Hjärnan och hur den fungerar
Hur kemiska processer i nervsystemet påverkar oss
Hormoner och ärftlighet
Fortfarande obesvarad fråga eftersom vi inte vet hur mycket som handlar om de ena/de andra man vet dock att båda har stor betydelse
Centrala systemet består av nerverna i ryggmärgen och hjärnan
Perifera systemet består av sensoriska och motoriska nerver som finns i hela kroppen och kommunicerar med det centrala systemet
Motoriska nervsystemet består av två delar det somatiska nervsystemet som styrs av vår vilja och det autonoma nervsystemet som är den icke viljestyrda delen
Autonoma nervsystemet består av två delar de sympatiska nervsystemet som är igång när vi måste anstränga oss och de parasympatiska nervsystemet som är igång vid återhämtning och vila
Kollar på kopplingen mellan hjärnan, nervsystemet och våra egenskaper samt beteenden. Man använder sig ofta av olika metoder för att se hur hjärnan arbetar samr påverkas i olika situationer
Större och mer utvecklad med en unik funktion för språk och kommunikation. Är dock väldigt sårbar
Inre stimulans är ämnen som kroppen producerar medans yttre stimulans är alla olika intryck.
De är hjärnans förmåga att förändra sig, dvs anpassa sig efter den miljö och de uppgifter vi befinner oss i
Storhjärnan, den största delen av hjärnan som har hand om de mest utvecklade uppgifterna. Består av två delar som är sammankopplade av nervbanor
Lillhjärnan, finns under nackbenet och sköter balans och koordination mellan våra kroppsdelar
Hjärnstammen, finns längst ner i hjärnan och reglerar livsviktiga funktioner
Pannloben, är avgörande för saker som personlighet, omdöme, koncentration och arbetsminne. Den lob som är mest utvecklad
Är en kontaktpunkt mellan nervcellerna där impulserna med hjälp av signalsubstanser överförs till nästa cell
Hormoner och signalsubstanser
En stress hormon som frigör extra energi till kroppen exempelvis vid upplevd fara, stress eller ilska
Blodtrycket höjs, hjärtat pumpar fortare, syreupptagningsförmågan stegras och graden av vakenhet ökar samt pupillerna vidgas för bättre synförmåga
Ett stresshormon som frigör energi till kroppen och ökar uthålligheten
Utsöndras när energinivåerna är låga i kroppen exempelvis vid svält eller långvarig fysisk ansträgning men även vid tilfällig stress, kamp, dålig sömn och lågt blodtryck. Höga halter kan leda till försämrad minnesfunktion, koncentrationsförmåga och försvaga immunförsvaret
Är en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet och är kopplat till hjärnans belöningssystem och ger en upplevelse av eufori och lustkänsla.
Det har en lugnande och smärtstillande verkan samt stimulerar motoriken, höjer koncentrationen och effektiviserar inlärningsförmågan. Dopaminbrist kan leda till trötthet, koncentrationsproblem, mental slöhet, dysterhet, tungsinne, ointresse och att man blir allmänt ouppmärksam.
Det finns stora kopplingar mellan dopamin och olika beroenden som till exempelvis rökning, narkotika och alkohol men även mat, spel och sociala medier.
Är en signalsubstans som reglerar koncentrationsförmåga, impulskontroll, sömn och sexlust. Gemenskap, samhörighet och trygghet höjer serotoninnivån samt motverkar depressioner. Anses vara dopaminets motsats.
Minskad nivå av serotonin skapar rädsla, ångest, nedstämdhet, irritation. Forskare har noterat att de som diagnostiserats med depression har låga halter av serotonin. Sötsaker, alkohol och narkotika kan förhöja serotoninnivån så att man blir nöjd och euforisk, dessvärre är det även vanligt att man blir depressiv när droger som exempelvis alkohol slutar verka.
Är ett hormon som lindrar smärta och ger känslor av välbehag och lycka, minskar även stress och stärker immunförsvaret, ibland kallas det för kroppens eget morfin.
Endorfin påverkar vår vilja att sova, äta och dricka och utsöndras bland annat vid skratt, stress och motion men även av sex och förälskelse. När kroppen har en hög nivå av endorfiner känner man sig full av energi, har ett minskat behov av sömn och svagare hungerkänslor. Man kan öka kroppens produktion av endorfiner genom att regelbundet ha ett meningsfullt utvecklande socialt umgänge, träna upp både sin fysiska och mentala hälsa samt bli mer positiv, lycklig och rofylld.
