnen, inte bara matematik. Ofta kopplade till begåvningsnivå.
Sekundära svårigheter
Orsaker utanför själva matematiken, t.ex. läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationsproblem
Specifika orsaker
Eleven har goda förmågor i andra ämnen, men stora svårigheter i just matematik.
Primära orsaker
är kopplad till de specifika svårigheter F, tex en hjrärn skada som direkt drabbar den delen av hjärnan som klarar matte, dyskalkyli
Hur kan vi hjälpa elever med allmänna svårigheter?
Konkretion – Använd tydliga exempel, material och bilder.
Tid – Ge extra tid för att förstå och hinna jobba klart.
Omväxling – Variera undervisningen för att hålla uppe engagemanget.
Motivation och självbild – Stärk elevens tro på sin förmåga, minska misslyckanden
Hur kan vi hjälpa elever med specifika svårigheter?
Bygga på förståelse – Undvik mekanisk räkning, förklara varför man gör som man gör.
Välstrukturerade lektioner – Ge tydlig ordning och instruktioner.
Uppmuntran & positiv upplevelse – Få eleven att känna att matte kan vara roligt.
Ge tid – Låt eleven jobba i egen takt.
Variera arbetssätt – Arbeta inte bara i matteboken.
Dyskalkyli
En specifik, neurologiskt betingad funktionsnedsättning som påverkar taluppfattning och numeriska färdigheter.
Syns tidigt i livet. Svårt att förstå antal, räkna, hantera pengar, läsa av tid, etc.
Orsak: Bristande funktion i en del av hjärnan kallad IPS (bakre delen av hjässloben).
Forskare har lyckats framkalla tillfällig dyskalkyli genom att störa detta område.
Utredning vid dyskalkyli
Remiss med pedagogisk beskrivning
Samtal med elev och förälder
Tester av: arbetsminne, mängduppfattning, symbolförståelse, rumsuppfattning, språk, logik och läsning.
Glappet mellan utredning och åtgärder
Ofta är det ett stort glapp mellan diagnos och faktisk hjälp. Diagnosen återkopplas inte alltid till läraren. Det är svårt att veta vilka insatser som passar eleven bäst.
Hur matematiksvårigheter kan märkas
Räknar på fingrarna
Kan inte läsa kartor eller klocka
Har svårt att hantera pengar
Saknar problemlösningsstrategier
Kan inte telefonnummer
Svårigheter att minnas eller förstå tal
Mångfald
Skolan ska kunna möta elever med olika behov, bakgrunder och förmågor. Viktigt för en inkluderande miljö.
Normalisering
Idén om att alla elever, oavsett olikheter, ska gå i samma klass och få stöd där – snarare än att placeras i särskilda grupper.
Grundskoleelever i behov av särskilt stöd i matematik Vanliga kännetecken
Ofta pojkar
Verbal och matematisk begåvning under genomsnittet
Ofta svårigheter även i svenska
Bristande uthållighet, koncentrationssvårigheter, dagdrömmande
Hyperaktivitet eller känslomässiga svårigheter
Inkludering ur ett elevperspektiv: Tre diskurser
1️Bedömningsdiskursen
Prov & tester: Skapar ofta ångest. Eleven känner att den måste "prestera" eller skriva på ett visst sätt för att lyckas.
Betyg: Kunskap blir likställt med betyg. Uppgifter delas in i A-, C-, eller E-nivå → kan skapa stress.
2️Diskursen om matematikklassrummets uppbyggnad
Organisation: Struktur med mattebok, anteckningar, klassrumsrutiner.
Smågrupper: Kan skapa trygghet, mer utrymme att ställa frågor, mindre stress.
Undervisningssätt: Lärarens förklaringar, varierande arbetssätt, problemlösning påverkar inkludering.
3️Tillgänglighetsdiskursen
Uppgifter: Kan vara för svåra, otydliga eller skapa osäkerhet. Viktigt med rätt nivå.
Lärarens roll: Läraren påverkar om eleven känner sig inkluderad – rätt takt, lyssna, utmana.
Matte som “tråkigt”: Om matte bara är boken, lyssna passivt eller följa instruktioner → skapar låg motivation.
Npf
Samlingsnamn för diagnoser som påverkar hur hjärnan bearbetar information, t.ex. koncentration, språk och socialt samspel.
Adhd
Svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och ibland hyperaktivitet.
Autismspektrum (AST)
Svårigheter med socialt samspel, kommunikation och behov av rutiner.
språkstörning
Svårigheter att förstå och använda språk. Påverkar ofta även lärande.
Dyskalkyli
Svårigheter med taluppfattning och grundläggande matematik.
Dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter kopplat till språkets ljudsystem.
Tourettes syndrom
motoriska och vokala tics
OCD (Tvångssyndrom)
Tvångstankar och tvångshandlingar som påverkar vardagen.
