Växtfysiologi
fanerogamer
växter med blommor och frö
kryptogamer
växter med sporer
angiospermer
gömfröiga växter
gymnospermer
nakenfröiga växter
monocotyledoner
enhjärtbladiga växter
dicotyledoner
tvåhjärtbladiga växter
korgblommiga växter
aster, dahlia, jordärtskocka, solros, maskros
flockblommiga växter
morot, palsternacka, dill, kirskål
ärtväxter
bönor, ärtor, lupin, gullregn, sibirisk ärtbuske
korsblommiga växter
raps, kål, pepparrot, penningört
rosväxter
äpple, plommon, rönn, hallon, spirea, jordgubbar, daggkåpa
potatisväxter
potatis, tomat, petunia, blomstertobak
hängeväxter
lövträd och buskar som ek, björk, al, sälg
liljeväxter
gräslök, sparris, tulpan, lök- och knölväxter
gräsväxter
vete, korn, majs, timotej, kvickrot
cellvägg
hård cellomslutning av cellulosa
cellmembran
flexibelt skikt innanför cellvägg
vakuol
membran som omger vätska i cell, "blåsa"
kloroplast
här sker fotosyntesen i växtcell
cellkärna
här finns växtens dna
plasmodesm
kanaler/öppningar mellan växtceller
cytoplasma
cellvätska
epidermis
ytterhud: ett cellager tjockt, skydd
cortex
grundvävnad: lagringsplats för socker och näring, här finns klorofyll
stele
ledningsvävnad: silvävnad och vedvävnad
floem
silvävnad: levande celler, transporterar socker i vatten åt alla håll
xylem
vedvävnad: döda celler, bildar rör från rot och endast uppåt, transporterar vatten och näring
meristem
tillväxtpunkter, där celler delar sig, finns olika sorter
apikala meristem
spetsmeristem, i skottens och rötternas toppar
kambium
sidoställda meristem, bildar floem och xylem, innanför bark-grundvävnad-floem på vedartade växter, tvärs igenom kärlsträngar på örtartade, gör stam tjockare
basala meristem
i gräsens bladbaser
huvudrot
har sidorötter, kallas pålrot om den är uppsvälld
adventivrötter
hos 1❤️ som gräs/ liljor/ lökar, kan växa ut på 2❤️ och barrväxter vid sticklingförökning
stolon
nedliggande ovanjordisk stam
rhizom
nedliggande underjordisk stam
stamknöl
t.ex. potatis
lökkaka
lökens stam
lågblad
fjällika, saknar klorofyll, sitter nere vid rot på örtartade växter, skyddar knoppar på vedartade växter ("knoppfjäll")
mellanblad
de "vanliga" bladen
högblad
sitter under blomman, hos t.ex. julstjärna är de stora och färgstarka
fotosyntes
i klorofyll i kloroplasterna: vatten + koldioxid + solenergi = glukos + syre (6 H²O + 6 CO² + solenergi = C⁶H¹²O⁶ + O²)
kutikula
vaxlager, yttersta lagret på blad
pallisadvävnad
innanför epidermin på bladets ovansida
svampparenkym
innanför epidermis på bladets undersida, avstånd mellan cellerna, här sker gasutbytet
klyvöppning
öppning i epidermis på blad som reglerar insläpp av koldioxid och utsläpp av vatten