sociologi som vetenskap
dogmatism
Dogmatiker anser att de vet vad som är sant. De vägrar ta hänsyn till andra anomalier, även fast det alltid finns olika synsätt. Vid mobilisering är det mer troligt att de ändrar helt och hållet åsikt. Exempelvis om en motsatt teori bevisas vara sann ändrar de därefter helt och hållet tankesätt till den rätta teorin. De kan hitta på ursäkter eller andra förklaringar när någon rubbar deras världsbild. “Vet” vad som är sant
relativism
Motsats till dogmatikern och tror inte på några absoluta sanningar. Detta innebär att de tar hänsyn till flera små sanningar av en blandning av olika teorier. Om exempelvis två personer hävdar två olika saker kan båda ha rätt fast på olika sätt. Vissa teorier kan dock vara mer sannolika än andra
skeptikern
tvekar på det mesta
kumulativ
Utvecklar kunskapsmassan. Bidrar med ny kunskap med hjälp av tidigare kunskap/forskning
positivism
Vetenskapen ska endast syssla med det som kan observeras
empirisk kunskap
kunskap genom våra fem sinnen
sanktioner
brott/straff
logisk kunskap
Handlar om vad vi logiskt kan resonera oss fram till som tänkbart. Logiska sanningar måste vara sanna om man använder orden rätt och följer logikens lagar
sakfrågor
Bygger på iakttagelser från verkligheten
värdefrågor
bygger på egna värderingar baserat på normer och hur vi bör handla i olika situationer. vad vi anser vara bra eller dåligt
replikation
att man ska kunna upprepa studien. har att göra med att forskningen är kumulativ. kumulativa bygger på detta
pseudovetenskap
Tron på astrologi, tankeöverföring osv. Det som en gång
verkade orimligt kan senare bli etablerad kunskap. Är ett problem för forskare,
tex med empiri.
karl popper
falsifiering. Det går inte att avvisa en
hel teori för att det finns någon iakttagelse som strider mot den. En
konsekvens med falsifieringsprincipen är att man inte utan vidare ska avfärda
robert merton
Zuckerman och Merton "upptäckte" matteus-effekten (kändis-effekten, den kända får mer status och citeringar)
merton - kumulativa fördelar
initial framgång ger tillgång till resurser som ger mer framgång
positivism - august comte
det mänskliga tänkandet går igenom tre stadier:
Det teologiska stadiet = skeenden i världen ansågs beroende
av gudar och andar.
- Det metafysiska stadiet = skeenden i världen ansågs beroende
av naturliga, till skillnad från övernaturliga krafter.
- Det positiva stadiet = en naturvetenskaplig syn tillämpas på
den sociala verkligheten
sociologi som vetenskap
Har som mål att förstå socialt handlande - att förstå inte förklara
kuhns paradigm
Är ett mönster som fakta tolkas utifrån. Det är något som
inte finns i verkligheten, det är ett sätt att uppfatta verkligheten på.
Sammanhang av tyst kunskap
normalvetenskap
Försöker få fakta att stämma med teorin, man lägger pussel
seriös forskning (3 begrepp)
Expertis, granskning och öppenhet
sociala normer - explicita regler
Vetenskaplig kunskap handlar om detta
tyst kunskap
Vi märker vanligen inte själva att vi bygger vidare utifrån
förutfattade meningar. En stor del av vår kunskap är sådan som vi inte kan
uttrycka i ord
mertons matteus-effekt
En referens till bibeln. Det går ut på att även inom
vetenskapen finns det maktkamper och hård konkurrens, man vill bli
uppmärksammad för att få prestige och status
myrdals objektivitetsproblem
Anvisningar om hur den enskilde forskaren
bör förhålla sig till objektivitet
verstehen
Förstå, kvalitativ metod
metodologisk
systematisk
kvalitativ metod
kvalite Observera enstaka händelser. Fokuserar på mening, kontext, process och insamling och tolkning av data (hermeneutiska spiralen). Exempelvis intervjuer osv
kvantitativ metod
kvantitet. Metod där man räknar, forskningsstrategi som positivism. Exempelvis datainsamling via enkäter eller statistik
kausalitet
Orsaksmässiga. Tex ett tillstånd, en orsak, som bidrar till ett
annat tillstånd, en verkan, där verkan är helt eller delvis beroende av orsaken.