AuDHD
När en person har både autism och ADHD
Funktionsnedsättning
En nedsatt förmåga jämfört med vad som är typiskt (t.ex. minne, språk, koncentration).
Funktionshinder
När miljön inte är anpassad för personer med funktionsnedsättning.
Neurotypisk
En person som fungerar enligt samhällets normer.
Neurodivergent
En person som fungerar på ett annat sätt än normen, t.ex. med ADHD eller autism.
Exekutiva funktioner
Kognitiva förmågor som styr hur vi planerar, minns, kontrollerar impulser och organiserar.
Exempel: arbetsminne, impulskontroll, planering, flexibilitet.
Påverkas negativt av stress och för mycket sinnesintryck.
Sinnesintryck och stimuli
Personer med NPF kan vara över- eller underkänsliga för ljud, ljus, beröring m.m. Viktigt att öka eller minska stimuli i lärmiljön (t.ex. hörselskydd, lugna rum, solglasögon).
Mentalisering (Theory of Mind)
Förmågan att förstå och tänka på egna och andras känslor, tankar och behov. Viktig för socialt samspel – påverkas ofta vid autism.
Visuellt stöd
Hjälpmedel som bilder, scheman, diagram, filmer, konkreta objekt och mallar.
Används för att stödja förståelse, struktur och inlärning.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
En statlig myndighet som stöttar skolor i det specialpedagogiska arbetet. Syfte: att alla barn ska nå utbildningens mål oavsett behov.
Olika perspektiv på funktionsnedsättningar
Medicinskt perspektiv Fokus: Problemet ligger i individen (t.ex. diagnos, hjärnans funktion). Lösning: Behandling, träning eller kompensation för att anpassa individen till samhället/skolan.
Socialt perspektiv- Fokus: Problemet uppstår i mötet mellan individ och miljö.
Lösning: Anpassa miljön (t.ex. undervisning, attityder, tillgänglighet) för att minska hinder.
Biopsykosocialt perspektiv Fokus: Kombination av individens svårigheter och samhällets hinder. Lösning: Stödja både individen och förändra miljön – ett helhetsperspektiv.
Gymnasieskolan
formellt frivillig, praktiskt obligatorisk
Även om gymnasiet inte är lagstadgat som obligatoriskt, är det i praktiken nödvändigt för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden eller fortsatta studier.
Språklig sårbarhet
När en elev har svårt med språk – kan bero på språkstörning, neuropsykiatriska diagnoser eller andra orsaker. Påverkar hur eleven tar till sig undervisning.
Skolspråk
Det allmänna språk som används för att resonera, argumentera och uttrycka kunskap i flera olika ämnen. T.ex. ord som "orsak", "jämföra"
Ämnessspråk
Specifikt språk kopplat till ett ämne. Exempel: "kraft" i fysik, "nervsystem" i biologi eller "demokrati" i samhällskunskap.
Tillgänglig lärmiljö
En miljö där alla elever, oavsett förutsättningar, har möjlighet att delta i undervisningen, känna gemenskap och utvecklas.
Språkligt tillgänglig lärmiljö
Lärare arbetar aktivt för att stödja utvecklingen av elevers språk genom att synliggöra språkliga krav och motverka språklig sårbarhet.
Olika typer av lässvårigheter
Svag avkodningsförmåga, god förståelse:Eleven vet vad texten betyder men har svårt att ljuda ut ord – vanligt vid t.ex. dyslexi.
God avkodning, svag förståelse:Eleven kan läsa orden flytande men förstår inte innehållet. Behöver stöd med ordförståelse och sammanhang.
Extra anpassningar
hitta det positiva runt omkring, identifiera faktorer som påverkar elevens utveckling. All forskning säger att stödundervisning eller olika anpassningar kan vara väldigt givande men eleven måste förstå varför den får detta, annars är anpassningar inte värt.
Relationer
Har man inte bra relation med lärarna har man oftast inte bra betyg heller- skolan är relationell (allt hänger på relationerna)
Skyddande faktorer i skolan
tänk på skillnaden på historian och svenska/religion)
bli sedd och bekräftad
tydliga ramar och struktur i klassrum och utanför, miljön runt eleverna
inga i sociala sammanhang
Anknytningsteori- en teori om personlighetens utveckling
handlar om hur relationer mellan elever och vuxna (särskilt lärare) påverkar elevers trygghet, motivation och lärande. Anknytningen formar elever sätt att känna tillit till andra reglera känslor, hantera stress och motgångar, knyta an till nya vuxna (som lärare). Lärarens roll är att vara trygg och lyhörd för anknytningen.
Mentalisering
betyder förmågan att förstå både sina egna och andras tankar, känslor, avsikter och perspektiv – och att använda den förståelsen i sociala sammanhang, till exempel i klassrummet. Personer med autism har svårare med detta.
En elev som mentaliserar kan tänka: "Jag märker att Alex är tyst idag. Kanske är han ledsen för något."