- A cognitive representation
- Constructed representation of reality
- Stored in memory
- Indicates what you think the person is really like
Physical appearance — attractiveness, c.f. “babyface bias"
- Nonverbal communication—smile, emotional expressions
- May be useful in detecting deception
- Familiarity—leads to positive feelings
- Environments—contain cues to personality
- Behavior—most important, more later
- Context can make cues salient (attract attention)—especially rarity or
uniqueness
"Salience" är ett begrepp inom psykologi och kognitionsvetenskap som refererar till graden av betoning eller framträdande av en viss stimulus eller egenskap i en given situation. Det innebär att en stimuli eller en egenskap som är mer "salient" är mer framträdande eller uppenbar och tenderar att få mer uppmärksamhet och påverka tankar, känslor och beteenden mer än mindre framträdande stimuli eller egenskaper.
Till exempel, om en person letar efter sin väns röda bil på en parkeringsplats full av bilar av olika färger, kommer den röda färgen att vara mer salient och lättare att upptäcka än andra färger. I en annan situation kan en person vara mer benägen att reagera på stimuli som är mer emotionellt eller personligt relevant för dem, vilket gör dessa stimuli mer salient för dem.
Salience är viktig inom kognition och perception eftersom det påverkar hur vi uppfattar och reagerar på omvärlden omkring oss.
Trait associated with behavior
Concurrently active concepts
- Expectations about a person
- Recently active concepts
- Priming occurs when concept has been used even in unrelated context
In seemingly unrelated task, read about Donald
- Mountain climbing, white-water rafting, demolition derby
driving...
- Describe Donald in their own words, rate his likability
¡ Priming influenced descriptions and positivity of
ratings
- No effect if primed inapplicable positive/negative traits
(e.g. polite or rude)
- Other studies show effect even if prime words are not
consciously seen
- Frequently, as well as recently, activated concepts
are accessible
- Regular use of particular concept over the years
- Become “expert” in noting implications of behaviors for
those traits
"Accessibility and the interpretation of cues" hänvisar till hur tillgängligheten av information påverkar hur vi tolkar och bedömer olika situationer och stimuli.
Tillgänglighet innebär i detta sammanhang att vissa tankar, minnen eller idéer är mer lättillgängliga i vårt sinne än andra. Om en viss information är lätt att komma ihåg eller tänka på, sägs den vara högt tillgänglig. Detta kan bero på olika faktorer, inklusive hur nyligen eller hur ofta vi har exponerats för informationen, hur känslomässigt laddad den är, eller hur starkt den relaterar till våra personliga erfarenheter och övertygelser.
När viss information är lättillgänglig i vårt sinne tenderar vi att använda den informationen som vägledning när vi bedömer situationer eller gör beslut. Vi kan till exempel vara mer benägna att använda nyligen läst information eller information som vi ofta tänker på när vi gör en bedömning. Å andra sidan, om en viss typ av information är svårare att komma ihåg eller inte direkt relaterad till situationen, kan vi vara mindre benägna att använda den informationen i vår bedömning.
Således påverkar tillgängligheten av information hur vi tolkar och reagerar på olika situationer och stimuli, och det kan spela en viktig roll i våra beslutsprocesser och beteenden.
Correspondent inference
- Someone performs a kind behavior. Is she kind? (Jones & Davis, 1965)
- Yes, if behavior is freely chosen
- Yes, if behavior is kind, but not also honest
- (Is it easily distinguishable from other behaviors?)
- Yes, if behavior is unexpected or not common
- Correspondence bias
- People attach trait to the person even when not justified by these criteria
är en tendens hos människor att överskatta rollen av personliga egenskaper eller dispositioner vid förklaring av andra människors beteenden, samtidigt som de underskattar inverkan av situationella faktorer.
Med andra ord, korrespondensbias innebär att vi tenderar att tillskriva andras handlingar till deras personlighet, karaktär eller disposition, även när situationen kan vara den huvudsakliga orsaken till deras beteende. Detta kan leda till felaktiga bedömningar eller överdrivna slutsatser om andra människors intentioner eller egenskaper.
Till exempel, om någon kommer sent till ett möte, kan vi omedvetet tillskriva deras sena ankomst till deras personliga egenskaper, som slarvighet eller brist på respekt, utan att ta hänsyn till omständigheter som trafikstockningar eller andra förhinder som kan ha orsakat förseningen.
Korrespondensbias är ett viktigt begrepp inom socialpsykologi eftersom det kan påverka våra interaktioner och relationer med andra människor samt vår förståelse av världen omkring oss. Att vara medveten om denna tendens kan hjälpa oss att göra mer korrekta bedömningar och undvika felaktiga slutsatser om andra människors beteenden.