Något som leder till något annat
intersubjektiv testbarhet
Innebär att det finns en metod med regler för hur
man avgör vad som är sant eller sannolikt. Reglerna måste redovisas öppet
så att vem som helst kan se hur en undersökning är gjord. Ska kunna göras
om av någon annan och leda till samma resultat
icke-subjektiva
de ska utgå från fakta och inte egna tankar
pragmatiker
realist/verklighetsmänniska
forskningssyfte
Kan presenteras som ett uttalande, ex "jag vill ta reda på
om/varför"
samband mellan teori och forskning
Vilken teori som avses, och huruvida
de data som samlas in har som syfte att pröva eller generera olika teorier
konflikt och konfliktteori
När etniska grupper blandas med varandra i ett
grannskap eller i andra sammanhang så ökar sannolikheten för att man
upplever rädsla eller hot, vilket leder till reaktioner som diskriminering på
etniska grunder och en ökad tendens till stereotypa uppfattningar
CUDOS
Communism: vetenskapliga upptäckter tillhör alla
Universalism: icke personlig bedömning av kunskap
Disinterestedness: forskare ska ha distans till sitt arbete, söka
kunskap oberoende av sina egna intressen.
Organized Scepticism: forskare ska vara kritiska och granskande av
forskning
horisontsammansmältning
Om man har två världar, man lever i den ena
världen men vill gå till den andra och studera den, man har viss förförståelse
om den, går hem till sin egna värld och analyserar och går tillbaka för att
hämta mer fakta osv. Nu uppfattar jag den andra världen så som de som bor
där uppfattar den, man skaffar sig förståelse. Man har uppnått så pass stor
förståelse att man uppfattar det på samma sätt
stipulativ definition
Avsändaren berättar själv hur ett ord används
validitet
Innebär att man har undersökt det man ville undersöka och
ingenting annat
operationalisera
Omvandla teoretisk definition till mätbara frågor. Begrepp
definieras och görs mätbara med indikationer, vilka kallas variabler
tvärtsnittsundersökning
Ett slumpmässigt urval av en population. Intresse
för variation i ett fenomen. Enkäter och strukturerade frågor. Upptäcker
samband eller korrelationer (ej kausalitet).
korrelation
överensstämmelse, statistiskt samband. Statistisk teknik för att
visa om och hur starkt tex sambandet är mellan två variabler
kontrafaktiska hypoteser
Gissningar som går mot verkligheten
nomoteisk
en vetenskap som bygger på allmänna lagar
synkrona
Enligt funktionsförklaringarna är ekosystemet, samhället eller
familjen ett tidlöst maskineri som ständigt dunkar på
diakrona
Orsaks- och ändamålsförklaringar är detta, de förklarar alltså
förändringar. Därför utesluter inte de olika förklaringstyperna varandra
livsvärld
Varje människa lever sin egen värld. Detta gör det svårt eller
omöjligt att testa hermeneutiska tolkningar
vetenskapens sanning
Vi ska försöka förklara på ett nyanserat men
allvarligt sätt. Sanningen är alltid temporär, men målet är ändå att det ska
vara så säkra, riktigt och intressanta (relevans och viktiga saker) som möjligt.
Vi kommer dock aldrig få den ultimata sanningen
vetenskapsrådet - god forskningsed
fyra begrepp - Sekretess,tystnadsplikt, anonymitet och integritet
vetenskapsteori
Det systematiska studiet av vetenskapen i syfte att
kartlägga de mekanismer som styr den vetenskapliga kunskapens uppkomst
och utveckling
tredje väg
Vetenskaplig kunskap eller metodik handlar om att ett påstående
ska verifieras m.h.a noggrant beskrivna observationer. Kunskapen blir därmed
icke-dogmatisk, dvs. den är inte absolut sann utan snarare mer eller mindre
sannolik
informativ mening
säger något om verkligheten
denoterar
betyder/handlar om samma sak
återkopplingsmekanism
Innebär att om systemets jämvikt rubbas återgår systemet snart till en ny jämvikt
sannolikhetslära
Att förklaringar och teorier är i hög grad sannolika.
