Kemiska budbärare som reglerar många viktiga kroppsfunktioner inklusive metabolism, tillväxt, reproduktion, sömn och stresshantering
Hjärnans hormonella kontrollcenter, hypotalamus styr vad hypofysen utsöndrar. Hypofysen utsöndrar hormon som påverkar vad andra körtlar utsöndrar.
Reglerar metabolism och kalciumnivåer.
Producerar stresshormoner som kortisol och adrenalin
Ansvarig för blodsockerreglering genom frisättning av insulin och glukagon
Producerar könshormoner som östrogen och testoteron
Producerar hormonet melatonin som bidrar till regleringen av kroppens dygnsrytm.
Frisätter sina produkter via kanaler
Sekrekerar via exokrina körtlar ut till blodomloppet till berörda organ.
Tillsammans med nevsystemet reglera kroppens funktioner och upprätthålla homeostas
Hypofysen
Ofta bunda till albumin eller andra transportproteiner eller fritt i blodomloppet
Parakrin effekt
Autokrin effekt
När ett hormon inte har direkt effekt, men möjligör effekt av ett annat hormon. Dvs det fungerar som ett förstärkningshormon
Frisättningshormon transporteras till hypofysen från hypotalamus, därifråifrån utöndrar hypofysen ett stimulernade hormon. Endokrin vävnad eller målcell utsöndrar sedan det hormon som "efterfrågas" av det stimulernade hormonet.
Kort feedback innebär att hypofysen säger åt hypotalamus via kanaler att sluta tillverka frisättningshormonet. Lång feedback innebär att endokrina körtlarna via blodomloppet signalerar till hypotalamus att sluta utsöndra frisättningshormonet.
Uppreglering och nedreglering av recptorer ökar känsligheten för hormonet. Uppreglering, ger ökad känslighet och nedreglering minskad känslighet osv
bryts ner
- njurar
- lever
- intracellulärt
- enzymer i blodet
- Peptidhormoner
- steroidhormoner
- aminhormoner
- lipidhormoner
- aminosyror
- vattenlösliga
- snabb verkan
Exempel: Insulin, glukagon ADH, Oxytocin
- fettlösliga
- långsam verkan
- långvariga effekter.
Exempel: kortisol, aldosteron, testoteron, östrogen
- vattenlösliga (adrenalin)
- fettlösliga (tyrideahormoner) s
snabb eller långsam verkan
metabolism, stressrespons, hjärtfrekvens tillväxt mm
Det frisätts inte tillräckligt hormon av den endokrina körteln. Kan bero på skada, enzymbrist eller kompontentbrist eller autoimun sjukdom. Detta trots att tillräckligt med stimulernade hormon finns.
hypotalamus eller hypofysen som inte utsöndrar tillräckligt med stimulerande hormon, vilket leder till att det inte produceras tillräckligt med hormon från den endokrina körteln.
För mycket stimulerande hormon produceras i hypofys eller hypotalamus. Detta gör att endokrina körteln i ett senare skede producerar för mycket av ett hormon. Beror allt som oftast på någon form av tumör
Den endokrina körteln frisätter för mycket av ett hormon trots lagom nivå av frisättningshormon.
Kroppen svarar inte tillräckligt mycket på ett hormon. Beror ofta pga brist på receptorer eller brist på enzymer som kan aktivera hormonet. Det blir därmed ett försvagat svar på hormonerna.
Kroppen och målcellerna svara för starkt på ett hormon, kan bla bero på uppreglering av receptorer. Dvs att antalet recptorer på målcellen ökar, vilket gör den mer känslig för ett hormon.
Framloben (adenohypofysen) och baklob (nuerohypofysen).
Hypofysens framlob är en körtel som svarar för hormonbildning och är bunden till hypotalamus via blodkärl
Bakloben består av nervvävnad och är en del av centrala nervsystemet. Den är bunden till hypotalamus via nerver. Frisätter hormoner som bildats av hypotalamus, men bildar inga egna.
GHRH som stimulerar frisättning av GH (tillväxthormon i hypofysen) Stimulerar tillväxt
SST som hämmar frisättning av GH i hypofysen. Hämmar tillväxt
TRH stimulerar frisättning av TSH (sköldkörtelhormon). Stimulerar ämnesomsättning
DA (Dopamin) hämmar frisättning av prolaktin. Prolaktin hämmar mjölproduktion.
CRH stimulerar frixättning av ACTH som i sin tur stimulerar frisättning av kortisol
Två peptidhormoner.
