Litteracitet förstås som sociala praktiker.
Den lärs in och används på olika sätt i olika sammanhang.
Beroende på vilka politiska, sociala och kulturella mönster som dominerar där.
Ser litteracitet som socialt, kulturellt, och historiskt situerat.
Litteracitetspraktiker = själva processen. Hur läser vi, hur skriver vi, hur tolkar vi. Ex: du har rutiner för hur du läser, vet hur du läser.
Litteracitetshändelser = tillfällen där läsning, skrivning eller annan textanvändning sker. Det kan vara att läsa en meny, skriva ett sms eller fylla i en blankett – alltså det som händer här och nu.
= främst förknippat med skrift, akademiskt/skolrelaterat språkbruk
= avser tal, interaktionellt, vardaglig
Four resources model
Kodknäckning = Inbegriper kunskap om en rad tekniska aspekter såsom alfabet, koppling mellan grafem-fonem, stavning, interpunktion, läs- och skrivriktning → kognitiva ledtrådar = erfarenheter av skrift, kontextuella ledtrådar = miljön där texten finns.
hur får jag bättre flyt i läsande, vilka bokstäver/symboler/ perspektiv behöver jag förstå, hur kan jag använda dem.
Meningsskapande/betydelseskapande = man tolkar texten och arbetar med innebörden av texten → utveckla en semantisk kompetens.
Vilka val har skribenten gjort, varför, hur kan jag själv skapa texter i syfte att få fram det jag önskar.
Textanvändning = kunna använda texter utifrån olika syften och kontexter.
Vilka är mottagarna, vart hittas texten, vem har skrivit den och vart är den publicerad?
Kritiskt användande/analyserande/textanalytiker = kunna analysera och värdera texter.
Vem har skrivit texten, hur är den skriven, varför är den skriven så mm.
= Alla handlingar & språkliga och materiella resurser som används för att skapa mening i kommunikation med andra
Ex. tecken från teckenspråk, gester, miner, kroppsliga rörelser, mikrofoner, hörapparater och läromedel, drama, rita på tavlan
= läran om hur ord ska stavas korrekt i ett skriftspråk och inkluderar regler för stavning, interpunktion, användning av stora och små bokstäver, avstavning och hur ord skrivs ihop eller isär.
= gällande vuxna andraspråkselever - franker anser att olika vuxenroller kräver att människor kan använda sina läs och skrivfärdigheter i skilda sociala sammanhang, som konsument, arbetstagare eller förälder
= riktar fokus på styrkor i elevernas litteracitetspraktiker och kunskaper baserade i vardagslivet samt på hur dessa kan utgöra en kunskapsbank för lärare och elever i undervisningen.
Autonom (Street) = separat teknisk färdighet, kan utan anpassning överföras till olika sociala sammanhang.
- Läsning och skrivning (teknisk färdighet
- Litteracitet (läs och skrivkunnighet) är något
kognitivt (mentalt ) kognitivt perspektiv på
litteracitet
- Enskilda individer
- Avkodning
- Isolerat från social kontext
Ideologisk (Street) = litteracitet → alltid är kopplat till sociala och kulturella praktiker. Litteracitet ser olika ut i olika sammanhang och får mening genom hur människor använder den.
----------
- Kognitiva = hur en individ tänker
- Sociokulturellt sammanhang = hur litteracitet används i olika kontexter
- Kritiska = hur påverkar genomskärningar varandra i relation till makt
= Förmågan att uppfatta och manipulera ljuden i språket
= Förmågan att förstå och använda ordens byggstenar och betydelse
= man ersätter sitt modersmål till fördel för det dominerande språket i skolan
= litteracitet som kan brukas inom vardagslivet och det praktiska.
“En person är funktionellt litterat när hen har förmåga att förstå och använda tryckt information i sitt dagliga liv hemma, på arbetet och i närsamhället, men också kan använda sin förmåga för att nå sina mål, utveckla sina kunskaper och sin inneboende potential”
= den form av tvåspråkighet när elever lägger ett andra språk till sin intellektuella verktygslåda - samtidigt som de fortsätter att utveckla begreppsligt och kunskapsmässigt på sitt modersmål
= syftar på idéer, symboler, smak och preferenser som strategiskt kan användas som resurser i social handling.
- kan omvandlas till olika former inom utbildning → utbildningskapital.
Det är lättast att läsa och skriva på ett språk som man redan kan väl
Talet är primärt och skriften sekundär. Börja med talad kommunikation innan skrift
Utgå ifrån elevernas erfarenheter av läsande och skrivande
= inlärda livsmönster som styr hur vi orienterar oss i världen (ofta utan att vi tänker på det).
formas av våra erfarenheter, är de varaktiga sätt vi tänker, känner och handlar på.