Also: limits on the correspondence bias:
– Sometimes people attribute behavior
to situation rather than person’s
characteristics
– E.g., see someone leaving movie
theater laughing...
• Is it a funny movie or is he a jolly person?
Att bilda första intryck är processen där en person snabbt och automatiskt drar slutsatser om en annan individ baserat på initiala observationer och interaktioner. Detta sker ofta inom de första sekunderna eller minuterna av mötet och är en viktig del av hur vi navigerar i sociala interaktioner och relationer.
Första intryck kan påverkas av olika faktorer, inklusive utseende, kroppsspråk, klädsel, röstton och beteende. Människor tenderar att använda dessa yttre ledtrådar för att göra snabba bedömningar om en persons personlighet, karaktär, kompetens och andra egenskaper.
Det är viktigt att notera att första intryck inte alltid är korrekta eller heltäckande, eftersom de är baserade på begränsad information och kan påverkas av förutfattade meningar eller stereotyper. Dessutom kan första intryck vara subjektiva och variera mellan olika personer beroende på deras egna upplevelser, värderingar och förväntningar.
Trots dess begränsningar spelar bildandet av första intryck en viktig roll i social interaktion och kommunikation. Det kan påverka hur vi väljer att närma oss och interagera med andra människor, samt forma våra initiala bedömningar och förväntningar om dem. Att vara medveten om denna process kan hjälpa oss att vara mer medvetna om våra egna fördomar och att göra mer välgrundade bedömningar om andra människor.
"Beyond first impressions: systematic processing" hänvisar till en mer djupgående och analytisk process för att bedöma och förstå andra människor eller situationer, som sker efter de första intrycken har bildats. Istället för att förlita sig på snabba och automatiska bedömningar, involverar systematisk bearbetning en mer medveten och reflekterande strategi där personen aktivt samlar in och väger olika typer av information innan de drar en slutsats.
Systematisk bearbetning kan innefatta att söka efter ytterligare information, ställa frågor, reflektera över motstridiga bevis och analysera olika aspekter av en situation eller en persons beteende. Det kan också innebära att man överväger olika perspektiv och tar hänsyn till olika faktorer innan man kommer fram till en slutsats eller beslut.
Denna typ av bearbetning är vanligtvis mer tidskrävande och kräver mer mental ansträngning jämfört med att bilda första intryck, men det kan också leda till mer exakta och välgrundade bedömningar. Genom systematisk bearbetning kan man undvika att falla offer för fördomar, stereotyper eller andra snedvridningar som kan påverka våra initiala bedömningar.
Systematisk bearbetning är särskilt viktigt när man står inför komplexa eller viktiga beslut, där det är nödvändigt att göra en grundlig analys av tillgänglig information innan man agerar eller fattar ett beslut. Det är en nyckelförmåga inom kritiskt tänkande och problemlösning och kan bidra till att förbättra våra förmågor att förstå och hantera en mängd olika situationer och interaktioner.
Beyond first impressions: superficial processing" hänvisar till en ytlig och snabb bedömningsprocess som sker efter de första intrycken har bildats, men som inte involverar en djupgående analys eller reflektion över tillgänglig information. Istället för att utforska ytterligare eller överväga olika aspekter av en situation eller en persons beteende, fortsätter personen att förlita sig på de initiala intrycken eller använder sig av enklare kognitiva genvägar för att göra bedömningar.
Superficiell bearbetning kan innebära att man drar slutsatser baserade på yttre ledtrådar eller stereotyper utan att överväga kontexten eller andra relevanta faktorer. Det kan också innebära att man använder sig av enkla regler eller heuristikor för att göra snabba beslut, istället för att genomföra en mer genomtänkt och analytisk process.
Denna typ av bearbetning är vanligtvis snabb och kräver mindre mental ansträngning jämfört med systematisk bearbetning, men den kan också vara mer sårbar för fel och snedvridningar. Genom att förlita sig på ytliga bedömningar kan man riskera att missa viktig information eller dra felaktiga slutsatser om en situation eller en persons karaktär.
Superficiell bearbetning är vanligt i vardagliga situationer där tiden är begränsad eller där det inte finns tillräckligt med information för att göra en mer djupgående analys. Det kan vara användbart som en snabb strategi för att hantera många olika stimuli eller beslut, men det är viktigt att vara medveten om dess begränsningar och att komplettera det med en mer systematisk bearbetning när det är möjligt och lämpligt.
- Unwilling or unable to devote much time or effort
to thinking
- First impression unlikely to change (conservatism)