Oxytocin som stimulerar kontraktion av glatt muskelatur, bla sammandragning av livmoder vid förlossning, frisläppning av mjölk vid amning osv.Frisätts som transmittor i hjärnan bla vid fysisk beröring. Ger ökad känsla av ro, trygghet och minskad rädsla.
Det andra är ADH (vasopressin) Verkar på njure och blodkärl.
Leder till kontraktion av glatt muskelatur= Ökat blodtryck
Brist på ADH leder till stora urinmängder. ADH är därmed viktigt för att behålla vatten i kroppen, dvs reabsoprptionen.
Den sker som svar på minskad plasmanivå, ex skada eller liknande
Ser till att bibehålla tårvätska och hålla ögonen fuktiga
Reglerar melatoninivåer, ljus är melatoninhämmande. Så länge vi får in ljus via ögonen så minskar frisättningen av melatonin. Niåverna ökar när mörkret kommer och gör oss trötta och styr kroppens inre klocka
Sköldkörtel utsöndrar sköldkörtelhormon:
Metabola effekter: Stimulerar upptag och använding av glukos
Stimulerar lipolys, nedbrytning av fettsyror och bildning av glukos.
Stimulerar ämnesomsättningen. Ökad syrekonsumtion ger ökad bildning av atp vilket ger värme osv.
Permissiva effekter: Uppreglerar beta receptorerna för katekolaminerna, ger försärkt effekt av adrenalin och noradrenalin. Ökad effekt i sympatiska nervsystemet
Tillväxt: Stimulerar proteinsyntes och bidrar till normal produktion av GH vilket styr längtillväxt bla. Bidrar också till normal utveckling hos foster och barn
TRH frisätts från hypotalamus, tsh från hypofysen och t3 och t4 från sköldkörteln
Underprduktion av sköldkörtelhormon.
Primär: Beror på hashimotov sjukdom (autoimmun sjukdom), jodbrist eller medfött
Sekundär: Problem i hypofysen, leder till minskad produktion av tsh
Teritär: Problem i hypotalamus påverkar TRH frisättning
Viktökning trots minskad aptit, trött, frusen, torr hud, sprött hår och koncentrationssvårigeter. Långsam hjärtfrekvens
Överproduktion av sköldkörtelhormon.
Primär: Graves sjukdom (autoimmun sjukdom). Sköldkörteln
Sekundär: Tumör som producerar TSH i hypofysen leder till ökad produktion. Hypofysen
Tyreoit:: Inflamtion i sköldkörteln kan öka firsättning av t3 och t4, är i regel övergående
Viktnedgång, höjd kroppstempteratur. Ökad hjärtfrekvens, Darrningar och spedad. Utstående ögon vid Graves sjukdom
Producerar och frisätter PTH, ansvarigt för att kontrollera blodets kalciumnvåer.
Binjuremärgen (medulla) Produktion av adrenalin och noradrenalin.
Binjurebarken indelad i tre zoner.
Zona Reticulais: Adrogener och kortisol
Fasciulata: Adrogener och kortisol
Glomerulosa: Aldosteron
Adrenalin och noradrenalin bildas i binjuremärgen och frisätts vid aktivering av sympatiska nervsystemet. De finns normalt i låga nivåer men ökar vid stress.
Deras främsta effekter:
Frigöra glukos i blodet för snabb energi
Öka hjärtfrekvens och blodtryck för bättre syretillförsel
Vidga luftvägarna för mer syre
Öka blodflödet till muskler och minska det till mindre viktiga organ (t.ex. matsmältningssystemet)
I binjurebarken (zona reticularis), omvandlas till könshormoner. Påverkar bla pubertet
Kortisol är ett stresshormon som bildas i binjurebarkens zona fasciculata.
Funktioner:
Ökar blodsockret genom att stimulera glukosproduktion i levern.
Bryter ner fett och protein för energi.
Dämpar immunsystemet och minskar inflammation.
Hanterar stress genom att mobilisera energi och reglera blodtrycket.
