Biologi kroppen åk 8 kap Huden & Stamceller
6.5.1 Vilka tre lager består huden av?
Hudens tre lager består av överhuden, läderhuden och underhuden.
6.5.2 Vad finns i de olika lagren och vilka uppgifter har de?
ÖVERHUDEN består av två lager:
a) HORNLAGRET bildar ett tunt skydd.
b)TILLVÄXTLAGRET: bildar nya celler och pigmentcellerna bildar pigment som skyddar mot solstrålning.
LÄDERHUDEN innehåller BLODKÄRL, NERVER och KÄNSELKROPPAR som känner av förändringar i omgivning. Här finns också TALGKÖRTLAR som gör huden mjuk och smidig och SVETKÖRTLAR som utsöndrar svett genom små porer i huden.
I UNDERHUDEN lagras det mesta av vårt FETT och även VÄVNADSVÄTSKA som fungerar som ett vattenförråd för kroppen.
6.5.3 Var bildas pigmentceller och vilken funktion har de?
Pigmentceller finns längre ner i överhuden.
De bildar ett brunt pigment när du solar. Det skyddar cellerna mot solens ultravioletta strålning.
6.5.4 På vilka sätt kan huden reglera vår kroppstemperatur?
Huden reglerar vår kroppstemperatur på flera sätt.
1. När vi blir för varma producerar svettkörtlarna mer svett, och när svetten avdunstar från huden kyler den av kroppen.
2. Blodkärlen vidgas också så att värme kan passera ut genom huden. När vi fryser drar istället blodkärlen ihop sig så att värmeförlusten minskar. Då reser sig också håren på huden och bildar ett isolerande luftskikt som håller kvar värmen.
6.5.5 Var lagras det mesta av vårt fett?
Det mesta av vårt fett lagras i underhuden, speciellt runt midjan.
6.5.6 Varför gör det inte ont att klippa naglar och hår?
Naglar och hår består av döda celler, och därför gör det inte ont när vi klipper naglarna eller håret.
6.5.8 I ett solfattigt land som Sverige är det större risk att få brist på D-vitamin om man har mörk hud. Varför?
En ljus hud kan lättare tillverka D-vitamin än en mörk hud.
Mörkhyade afrikaner tillbringar hela dagarna under solen och tillverkar, trots låg D-vitaminproduktion per timme, tillräckligt mycket D-vitamin under en dag.
Bor man i ett land som Sverige och har mörk hud räcker inte produktionen av D-vitamin till.
6.5 Vad är hornlager?
I överhudens HORNLAGER finns platta, döda celler som innehåller ett hårt hornämne som kallas KERATIN. Det skyddar mot stötar och gör huden så gott som vattentät.
Hornlagret hindrar också bakterier och kemikalier från att komma in i kroppen.
6.5 Vad är tillväxtlager?
Huden förnyas hela tiden genom att hornlagrets celler nöts bort och ersätts av nya som bildats i TILLVÄXTLAGRET.
6.5 Vad är känselkropp?
Finns i läderhuden. Känselkropparna ger dig information om förändringar i omgivningen och gör att du kan känna smärta.
6.5 Vad är talgkörtel?
Talgkörtlarna finns i läderhuden. De bildar ett fett som gör huden mjuk och smidig.
6.5 Vad är svettkörtel?
Svettkörtlar finns i läderhuden. De utsöndrar svett genom små porer i huden. Svett innehåller mest vatten och salter.
6.5 Vad är hårrötter?
Håret bildas från hårrötterna i överhuden, men när hårcellerna växer ut så dör de. Varje dag tappar du ungefär 100 av sammanlagt ca 100 000 hårstrån.
6.5 Vad är hårsäckar?
Det är hårsäckarna som avgör om du får rakt eller lockigt hår.
Om de är böjda blir håret lockigt, medan raka hårsäckar ger raka hårstrån.
6.5 Varför blir vi rynkiga?
Läderhuden innehåller elastiska fibrer och hos unga människor är den stark och smidig.
Med ökad ålder blir den stelare och bildar rynkor. Det beror på att de elastiska fibrerna bryts ner.
Hos de som röker eller solar mycket åldras huden fortare och blir rynkig i förtid.
6.5 Hur mycket svettas vi nprmalt?
Normalt svettas du ca 1/2 liter per dygn utan att märka det.
Men är det varmt, när man idrottar eller har hög feber kan man svettas mer än en liter per timme.
1. Vilka två typer av stamceller finns det?
1. Embryonala celler
2. Vuxna eller adulta celler
2. Vad är embryonala celler?
1.Ursprungliga celler som bildades strax efter befruktningen.
2. Kan specialiseras till att bli alla typer av celler i din kropp.
3. Hur använder forskare embryonala stamceller som blivit över från provrörsbefruktning i sin forskning?
De kan odla embryonala celler och sedan STYRA stamcellerna till att bli olika typer av mogna, specialiserade celler.
4. Vad är adulta celler?
1. De fungerar som reservceller. De kan dela sig för att ersätta celler som skadas eller dör i en viss vävnad.
5. Hur kan blodstamceller användas för att bota blodcancer(leukemi)?
Genom att stamceller från benmärgen transplanteras (flyttas och opereras in på annan person) till den sjuke och kan bilda nya, friska celler.
6. Vad är IPS-celler?
1. Specialiserade stamceller i olika organ kan omprogrammeras till att bli ursprungliga stamceller. Celler utvecklas alltså baklänges. Man behöver bara tillföra dem fyra olika gener.
2. Vanligast är att dessa celler framställs från en liten bit hud.
3. Den stora fördelen med denna metod är att man kan få fram mycket stora mängder ursprungliga stamceller.
4. Sedan kan de styras till att bli alla typer av specialiserade celler.
7. Vad hoppas man att IPS-celler kan användas till i framtiden?
De specialiserade stamcellerna man kan odla fram kanske i framtiden kan användas till att bota svåra skador och sjukdomar, t ex:
1. Förändringar i gula fläcken i ögats näthinna (gör att vi ser skarpt)
2. Mot Parkinsons sjukdom
3. Reparera skador efter hjärtinfarkt
4. Viss typ av diabetes
5. Demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom
6. Reparera ryggmärgsskador (så att förlamade kan röra sig igen)
8. En fördel med IPS-celler är att de kan tas fram i stora mängder. Men vilken annan stor fördel har IPS-celler?
Eftersom IPS-celler tas från samma person som ska få dem så slipper man problemen med AVSTÖTNING, dvs kroppen stöter ifrån sig celler eller organ som transplanterats från en annan person. (Normalt vill kroppen vill stöta ifrån sig främmande delar.)
9. Hur används IPS-celler idag?
De används för forskning. T ex odlar man fram miniorgan som liknar t ex hjärnan på en person som har en svår sjukdom och sedan kan man studera det i laboratorium och testa hur det reagerar på olika läkemedel.