Vetenskapen är mer eller mindre sannolikt. Ju bättre teorier och forskning
man har desto högre sannolikhet
revolutionär
Forskning som kan överbevisa gamla sanningar. Nya och
gamla sanningar står i konflikt ett tag, tillslut vinner någon av förklaringarna
målkonflikt
När oförenliga målsättningar (värdefrågor/sakfrågor) står emot
varandra
formell slutledning
För att göra resonemangen tydligare kan man ställa
upp dem som en formell slutledning. Man har utgångspunkter (premisser),
som leder till en logisk slutsats. För att slutledningen ska bli logiskt giltig
måste en av premisserna vara en värdering eller norm, en värdepremiss
värdeladdade ord/uttryck
Ord eller uttryck som säger något om
verkligheten men samtidigt uttrycker en värdering
logisk giltighet
slutsatsen följer med nödvändighet av premisserna
hållbarhet
premisserna är sanna och slutsatsen är giltig (bestäms empiriskt)
longitudinell
Upprepning över tid/mätpunkter över en längre tidsperiod
longitudinella undersökningar
Ett slumpmässigt urval av en population. Datainsamling vid minst 2 tidpunkter. Används för att belysa förändringar över tid och ibland för att studera kausala samband
vetenskapens paradox
Vetenskapen söker sanning och vetenskapen går
ständigt framåt
formella regler
etiklagen
statistisk signifikans
Ett begrepp för att ange att ett värde i en
undersökning avviker från ett hypotetiskt värde eller annat jämförelsevärde så
pass mycket att det sannolikt inte beror på slumpen. (5% nivån, det vill säga
stämmer i 95 fall av 100.)
naturvetenskaplig syn på verkligheten
strävan efter säker kunskap, naturen och samhället kan studeras med samma metoder, ambitionen är att
finna regelmässighet eller generella mönster som styr naturen och samhället,
så kallad nomotetisk forskning. Förespråkar mest kvantitativa metoder, det vill
säga sökande efter samband som kunde generaliseras
merton - kumulativa fördelar
Initial framgång ger tillgång till resurser som ger mer framgång
experimentiell design
en experimentgrupp och en kontrollgrupp görs via en
slumpmässig fördelning. Denna design görs exempelvis för att testa
mediciner
vinjettstudier
skickar man ut enkäter till en viss målgrupp kan man ändra
om ord i enkäten, beroende på vad man vill ha svar på. Man kan ställa andra
frågor än i en vanlig undersökning och varierar något man är intresserad av
att undersöka
typiska steg i en kvantitativ undersökning
Teori.-->Frågeställning =
härledning av hypotes.-->Operationalisering av begrepp för att testa
hypotes.-->Urval av population.-->Konstruktion av mätinstrument.--
>Datainsamling.--> Databearbetning, analys och presentation av data
hypotetisk-deduktiva metoden
Går ut på att testa olika hypoteser.
Semmelweis studie av barnsängsfeber är ett klassiskt exempel på denna
metod. En kombination av både induktion och deduktion. I denna metoden
ställer man upp hypoteser, gissningar, som premisser. Sedan gör man en
deduktiv slutledning och till slut undersöker man om premisserna stämmer
med verkligheten. På det sättet använder man sig av både empiri och logik.
Metoden går ut på att testa olika hypoteser
individskyddskravet
Innefattar fyra allmänna huvudkrav;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjande
kravet
tre kunskapsintressen
Tekniskt kunskapsintresse (ett intresse att
kontrollera omvärlden, förbättra produktionen, bekämpa sjukdomar osv =
naturvetenskapens sak).Hermeneutiska kunskapsintresset (människans
intresse att förstå andra människor och deras villkor = humanvetenskapernas
sak).
Emancipatoriska kunskapsintresset (det frigörande, befria människor från de
vanföreställningar som håller dem fångna
denotation
Ger ingen detaljerad beskrivning av begreppet. Exempelvis om man kollar på begreppet demokrati kan det symbolisera Finland, Sverige, Norge med mera
konnotation
Beskriver istället konkreta delar av begreppet som utgör helheten. Exempelvis om man implementerar det på demokrati beskriver det fria val, rättsstat med mera.