Är ett hormon som verkar avslappnande, lugnande, skapar trygghet, förbättrar relationer, minskar stress och ångest.
Det förbättrar även näringsupptaget, ökar tillväxten hos barn, ökar läkningshastigheten, stärker immunförsvaret, höjer smärttröskeln, minskar blodtrycket, förbättrar matsmältningen, minskar rädsla och fientlighet samt motverkar depressioner. Oxytocin frigörs vid kroppslig beröring, kramar, massage, sex, amning, socialt umgänge, dans, simning men även yoga och meditation frigör oxytocin. En förhöjd nivå av oxytocin minskar också stresshormonet kortisol.
De anser att hur hjärnans olika delar och den kemiska aktiviteten fungerar avgör din personlighet (vem du är, vad du känner och hur du beter dig)
Pannloberna anses vara den del av hjärnan som påverkar vår personlighet mest. De påverkar ditt omdöme, koncentration och impulskontroll. Detta är också den del av hjärnan som mognar allra sist och först är helt färdigutvecklade efter 20-års åldern. Om man skadar sig här kan det leda till förändringar av ens personlighet.
De skiljer sig åt på de sätt de arbetar.
Den vänstra hjärnhalvan står för språket, matematiken och logiskt tänkande. Den talar, skriver, räknar, analyserar och är medveten om tiden.
Medans den högra hjärnhalvan har musikalitet, bilder och orientering som sina främsta ansvarsområden. Den är också expert på att tolka kroppsspråk och känslor samt löser icke-verbala problem.
Om man skadar den vänstra hjärnhalvan måste man använda sig av den högra vilket kan leda till att man får starka känslomässiga (ofta negativa) reaktioner.
Om man får en skada här kan man sluta visa normala känslomässiga reaktioner, alltså kan bli mer likgiltig. Det är också vanligt att man skämtar bort eller förnekar problem.
De anser att det finns skillnader mellan män och kvinnor, exempelvis att mäns hjärna väger mer än kvinnors dock utvecklas de senare. Forskare har också kunnat se skillnader mellan könen om man ser på gruppnivå när det gäller beteenden och kognitiva förmågor, men det finns ännu inga bevis på att det skulle bero på att våra hjärnor skulle vara olika även om en del gör sådana antaganden och påståenden ändå. De skillnader som de biologiska perspektivet tar upp skulle lika gärna kunna bero på den sociala miljö som vi växer upp i, då det inte är något man har bevis för än.
Uppväxtförhållanden, personlighet, biologisk sårbarhet och ärftlig benägenhet är avgörande faktorer. Det finns även teorier om att en del människor har belöningssystem som behöver mycket stimulans och därför gör det svårare för dem att avstå från den effekt som drogerna ger, medans en annan teori säger att belöningssystemet hos vissa människor är extra känsligt och att drogerna därför ger en starkare effekt vilket gör det svårare att avstå.
Som tidigare nämnt kan en del människor ha ett belöningssystem som behöver mycket stimulans och därför gör det svårare för dem att avstå från den effekt som drogerna ger.
Eller att belöningssystemet är extra känsligt och att drogerna därför ger en starkare effekt vilket gör det svårare att avstå.
Något som kännetecknar beroende är att man tappar kontrollen över sin konsumtion av ämnet, tål mer av det, får abstinensbesvär om man försöker avstå från det och att den egna viljan inte längre räcker till för att styra sitt intag.
Man kan få behandling eller hjälp från stödinsatser antingen med psykologisk och/eller läkemedelsbehandling.
Läkemedel kan hjälpa till att exempelvis minska alkoholsug och förlänga alkoholfria perioder så att hjärnan får chans att återhämta sig medans motivationshöjande samtal, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller självhjälpsgrupper också kan hjälpa.
Kunskaper om vilken effekt biologin har på vår hjärna är nyttiga för alla psykologiska perspektiv.
Psykisk ohälsa har under en väldigt lång tid beskrivits på ett nedvärderande sätt vilket har lett till att de drabbade fått en negativ stämpel. I och med att det biologiska perspektivet har kunnat visa på konkreta biologiska orsaker till detta så har också bilden på psykisk ohälsa och de som är drabbade börjat förändrats.
Man endast ser människan som en produkt av signalämnen, hormoner, hjärnaktivitet och nerver. Man ser förbi det som är unikt mänskligt (själen).
Läkemedel och andra medicinska behandlingar vid psykisk ohälsa är bara en “quick fix” som minskar eller tar bort symptomen, men inte kommer åt orsakerna. Läkemedlen kan också ha andra mindre önskvärda effekter som att personligheten förändras.