Autoimmun sjukdom vilket påverkar produktionen av kortisol och aldosteron (Adisson sjukdom)
För låg produktion av Acth från hypofysen leder till att för lite kortisol och aldosreron tillverkas. Behandlas med livslång begandling av kortisol och aldosteron
överproduktion av kortisol och adrogeneer. Kan bero på kortisolproducerande tumör i lunga, hypofys eller Binjurebark. Kan också uppstå vid kortisonbehandling. Vanliga symptom kan vara fetma och svullnad runt ansikte och nacke, pshykiska besvär, impotens, ökat blodtryck eller nenskörhet
Östrogen, progesteron och adrogener
Bukspott till tolvfingertarmen, vilket medverkar i nedbrytning av föda
Utsöndrar peptidhormonerna insulin och glukagon
Alfa celler=Glukagon
Beta celler=Insulin
Deltaceller= Somatostain
När glukoshalten i blodet ökar stimuleras frisättningen av insulin. Effekten av insulin är upplagring av fett, proteiner och glukogener. Stimulerar upptag av glukos i muskler och fettväv. Leder med andra ord till sänkt blodsocker
Motsatsen till insulin. Lagrad energi omvandlas till glukos när blodsockret är lågt, stimulerar glukogenolys och glukoneogenes
Glukagon, insulin, kortisol och tillväxthormon
Autoimun sjukdom. Kännetecknas av trötthet, stor urinproduktion osv. Beta cellerna angrips och förstörs vilket gör att inget insulin kan tillverkas.
Ökad insulinresistens vilket gör att kroppen inte regarrar på insulinet. Leder på sikt till minskad insulinproduktion. Ofta kopplat till livstil
Growth hormone (GH) stimulerar frisättning av IGF, men bidrar också själv med tillväxt i ben, muskler och reparation av skador. Viktigt
IGF-1: Stimulerar cellandning och tillväxt av benvävnad, viktigt för bla för näthinnans utveckling. Viktigt
Insulin: Bidrar till proteinsyntes och tillväxt av vädnader.
Könshormon: Stimulerar frisättning av GH och IGF-1.
Epifysplatta= Epifysskiva
Den den av skelletvävnaden som även kallas benmärg. (Inehåller blodceller, energilager och ansvarar för bla imunförsvar)
Skaftet på ett ben/skellet
Kantena på ett skelltetben
Ombildning av benvävnad.
1:oteoklaster bryter ned benvävnaden, frisättning av mineraler sker då
2: Oteoblaster producerar benvävnaden
3: Osteocyter- Reglerar ombildningen och underhåller benvävnaden
Benskörhet
PTH stimulerar oteoklaster att bryta ned ben och frigöra kalcium . Öka återupptag av kalcium i njurarna Aktivera D vitamin att förbättrea absorption av kalcium i tarmen.
Vitamin D (kalcitriol)= Ökar absoptionen av kalcium och fosfat i tarmen
Kalcitonin= Usöndras från sköldkörteln och sönker kalciumnivåerna i blodet genom att öka inlagring av kalcium
För mycket, beror ofta på tumör i hypofysen. Förstorade händer, fötter och ansiktsdrag. Kan leda till diabetes, hjärtproblem mm
För lite: Kan leda till fettansamling runt buken och försämrad tillväxt.
Kan leda till insulinresistens och benskörhet
Osteomalaci innebär en bristande mineralisering av benvävnaden, vilket gör benen mjuka och ökar risken för frakturer. Det orsakas ofta av brist på vitamin D, kalcium eller fosfat och kan även bero på försämrat upptag i tarmen. Vanliga symtom är muskelsvaghet, diffus bensmärta och svårigheter att gå.
Bensökrhet, vanlig skelletsjukdom.
Symptom är att man märker att man lättare få frakturer, ofta i högt, ryggrad och handled. Tidig diagnos är avgörande
Kan bero på ålder, hormonbirst (könshormon), näringsbrist, framförallt på kalcium
Överproduktion av Ca+ leder till förhöjda nivåer av kalcium i blodet. Beror ofta på överaktivitet i sköldkörteln eller tumörer som producerar PTH
Symptom kan vara trötthet, förstoppning, ökad törst förstoppning, men kan också vara allvarliga symptom såsom hjärtrubbningar eller hallucinationer
För låga niåver av kalicum i blodet
Kan bero på att delar av sköldkörteln kirurgiskt har avlägsnats. Underaktivitet i bisköldkörteln. D vitaminbrist eller nedsatt känslighet för PTH
Symptom: Neuronmuskulära stickningar och domningar, muskelkramp. Irritabilitet och förvirring.
Leder till ökad reabsorption av natrium och vatten samt ökad utsöndring av kalium, vilket ökar blodtrycket.
Frisätts via hög kaliumkoncentration i blodet och vid lågt blodtryck. Viktig roll för produktion av tårvätska och ögats vätskebalans.
Frisätts i zona glomerulosa i binjurbarken