Detta gör att begrepp ofta kan betyda olika saker beroende på vem man frågar och vilket perspektiv man ser utifrån. Exempelvis som fattigdom, arbetslöshet med mera.
värderingar
“Det tycker jag inte”, exempelvis att livet är värdelöst eller vilket parti som är bäst. Olika beroende på vem man frågar
sakfrågor
Iakttagelser från verkligheten. “Det tror jag inte”. Söker sanningen från alla individers verklighet
normer
Hur man bör göra utifrån samhället man lever i. “Man bör göra på det här viset”.
instrumentellt värde
Ett medel för att uppnå något annat. Exempelvis pengar, kunskap för att kunna tjäna pengar, teknik med mera
egenvärde
Något som har värde i sig själv. Exempelvis kunskap med anledning att utvecklas, lycka, kärlek, skönhet med mera.
språklig konstruktion
Ett ord som används i syfte att dela upp verkligheten i kategorier, detta kan innefatta vetenskap, nationalitet, kön, ålder med mera. Detta kan även dekonstrueras i samband med att värderingar förändras i samband med språkbruket
dekonstrueras
En konstruktion kan plockas isär och konstrueras på nytt. Man får inte konstruera hur som helst, det måste gå att ge sakliga skäl till dekonstruktuionen.
nationalstat
Moderna stater där regeringschefen eller presidenten styr i folkets namn
exempelmodeller
Exempelvis modeller som atomen eller blodsystemet som har förenklats i syfte att göra de mer förståeliga och för att framhäva de viktiga och relevanta delarna som ska undersökas. Det beskriver hur verkligheten kan se ut.
idealtyp
Det skapar en perfekt bild av livet som är oåtkomlig. Termen myntades av Max Weber som används för att förstå världen eller beskriva och analysera en social enhet eller förhållande. Det beskriver inte verkligheten utan är analytiska konstruktioner som används som hjälpmedel, exempelvis en tunnelbanekarta
totalitär stat
Auktoritär med brist på rättigheter, friheter och innefattar en diktator. Det är en odemokratisk stat som ofta vill beröva människan på sina rättigheter. Det kan användas för hjärntvätt i syfte att kunna styra människan. Det finns inget äkta exempel på en totalitär stat utan det har endast funnits tendenser
empirismen
Vår kunskap kommer från våra sinnen och egna upplevelser eller erfarenheter. Man får alltså kunskap genom att uppleva saker och sedan analysera med vår logik. Exempelvis se och höra
rationalismen
Kunskap bygger på tänkande och förnuft, om det skulle vara så att kunskap uppnås genom empiri måste man ändå använda eget tänkande i samband med empirin. Om man skulle beskriva en radikal rationalist anses inte sinnen tillförlitliga över huvud taget. Exempelvis logik och förnuft
empiriska sanningar
Det handlar om att sanningar kan vara osannolika men samtidigt tänkbara beroende på om de uppfyller logiken. Exempelvis det kan finnas olika sanningar förutom exempelvis uppenbara sanningar såsom 2 + 2 = 4, där det endast finns ett svar
logiska sanningar
Det handlar om intellekt och användning av språket och inkluderar endast raka svar eller sanningar. Exempelvis att man endast kan befinna sig på en plats samtidigt, det finns endast ett svar
självmotsägande
Motsatsord som inte kan existera samtidigt. Man kan exempelvis inte hävda att någonting är varmt och kallt samtidigt
induktion
Man drar allmänna och generella slutsatser utifrån empiriska fakta (iakttagelser) Exempel:
Premiss: Ingen människa i världen har undgått döden.
Slutsats: Alla människor är dödliga
deduktion
Man drar en slutsats med logiskt fakta (enstaka fall). Exempel:
Premiss: Alla människor är dödliga.
Slutsats: Jag är dödlig
verifiering
Det finns en större eller mindre sannolikhet till att någonting är sant. Detta kan bevisas utifrån empirisk forskning
reliabilitet
Handlar om att mätningar är korrekt gjorda
beroende variabel
Den vi vill studera skillnaden i
oberoende variabel
Den som skapar skillnad i
validitet
Man har undersökt det man bör undersöka och inga andra komponenter
värdepremiss
Premisser som är baserade på värderingar och normer. För att dra normativa slutsatser bör man ha minst en värdepremiss