“Texter är kulturellt inbäddade av implicita normer och kunskaper. Det finns därmed kulturell och implicit kunskap som krävs för att delta i olika skriftspråkliga sammanhang. En del av den grundläggande skriftspråksundervisning handlar därför om att synliggöra för eleverna hur språk generellt och skriftspråk specifikt reflekterar men också reproducerar och utmanar normer och ideal”
roll som pedagoger intar, ser och betraktar flerspråkigheten i klassum som resurser - skapar/bekräftar identiteter
1. Fyra kategorier av undervisning med flerspråkiga glasögon;
enkla aktiviteter som gör att elevernas språk syns och hörs i skolan
2. uppmuntra eleverna till att använda sina modersmål när de läser, söker information, antecknar m.m
3.kreativ användning av teknik för att utveckla en medvetenhet av språk, geografi och interkulturella realiteter
4. tvåspråkigt projektarbete
Metakognition = en inre process, att värdera, övervaka och utvärdera lärandet, vilka strategier du har när du bemöter svårigheter
Deklarativ kunskap = att veta: kunskap om sina egna kognitiva förmågor, hur man är som läsare och vilka lässtrategier kan appliceras
Procedural kunskap = veta hur: handlingar för att nå mål, veta hur man gör en förutsägelse
Villkorskunskap = veta när och varför vissa handlingar ska utföras: välja när och vilken strategi som är lämplig.
delhet till helhet → enskilda fonem (språkljud) ska kopplas till rätt grafem (bokstav) och sedan ljudas ihop.
formen hamnar i fokus och styr texternas utformning snarare än förståelsen = leda till att folk blir bra på att ljuda ihop ord men förstår inte vad de läst
helhet, delhet och sedan helhet igen → förstå det kända innehållet, bryta ner den i mindre delar, och sedan sätta samman den igen.
= skolaktiviteter
Syftet är ofta att uppmuntra öppenhet för nya och olika tankesätt, värderingar och attityder
För att utveckla avancerad litteracitet krävs att elever utvecklat den sekundära
Barn: de exponeras på heltid, lättare att lära in uttal och helfraser, naturlig exponering → skola, vardag, vänner, tv.
Vuxna: undervisningssituation, medveten om varför den lär sig ett nytt språk, har grundläggande litteracitetserafenheter, lär sig strukturer och ord snabbare till en början.
Våra första sociala identitet, och något av en bas inom vilken vi förvärvar eller motsätter oss senare diskurser
Därmed omfattar elevers primära diskurser deras tidigare förståelse när de börjar skolan.
Förutom språk inkluderar de primära diskurserna även elevers erfarenheter, vanor, känslor och tillhörigheter.
edvetenhet om skrivande baserad på situation (struktur osv)
multimodal litteracitet; bilder, ljud, musik, skylt, skyltar mm.
= Litteracitet på L1 stödjer litteracitet på L2, de är gemensamma för alla språk en individ behärskar → en kognitiv terori.
Framförallt vikten av skriftspråklig medvetenhet, dvs att se språket som objekt, hur skrift kan användas i olika sammanhang och för olika syften.
= en gemensam kunskapsbas inom litteracitet som är tvärspråklig och överförs i inlärandet av det nya språket, trots att alla språk är olika och skiljer sig åt.
Översiktsläsning
Lokalläsning
Nyckelord
Utifrån olika syften/mål
Kritiskt granska det lästa
Tolka texten
tolka, navigera, använda verktyg: appar, översättning, hemsidor på nätet.
Aktiviteter/arbetssätt som stimulerar litteracitetsutveckling; läs-, skriv- och språkutveckling.
- Stöttning
- Diktamen: glosor, skriva och läsa
- Ordförrådsarbete: begreppslista
inom genreskrivande, i syfte att behärska olika områden inom skrivande.
bygga upp kunskap om ämnesområdet
studera texter inom ämnesområdet för att få förebilder
skriva en gemensam text
skriva en individuell text
= Skriftpraktiker som är orienterade mot ett kritiskt utforskande och granskande av språk och innehåll för att synliggöra ideologi, implicita budskap samt hur texter bidrar till att återskapa men också utmana maktstrukturer men också hur de bidrar till att skapa sociala roller och upprätthålla maktrelationer.
- Vem har rätt att tala och skriva när, var och om vad och vilka språk och register är acceptabla och vilka är inte det?
- Relationen mellan litteracitet (språk) och makt som har sociala och materiella konsekvenser.
- Inga texter är neutrala utan representerar världen på ett visst sätt
